Ibland hände det märkliga saker. När vi gick runt i Albacete igår träffade vi en man som under flera år bott i Sverige i först Ljunby och sen i Ludvika. Han kunde inte tro att det var sant när han hörde svenska i Albacete för det hade inte hänt under de sju åren han hittills bott här.
Manen kom ursprungligen från Turkiet och han hade åkt till Alicante i Spanien när han var ganska ung. Då kunde han inte ett ord spanska utan det fick han lära sig efterhand så han kunde försörja sig. Tänk vad modigt! Väl i Alicante så insåg han att där även fanns många svenskar så då lärde han sig svenska också. I Alicante träffade han även en svensk tjej och det var henne han sen bodde med i Sverige under några år. Han hade bara gott att säga om Sverige och det hade alla andra vi mötte igår också. Han tyckte att Sverige var så välorganiserat, enkelt, rent och snyggt och ett land som stod för demokrati och mänskliga rättigheter. Han till och med specifikt berömde skatteverket och deras effektivitet om man jämförde med Spanien och turkiskbyråkrati 🙂 . Det enda han tyckte var lite negativt var de kalla vintrarna. I Albacete driver manen en restaurang med sin fru från Brasilien. Så nu kan han prata portugisiska också. Restaurangen är en av tre kebab-resturanger han har med en kollega så manen är en sann entreprenör. Självklart var vi tvungna att äta hos manen på kvällen och det var gott gott.
Att under en varm kväll i en liten spansk stad få höra så mycket gott om Sverige gör en väldigt väldigt ödmjuk och stolt över att vara svensk.
Albacete i sig är en liten söt och välskött stad. Vi gick en lång promenad i värmen igår och idag hoppas vi att vi får tag på en karta.
Här kommer några bilder från gårdagen:
På bussen igår och jag var verkligen jättetrött. Albacetes coola stadsvapen.
Katedralen, museet och tjurfäktningsarenan.
Albacete
God middag på kvällen på Zana-kebab.
/Sofi
Sofi Holmgren 