Day: september 1, 2014

Entreprenöriellt lärande 7,5p

Halli hallå! Idag har jag som sagt blivit student för andra gången detta året. Idag började min kurs i Entreprenöriellt lärande på Malmö högskola. Vi är en grupp på ca 20 lärare som ska förkovra oss i vad Skolverket säger om just entreprenöriellt lärande och entreprenörskap. Kul! Här kommer några reflektioner från dagen och frågor som jag ska fundera vidare på:

  • Namnet ”Entreprenöriellt lärande” kan ses lite som ett paraply för:
    • PBL
    • Learning by doing
    • Trial and error
    • EPA (enskilt, par, alla)
    • UF
    • Blixtlåset
    • mm – Det känns som man kan få in det mesta 🙂
  • Under dagen användes entreprenöriellt lärande och entreprenörskap delvis synonymt – är det rätt eller fel?
  • Det finns en bred och en smal definition av ordet entreprenörskap. Den smala handlar om att starta företag och i den breda pratar man mer om metoderna ovan.
  • Entreprenöriellt lärande handlar om att utveckla förmågor som:
    • Drivkraft
    • Att våga
    • Samarbete
    • Kreativitet
    • mm
  • Entreprenöriellt lärande är handlingsorienterat och utmaningsbaserat lärande.
  • Idag finns det risk för att skolan skapar ”inlärd hjälplöshet” hos eleverna – Håller jag med eller inte med om det?
  • Hejar jag på fakta eller förståelse? Vad är viktigast? Kan man ha det ena utan det andra? Vilket ska man börja med?
  • Vi tittade på Blooms taxonomi.
  • Vad är en kreativ lärmiljö?: Detta diskuterade vi i grupp och vi kom fram till att det kan vara både en fysisk miljö och en ”psykisk” arbetsmiljö. Det som vi kom fram till var att miljön skulle främja att eleven vågade, att det fanns plats för reflektion, studiebesök, möjlighet att ta ansvar, kreativt, att det var ok att misslyckas, ledarskap, samtal, delaktighet, glädje, möten, att både grupp och individ får plats mm.
  • Kursplanen och litteraturlista finns här för dig som vill veta mer.
  • Vill du kolla in vad vi gör på kursen så finns vår publika hemsida här. Jag har verkligen fastnat på bild under dagen 🙂 .

/Sofi

Seminarieboken kap 4

Seminariebokens fjärde kapitel heter ”Metodmedvetenhet”. Där diskuteras valet av metod mer ingående. Som student är det viktigt att du visar metodmedvetenhet både utifrån vilken metod du väljer att använda och vad du väljer att inte använda. Du visar metodmedvetenhet om du kan motivera varför du väljer som du väljer och kan motivera varför ditt val ger bäst utfall utifrån det du ska undersöka. Du ska både kunna förklara hur dina metoder fungerar i teorin och praktiskt kunna tillämpa dem på ett korrekt sätt. Det kan även vara så att du under arbetets gång behöver använda dig av flera olika metoder.

Några viktiga begrepp som tas upp i kapitlet är:

  • Explorativa studier: undersökande studier, används när det finns lite forskning kring ämnet.
  • Deskriptiva studier: beskrivande studier, när det finns grundläggande kunskap om ett område som man vill samla ihop.
  • Explanativa studier: förklarande studier, används när man vill söka djupare kunskaper och skapa förståelse.
  • Normativa studier: används när man vill ge vägledning och föreslå åtgärder.
  • Analytiskt synsätt: forskaren vill förklara sanningen så objektivt och helt som möjligt. Verkligheten ses som en helhet där summan av alla delarna är lika med helheten.
  • Systemsynsätt: forskaren vill förklara sanningen så objektivt som möjlig men tar mer hänsyn till synergieffekterna mellan helhetens olika delar.
  • Aktörsynsätt: verkligheten ses som en social konstruktion som påverkas av människorna som deltar.
  • Validitet: mäter studien det man avser att mäta?
  • Reliabilitet: graden av tillförlitlighet – får jag samma resultat om jag gör om samma sak igen?
  • Objektivitet: påverkar värderingar studien eller ej? har jag kontrollerat så det inte finns några sak fel.
  • Induktion: Man börjar med att studera verkligheten och försöker att hitta mönster som man sen sammanfattar i teorier och modeller. Man börjar med empirin och sen fyller man på med teorin.
  • Deduktion: Man börjar i teorin och sen fortsätter man med sina empiriska studier.
  • Abduktion: Man går mellan de olika abstraktions nivåerna i sitt arbete så en blandning av induktion och dedukation.
  • Kvalitativa studier: en stor mängd data samlas in och mäts eller värderas numeriskt ex via enkäter.
  • Kvantitativa studier: används för att skapa djupare förståelse ex via observationer eller intervjuer.
  • Världsyn – Ontologi: Updelad i:
    • Nominalisten
    • Realisten
  • Kunskapssyn – Epistemologi:
    • Positivist
    • Icke-positivist

Det finns flera olika metoder man kan använda sig av. När man väljer metod bör man fundera igenom respektive metods styrkor och svagheter utifrån det man ska studera. Några metoder är:

  • Beskrivningsmodell: används för att strukturera upp vilken metod man bör använda till vad och vilket material man bör samla in för att få svar på sina frågor.
  • Litteraturstudier: genomgång av redan skrivit material för att få svar på mina frågor.
  • Lyssna på föreläsningar och konferenser: att höra på vad andra säger om mitt ämne för att få material till mitt arbete.
  • Intervjuer: ställa frågor antingen via direktkontakt eller via telefon. Intervjuerna kan genomföras både enskilt och i grupp. Det är viktigt att undvika ledande frågor och att man har en plan för hur intervjun ska dokumenteras. Intervjuer kan vara:
    • Strukturerade: Intervjuaren har ett färdigt frågebatteri.
    • Semi-strukturerade: Intervjuaren har både färdiga frågor men ställer även följdfrågor utifrån de svar den får.
    • Ostrukturerade: Intervjun genomförs som ett samtal.
  • Enkäter: standardiserade frågor med olika svarsalternativ.
  • Observationer: att studera något i praktiken.
  • Expriment
  • Analysmodeller: för att värdera och strukturera det material man fått in kan man använda sig av en analysmodell. Man kan göra en egen eller använda sig av ”7 Whys” eller ”SWOT”

/Sofi