Kommunikation: är historisk relaterad till ordet ’gemensam’, det kommer från det latinska verbet communicare och betyderfritt översatt ”att ha något gemensamt” att dela något med någon.
Man lär sig ett språk genom att lyssna och härma.
Samtal: är en grundläggande form för mänskligt samspel och det kan anta många skepnader i vardagslivet; t ex:
- Det förtroliga samtalet
- Kallprat
- Praktgrälet
- Middagskonversation
- Asocial pratsamhet (monolog!): pratar utan att bry sig om den andra
- Till de professionella samtalen hör t ex den journalistiska intervjun, det rättsliga förhöret, den akademiska muntliga tentamen, medarbetarsamtalet, den terapeutiska dialogen och forskningsintervjun.
- Alla samtalsgenrer (både vardagliga och professionella samtal) har sina egna regler och tekniker: vad som är lämpligt respektive olämpligt
Tre typer av interaktion: (Thompson, John B. 1995)
1. Öga mot öga interaktion: man träffas
- Kontext av samtidighet, delat rumsligt- och tidsligt referenssystem,
- Mångfald av symboliska signaler/tecken
- Inriktad på specifika andra
- Dialogisk
2. Medierad interaktion: (telefoni, email, brev etc)
- Separation av kontexten; ökad tillgänglighet i tid och rum
- Begränsat omfattning av symboliska signaler/tecken
- Inriktad på specifika andra
- Dialogisk
3. Medierad kvasi-interaktion: (masskommunikation)
- Separation av kontexten; ökad tillgänglighet i tid och rum
- Begränsat omfattning av symboliska signaler/tecken
- Inriktad på ett obestämd antal av potentiella mottagare
- Monologisk
Olika typer av kommunikation:
- Intrapersonell kommunikation (Hur vi kommunicerar med oss själva – t ex hur vi tänker, reflekterar och dagdrömmer. Dvs. vår inre dialog.)
- Interpersonell kommunikation (två personer ansikte mot ansikte)
- Medierad kommunikation (telefon, email, chatt…)
- Grupp kommunikation (flera än två…)
- Offentlig kommunikation (ett politisk tal, en offentlig föreläsning..)
- Masskommunikation (TV, radio, film, tidningar, tidskrifter, böcker…)
Vertikal kommunikation går neråt eller uppåt i hierarkin
Horisontell kommunikation är mellan anställda på samma hierarkiska nivå
Den formella kommunikationen brukar följa organisationsstrukturen och är direkt relaterad till den verksamhet och det arbete som utförs.
Informell kommunikation har en stor styr- och lärpotential: (Jacobsen& Thorsvik 2008: s. 313-317)
- Informell kommunikation sprider information mycket snabbare än den formella
- Här utvecklas sociala relationer
- Människor socialiseras in i ny miljöer
- Informell kommunikation avgör vem som ’är en av oss’ och vem som är utanför gemenskapen
- Den är viktig för att skapa en gemensam social identitet mm.
Det finns många olika typer av intern kommunikation. Det kan vara allt från snacket i fiket, till möten och kommunikation via e-post, telefoner, intranät, videokonferenser, personaltidningar och formella rapporter mfl
Sju saker som definierar interpersonell kommunikation: (Hartley 1999)
- Öga mot öga’ möten: mellan två individer
- Roller: formella- informella roller. Tillskrivna, införlivade eller uppnådda roller.
- Tvåvägs
- Mening
- Intention
- Process
- Tid
Utan kommunikation ingen organisation
Organisationer uppstår när det finns personer som kan kommunicera med varandra, som är beredda att bidra till handling och har för avsikt att arbeta mot de gemensamma målen. (Barnard 1938 i Heide m.fl. 2005)
Organisationer är beroende av ledare som kommunicerar organisationens mål, vilka uppgifter de anställda ska lösa och vad som förväntas av den enskilda medarbetaren. (Jacobsen och Thorsvik 2008: 293-294).
Organisationer är beroende av fortsatt samarbete och koordinering kring arbetsuppgifter kräver också kommunikation av information mellan gruppmedlemmar och mellan ledare och anställda. (Jacobsen och Thorsvik 2008: 294).
Utan väl fungerande kommunikation blir ledningsuppgiften svår, samarbetet dåligt, människorna frustrerade och illa motiverade (ibid. 294)
Chefens förmåga att leda andra människor med kommunikationens kvalitet, avgör om relationerna på arbetsplatsen kommer att fungerar. – Ja, ledaren är viktig och har en centralroll för trivseln.
Man har börjat förstå vikten att få med sig medarbetare och byta ut ”megafonen” med dialogen. Lämnat det auktoritära ledarskapet till förmån för ett mer demokratiskt.
“Det spelar ingen roll hur många chefskurser en person har gått igenom om han eller hon inte har hand med folk”. (Engquist 2002:11)
Bristande kommunikation/Kommunikations problem:
I de flesta organisationer hörs klagomål om att kommunikationen är dålig. De anställda klagar på, att de inte får information, att cheferna inte lyssnar på dem, att beslut inte kommuniceras, att inget händer trots att man påtalat problemen, att man får för mycket information…. (Heide m.fl. 2005).
Mycket missförstånd. Man kan ibland känna att man kommer från olika planeter.
Kommunikation vara en bristvara – ingen berättar någonting…
Mycket snack och ingen verkstad; man sitter jämt på möten och hinner inte göra jobbet som man borde ägna sig åt…
Informations överflöde – det är svårt att navigera bland all information. Epostlådan är sprängfull, intranätet uppdateras ständigt, det finns rapporter som ska läsas, telefonen ringer, det knackar på dörren….. (Litteraturtips: Den översvämmade hjärnan)
Kommunikations problem: Jacobsen & Thorsvik 2008: 300-304
- När sändaren ska koda (formulera sitt budskap)
- På grund av valet av kanal: vilken kanal ska användas till vilken info
- När mottagaren ska avkoda budskapet (förstå budskapet)
- När man får för mycket information
- När det hänger ihop med ett opportunistisk beteende: hålla inne med info för egen vinnings skull
Kommunikationskanalers olika förmågor: Jacobsen & Thorsvik 2008 s. 321-322
- Snabbhet: hur snabbt man kan få feedback
- Rikedom: signaler som kroppsspråk, klädsel, rörelser
- Parallellitet: hur många samtal man kan föra samtidigt
- Föreberedelse: hur planera det man ska säga/skriva
- Lagring: spara
7 % av kommunikationen förmedlas genom ord, 38 % genom hur meningar och ord uttrycks samt 55 % genom kroppsspråk. (Mehrabian i Pease 1994)
/Sofi
Sofi Holmgren 