Syftena med den icke verbal kommunikationen: (Nilsson & Waldemarsson1994)
- Ersätter kommunikation då det är omöjligt eller olämpligt att prata
- Definierar relationer
- Kompletterar och förstärker verbala budskap
- Reglerar samtalet, till exempel när det gäller turordningen
- Uttrycker känslor
- Visar avsikter, attityder och värderingar
- Ger uttryck för egen identitet och bekräftar andras
- Bidrar till att definiera de sociala situationer vi befinner oss i
Icke verbal kommunikation (Hartley 1999: s.53)
- Kroppskontakt: Kan avslöja något om relationen mellan människor – men även vilken kultur man tillhör. Kan upplevas både som positivt och som ett hot
- Närhet: Hur nära vi är varandra beror bl.a. på olika zoner. Alla människor har ett personligt revir. Ca 0,5 m
- Orientering: Sättet att placera sig; 90 graders vinkling tyder på samarbetsvillighet. Genom att luta sig framåt kan vi visa vårt engagemang och intresse. Om man istället lutar sig bakåt visar man avståndstagande, stolthet eller högmod. Sjunker vi ihop och kutar med axlarna och huvudet neråtböjt, visar vi oss undergivna eller nerslagna.
- Utseende:
- Distinktion mellan saker vi kan och inte kan påverka
- Skönhetsideal är kulturellt betingade. Ex vit/brunkräm
- Nickar (styrning av samspel): Markerar att man lyssnar.
- Ansiktsuttryck: Människor i Väst har en tendens att läsa av hela ansiktet med fokus på ögon och mun. Människor i Asien fokuserar nästan bara på ögonen. Det gör att vi tolkar känslor olika.
- Gester: Kroppens stenografi. Gester kan förtydliga, understryka, kommentera och komplettera verbala budskap.
- Kroppsställning: Kan förmedla attityder, status och visa hur vi mår.
- Ögonrörelser/ögonkontakt: Ögonen sägs vara själens spegel.
- Icke verbala aspekter av tal (tonläge, betoning av vissa ord, accent och talfel, hastighet)
- Lukt & smak
Färdigheter för interpersonell kommunikation: (Hartley 1999: s.53-61)
- Förstärkning/bekräftelse: ge feedback, visa att man lyssnar
- Frågor: ställa frågor
- Reflektion: återkopplar till det personen sagt tidigare
- Öppning och stängning: process, starta och avsluta samtalet
- Lyssnande: flera olika lyssningsstilar
- Själv avslöjanden (Self-disclosure): våga bjuda på sig själv, våga lita på människor
Vill vi utveckla personliga relationer skall dessa tre vara uppfyllda: alla måste vara med (Hartley 1999).
- stor grad av förtroende
- en öppenhet kring känslor och ens liv
- genuin och ömsesidig intresse för varandra
Vad influerar interpersonell kommunikation: vi umgås mest med de som är lika oss
- Ålder (kronologisk, biologisk, psykologisk, social och upplevd ålder)
- Kön
- Social klass: klassmarkörer
- Utbildning/yrke
- Nationalitet/etnicitet
Personlighetsdrag:
- Introvert: inåtvänd
- Extravert: utåtvänd
- Neurotisk: eldig, ser världen som svart
- Icke-neurotisk: lättsam
- Melankoliker: tungsinne
- Flegmatiker: tystlåten
- Koleriker: eldig, högljudd, gestikulerar
- Sangviniker: sorglös, sprallig, ytlig
Olika aspekter av jagbilden: hänger ihop med självkänsla (Nilsson & Waldemarsson 1994)
- som vi innerst inne är (jagets kärna)
- den vi tror vi är (jagbild)
- hur vi tror andra uppfattar oss (”mig-bild”)
- som vi borde vara (jagideal)
- jämfört med jagidealet (självkänsla)
- i relation till våra förmågor (självförtroende)
- i förhållande till vår inre trygghet (självtillit)
Att uppfatta andra på ett korrekt sätt är till stor del en fråga om att kunna uppfatta sig själv korrekt. Den uppfattning vi har om oss själva som personer fungerar som ett filter eller en lins varigenom vi betraktar andra människor.
en aggressiv person ser lätt fientliga avsikter
en välbalanserad ser möjligheter
och en misstänksam ser dolda motiv
En bra självkänsla gör att vi uppfattar och tolkar andra människor mer positivt, vi blir mindre avvisande och mer accepterande.
Om man under sin uppväxttid har blivit älskat för den man är, då kan man hantera framgång eller misslyckanden utan att bli övermodig eller tillintetgjord. (Engquist 2002:17)
Om självkänslan är mycket dålig finns det en risk att man strävar efter perfektion. Att alltid göra rätt och därmed undvika misstag blir helt nödvändigt – en sådan person benämns i boken som ’hundraprocentmänniskan’. (Engquist 2002:24)
/Sofi
Sofi Holmgren 