Månad: januari 2015

Kap 3: Ekonomistyrningens grundbegrepp

Här kommer anteckningar från kapitel tre i boken ”Ekonomistyrning” av Göran Andersson.

  • Affärstransaktion: när man gör en affär, affärstransaktionen påverkar dels det reala flödet och dels det finansiella flödet, det påverkar betalningsströmmarna till och från företaget och dess resultat.
  • Inkomst: ekonomisk motprestation till det reala flödet, syns på fakturan
  • Utgift: ekonomisk motprestation till det reala flödet, syns på fakturan
  • Inbetalning: när betalningen genomförs
  • Utbetalning: när betalningen genomförs
  • Intäkt: värdet av den prestation ett företag utför
  • Kostnad: värdet av resursförbrukningen
  • Intäkter – Kostnader = Resultat
  • Likviditet: betalningsförmåga
  • Lönsamhet: effektivitetsmått
  • Produktkalkylering: koncentreras på resultatmässiga aspekter, kallas även kostnadskalkyler (K)/intäktskalkyler (I)
  • Kostnader är viktiga vid ekonomistyrning
  • Intäkter är viktiga vid beslutsfattande
  • Kostnader och intäkter ska matchas
  • Rörlig kostnad: ändras med ändrad tillverknings- eller försäljningsvolym, materialkostnader, ackordslöner, elektricitet, telefon
  • Fast kostnad: samma under en längre tid, hyror, grundavgifter, löner, ställkostnader
  • Total kostnad = Rörliga kostnader + Fasta kostnader
  • Olika typer av rörliga kostnader: Proportionella – Degressiv – Progressiv
  • Olika typer av fasta kostnader: Helt fast – Halvfast – Driftbetingad
  • Kostnadsslag: Kostnader av likartad typ
  • Kostnadsställe: en organisatorisk enhet med ett kostnads ansvar
  • Kostnadsbärare/Kalkylobjekt: slutobjektet i kalkyleringen, det som ska bära/belastas med kostnaden
  • Direkt kostnad: direkta kostnadsslag mäts och registreras direkt på en kostnadsbärare
  • Indirekt kostnad/Omkostnad: delas mellan många, fördelade kostnader
  • Självkostnadsmetod/kalkyl: fördelning av alla kostnader på kostnadsbäraren, fullständig kostnadsfördelning
  • Särkostnad: speciellt för en sak
  • Samkostnader/gemensamma kostnader: finns alltid med
  • Täckningsbidrag = Särintäkter – Särkostnader
  • Täckningsbidrag ska bidra till att täcka samkostnader och ge vinst, Bidragsmetod
  • Kalkyler är förenklade modeller
  • Kalkyldata kommer ifrån budget, redovisning, speciella mätningar
  • Kausalitetsprincip: Bära sina kostnader
  • Väsentlighet: obetydliga saker behandlas schablonmässigt
  • Hanterbarhetsprincipen: göra vissa förenklingar
  • Hitta lämplig balans mellan exakthet och enkelhet
  • Situationsberoendeprincipen: anpassa efter situation
  • Kapacitetsbevarandeprincipen: resursförbrukningen ska värderas till nupris
  • Matchning av kostnader och intäkter

/Sofi

Annonser

Kap 2: Styrning

Boken ”Ekonomistyrnings” andra kapitel handlar om styrning. Boken är skriven av Göran Andersson.

  • Styrtriangel:
    • Situation: de specifika förutsättningar som gäller i ett aktuellt fall,
      • Marknad: ser väldigt olika ut
      • Förädling: (produktion – Styckproduktion, Serieproduktion, Processproduktion, Projekt/verksamhet), aktivitet
      • Organisering:
        • Integrerad – Differentierad
        • Centraliserad – Decentraliserad
        • Fromaliserad – Icke-formaliserad
      • Strategi: företagets övergripande tankegångar om mål, SWOT, vad kommer först strategi eller struktur? Ömsesidigt formar varandra
        • Mål: ekonomiska och andra
        • Vision/Kärnvärden (core values): ett önskat framtida tillstånd
        • Affärsidé (mission): förtydliga hur ett företag tänker bli framgångsrikt, ledstjärna, 3 hörnstenar: kundbehov, kunderbjudande, kärnkompetens (core sompetence)
      • Styrning: medvetna åtgärder för att uppnå ett visst mål, tidigare managment by numbers, nu ta hänsyn till människorna
        • Ekonomistyrning: mellannivå, för att nå ekonomiska mål
        • Verksamhetsstyrning: operationaliserar den taktiska ekonomistyrningen, situationsanpassad styrning, se människan så även icke finansiella mål och mått, fokus på medarbetarna, wmpowerment
        • Strategisk ekonomistyrning: inkluderar en extern kontext, SMA – strategicmanagment accounting, IOMA – interorganisational managment accounting
      • Människan är i centrum
      • Strategi och styrning samspelar
      • Förr försökte man hitta rationella optimeringsmodeller, idag beteendeaspekter.
      • Produktprogram: ett företag gör flera olika produkter
      • Beteende: påverkas av information, referensram, organisation, personlighet
      • Styrning:
        • Styrmekanism: Sätta mål, Ge styrimpuls, Följa upp, Värdera målutfall, Styrande enhet sätter mål och värderar utfallet samt ger styrimpuls till Styrd enhet som levererar info till uppföljningen
        • Styrprocess/styrcykel: Analys av Människor, Strategier, Situation – Planering – Beslut – Handling – Uppföljning – Återkoppling
        • Styrfokus: Inflödesstyrning/Resursförbrukning – Aktivitetsstyrning/Aktiviteter – Utflödesstyrning/Prestationer
        • Styrmål: ekonomiskt ansvar för olika mål, Resursförbrukning/Kostnader – Aktiviteter/Kapital – Prestationer/Intäkter
          • Rent kostnadsansvar: fokuseras på inflöde
          • Standardkostnadsansvar: fokuseras på inflöde
          • Intäktsansvar: styrning av utflöde
          • Resultatansvar: inkluderar både inflöde och utflöde
          • Räntabilitetsansvar: inkluderar både inflöde och utflöde

Balanserat styrkort: Finansiellt, Interna processer, Innovation och förnyelse, Kunder

  • Styrfunktion: Implementera strategi, contingency, tre övergripande uppgifter: score keeping (dataprocess), attention directing, problem solving

Dataprocess: Score keeping: Fångst – Registrering – Lagring – Attentiondirecting: Transformation – Rapportering – Presentation – Problemsolving: Analys

  • Styrmedel:
    • Formella styrmedel/Ekonomisystem: Budgetering (budgetuppställande och budgetuppföljning), produktkalkylering (förkalkylering och efterkalkylering), redovisning (Analys, Extern rapportering)
    • Organisation
    • Mindre formaliserade styrmedel: HMR: Human resource managment
  • Styrperspektiv: vertikalstyrning = formell organisatin/strukturperspektiv/organisationsschema/organisationsdiagram, värde för ägarna och horisontell styrning = processperspektiv/flödesperspektiv, skapa kundvärde
  • Styrform: direkta och indirekta, Direktstyrning, Programstyrning, Ramstyrning, Kontrollstyrning, Målstyrning, exempel indirektstyrning: information, förebilder, utbildning, berättelser, bemanning, belöningar
  • Styrprinciper:
    • Kausalitetsprincipen: Bära sina kostnader
    • Väsentlighetsprincipen: ta med det viktigaste
    • Hanterbarhetsprincipen: vara till en rimlig kostnad
    • Situationsberoendeprincipen: contingency, anpassa
    • Kapacitetsbevarandeprincipen: värdera resursförbrukningen till nupris
    • Ansvarsprincipen: någon ska ha ansvar för varje kostnad
    • Påverkbarhetsprincipen: icke-påverkbara kostnader tex höjt elpris
    • Matcha intäkter och kostnader
    • Data som används ska vara relevant, begriplig, aktuell, tillförlitlig, objektiv, ha precision
  • Styrrutin: skaffa sig rutiner
  • Regelstyrning: aktiviteter har standardiserats och kunder blir behandlade likvärdigt, säkerhetsarbete, kundklagomål, myndigheter
    • Early signals: tidiga varningssignaler

/Sofi

Kap 1: Företag och ekonomi

Min nya kursbok heter ”Ekonomistyrning – Beslut och handling” och den är skriven av Göran Andersson. Den är riktigt bra. Här kommer anteckningarna från första kapitlet.

  • Företagsekonomi: kopplat till nationalekonomi, psykologi, sociologi, juridik, statistik och datavetenskap
  • Ekonomi: hushållning med begränsade/knappa resurser, privat, företag, samhälle
  • Beslut och handling måste följas åt för att få en styreffekt
  • Ett företag kan ses som en förädlingsenhet: förbrukade resurser – företag – utförda prestationer
  • Inflöde av resurser och utflöde av prestationer
  • Produktionsfaktorerna: arbete, realkapital och jord
  • Nya produktionsfaktorerna: utbildning, vetenskap, innovation, ledarskap
  • Även infrastruktur och institutionella ramat är viktiga
  • Faktormarknader
  • Produktmarknader
  • Företagen är en länk mellan marknader.
  • Mellan marknaderna sker ett finansiellt flöde, ett informationsflöde och ett realtflöde.
  • Försörjningskedja – värdesystem – förädlingskedja – leveranskedja – supply chain
  • Kunden i fokus – skapa värde för kunden
  • Ständig anpassning krävs
  • Ett företag har en ledning och mål, organisation
  • Organisationsschema
  • Formell och informell organisation
  • Självfinansiering: spara ihop
  • Aktivitet: allt som sker i ett företag
  • ABC activity based costing
  • Abm activity based managment
  • ABB activity based budgeting
  • Operation: begränsad resursomvandling
  • Organisationsschema: efter struktur eller process
  • Värdekedjan: ex aktivitets- och processmodell
  • Värdesystem: flera värdekedjor som länkas ihop
  • Aktivitetsområden
  • Verksamhet: tillverkningsföretag, tjänsteföretag, handelsföretag
  • Contingency: situationsanpassade lösningar
  • Förvaltande och nyskapande
  • Produktivitet = utflöde/inflöde
  • Effektivitet = grad av måluppfyllelse, man måste ha ett mål för att kunna mäta effektivitet
  • Produktivitet = mängden prestationer/mängden resursförbrukning
  • Effektivitet = värdet på prestationen/värdet på resursförbrukningen
  • Produktivitet är att göra rätt saker rätt
  • Effektivitet är att göra rätt saker
  • Förädlingsvärde: skillnaden mellan värdet på utflöde ovh värdet på inflöde, bör vara positivt
  • Mål: viktigt för att veta vart man ska
  • Intessentmodell: de företaget interagerar med, ledning, anställda, stat, samhället, ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder
  • Intressenterna kräver belöningar och lämnar bidrag
  • Företagetsmål:
    Överleva
    Strategiska
    Taktiska
    Operativa
    Kort- och långsikt

/Sofi

Tidning

Jag har inget problem med att ha mens. Visst det är inte jättekul när man reser och inte har tillgång till toalett men i de flesta fall är det hanterbart. Det jag hatar är alla kring åkommorna. När jag var yngre hade jag hysteriskt ont i magen och nu får jag hysterisk huvudvärk. I onsdags gjorde det så ont att jag mådde illa och trodde att ögonen skulle trilla ut, torsdag och fredag var bättre för då var det bara ett konstant malande och idag är det illamående och tryck över ögonen igen så jag tvingas att ta det lugnt. Det är inget kul! Tack och lov har jag inte lika mycket besvär varje månad och jag vet att många har det mycket värre än jag men att få flera dagar i månaden pajade känns inte optimalt. Jag vill prata med den som ligger bakom detta så att vederbörande kan ändra i sin skapelse för som det är nu utses halva befolkningen av onödigt lidande. För att liva upp mig har jag ätit mängder av glass. Det har inte hjälp det minsta men det var gott. Jag har även roat mig med att läsa ett gammalt nummer av ”Daily telegraph” – tänk när tidningarna i Sverige var så här stora:

Tidning

 

/Sofi

Hemläxa

Dagen har som sagt känts lite snurrig i och med Brysselbeskedet men det mesta löste sig ganska snabbt och jag har hunnit med det jag skulle. Mina kollegor har varit mycket hjälpsamma med att lösa det praktiska med att byta lektionspass och sånt. Det är skönt med bra kollegor.

Jag har även haft ytterligare ett samtal med Ingvar från Emmaljungaskofabrik idag. Det var lite som julafton. Han hade med sig foton, artiklar och böcker som vi gick igenom. Fotona och artiklarna ska scannas in så de blir sparade digitalt så de kan användas i historiken. Två av böckerna är om Emmaljunga som samhälle och en om Tretorn i Helsingborg. De ska vara till den historiska kontexten. Vi gick även igenom och rättade fel i det jag skrivit sedan tidigare. Det var ett trevligt möte och när jag kommer hem från Bryssel ska jag ta tag i min hemläxa och börja läsa böckerna.

Emmaljunga

Efter pizza och glass myser jag nu med prinsen på soffan.

/Sofi