Fått lite gjort

Hej och hå! Prinsen börjar tycka att det är tråkigt att jag är meningslös så jag får se till att rycka upp mig. Vi klättrar lite på väggarna här hemma nu.

Idag har jag kommit så långt att jag har satt upp ett kontor här hemma och lagt fram det jag är efter med. Alltid en start. Jag har även skrivit rent projektanteckningarna från i tisdags.

Varje gång jag snyter mig får jag näsblod. Det är inte kul!

/Sofi

Begreppspar

3 viktiga begreppspar

• Inbetalning – pengar in
• Utbetalning – pengar ut
• Inkomst – uppstår när vi skickar vår faktura, uppstår vid försäljningstillfället
• Utgift – anskaffningstillfället, när vi får vår faktura, inköp
• Intäkt – när jag utför min prestation
• Kostnad – när jag förbrukar en resurs, redovisas i resultaträkningen

Andra begrepp

• Förutbetalda – förutbokförda
• Upplupet – efterbokförd
• Periodiseing – Lägga saker på rätt period
• Är jag skyldig kunden något eller tvärt om?
• Interim skuld – förutbetalda intäkter
• Interims fodringar – förutbetalda kostnader
• Upplupna intäkter – interims fordran
• Upplupna kostnader – interim skuld
• Interim – tillfällig
• Bruttometoden: att periodiseringen återförs till respektive utgift/inkomst konto vid årsskiftet
• Nettometoden: enbart förändringen på balanskontot bokförs.
• Varulagervärdering: LVP – lägsta värdets princip = anskaffningsvärdet och verkligt värde: två olika: nettoförsäljningsvärdet = försäljningspris – kostnad för att genomföra försäljningen (bilar) eller återanskaffningsvärdet (vad skulle det kosta oss att köpa tillbaka samma varor på bokslutsdagen) vanligast för råvaror/börshandel
• Anskaffningsvärde: inköpspris gånger antal
• FIFU: först in först ut
• Inkurans: – 3%, varor med fel
• Försäljning/avyttring: Ej göra avskrivningar på något man inte äger

Hur hanteras personalutgifter i bokföringen?

• Vilka utgifter har vi för våra anställda?
• Vem vill ha vad av företaget? Lönekontor: bokföring – Skatteverket – banken – löntagaren

Arbetsgivarutgifter:

• En solidarisk finansiering av den offentliga sektorn
• Kallas också sociala avgifter
• Vad går avgifterna till? ålderspension, sjukförsäkring, efterlevandepension, föräldraförsäkring, arbetsskada, arbetsmarknadsavgift, allmän löneavgift
• Betalas på kontant lön och förmåner
• Avgift 2013: 31,42% (för de flesta anställda)
• Politiskt slagträ

Bokföring? Vad ska man tänka på?

• Bruttolönen är en utgift/kostnad
• Nettolönen är vad de anställda får ut i handen = dras från ex banken.
• Arbetsgivaravgift och skatt betalas inte till staten på samma gång som lönen betalas ut = hamnar som skuld.
• Senast 12:e månaden efter lön ska personalskatt och avgifter betalas till staten.

Vill du läsa mer om grundbegreppen och om ekonomi så gå in på www.biz4you.se

/Sofi

 

 

 

Sjukt duktig

Idag har jag varit sjukt duktig. Jag har:

• Joggat i en timme.
• Lagat frukost till prinsen.
• Tackat nej till erbjudandet jag fick igår.
• Skrivit rent några saker till jobbet och till bloggen.
• Numrerat fotona till skoprojektet (ska fortsätta med det i morgon så det kan gå till layoutaren snart).
• Lagat hamburgare utan bröd till kvällsmat:

• Gjort en köttfärsgryta tills i morgon och till lunch på jobbet:

Nu är jag trött och myser med prinsen i soffan.

/Sofi

Le Mien

I den söta lilla affären Le Mien i Murcia där det även fanns en cafédel där prinsen kunde hänga köpte jag en perfekt ny jobbväska – jag var ju som sagt på jakt efter en brun sådan och vola! Det kan dock diskuteras om väskan är svart, brun, mörkbrun, brunsvart eller svartbrun men jag har bestämt att den är brun eftersom det var det som jag behövde och för att den är jättesnygg så det så 😃!

Jag köpte även ett par solglasögon från det italienska märket Mr. Boho. De är hur coola som helst och jag älskar att bågarna är matta i färgen istället för blanka. Jag älskar även den lilla metall delen mellan glasen. Det ger bågarna mer karaktär och på en person med stor karaktär behövs det 😉.

Slutligen köpte jag en svart halvlång kjol av märket Numph också. Modellen heter Edith. Jag har länge saknat en svart kjol i garderoben så den var perfekt och den sitter som ett smäck.

Riktigt bra och användbara köp! Jag älskar verkligen mina väskor, kläder och smycken.

/Sofi

Modern marknadsförings-praxis

Framtiden:

• NY TEKNIK
• NYA VÄRDERINGAR
• HÅLLBAR UTVECKLING
• ETIK

Utveckling av digtal marknadsföring: “De traditionella marknadsföringsmodellerna vi alla växte upp med är föråldrade” James R. Stengel, f d GMD, P&G “Utmaningen är inte att skapa medvetenhet, utmaningen är att skapa engagemang.” John Hayes, CMO, American Express “Massmarknadsföring fungerar inte längre. Det är slutet på den typ av varumärkespositionering som idag känner till.” Larry Light, f d CMO, McDonalds Olika typer av digital markandsföring:

• sociala medier
• Internetmarknadsföring
• Internetannonsering
• Email Marketing
• Advergaming
• Online försäljning
• Search Engine Marketing
• Mobilmarknadsföring
• Viralmarknadsföring

Viral marketing:

• Mun-till-munmarknadsföring – Word of mouth (WOM) marketing är ett globalt fenomen. Ny teknik påskyndar spridning och hastighet, förenklar arbetet OCH minskar kostnaderna.
• Viral marknadsföring avser strategier som uppmuntrar enskilda individer att digitalt skicka vidare (marknadsförings-) meddelanden till andra och på så vis skapa exponentiell spridning av buskapet ifråga.
• 6 punkter för en effektiv viral marknadsföringskampanj:
  • Ger bort varor eller tjänster
  • Gör det enkelt för mottagaren att skicka vidare till andra
  • Drar fördel av (utnyttjar) vanliga gemensamma motiv och beteenden
  • Använder befintliga kommunikationsnätverk
  • Utnyttjar andras resurser

Source MRB: Example of Viral Campaign – Logitech Social web (media) marketing principles:

• Conversations & Dialogue
• Community & Social Networks
• Sharing Control
• User- generated Content
• Co-created Content

Digital marknadsföring:

• Juridiska aspekter: Var någonstans sker egentligen digital marknadsföring?
• Ägande: Vem äger innehållet i det vi skapar och delar?
• Tillstånd: Har vi tillåtelse att ladda upp och dela innehållet?
• Säkerhet: Hur tillförlitlig är den data och information som delas?
• Tillgänglighet: Har alla som vill tillgång?

Postmodernism:

• Termen ―postmodern användes först inom arkitekturen, där den betecknar ett förkastande av funktionalism och brutalism i modern arkitektur (höghusslumområden, opersonliga kartongliknande kontorskomplex (Mautner, 1999, nb översättning).
• Postmodernism är först och främst reaktionär. Som ism ifrågasätter den hur saker är och borde vara och strävar efter att vara annorlunda.
• Medan modernismen antar att det finns en dold mening och sanning och ägnar sig åt att söka denna, är postmodernismen kapabel att känna igen absurditeter när den visar sig och tar sin tillflykt till pastisch, mångfacetterad ironi, nonchalans (Mautner, 1999 nb översättning).
• Postmodernism är icke-fundamental och vanvördig.
• Den visar upp och ironiserar kring våra etablerade övertygelser.
• Postmodernism har definierats som en skepsis mot metanarrativer (Lyotard, 1984), våra övergripande värderings-/trossystem d v s allt det vi håller för sant och riktigt.

Marknadsföring: vetenskap eller konst? Några vetenskaplig metanarrationer i marknadsföring:

1. SWOT&PESTLE hjälper oss förstå omgivningen
2. Inköpsprocessen är rationell
3. Marknadsföringsstrategi kan förutbestämmas
4. Marknadssegment kan identifieras & positioneras
5. Marknadsmixen kan utvecklas
6. Kvalitetsmätning förbättrar tjänstemarknadsföring

Marknadsföring som konst & en kulturell produkt. Källa: The Great Criticism Series – Coca Cola/Wang Guangyi Postmoderna marknader – några kännetecken:

• Hyperrealitet – där varumärkens illusoriska och fantastiska upplevelsekomponenter levereras till oss i stället för påtagliga och funktionella Verklighet skapas genom hype och simulering.
• Fragmentering av marknader – individer har multipla personligheter utan bindningar till bara EN livsstil, agerar olika i olika sammanhang/situationer, vid olika tider, med olika personer i olika kulturer.
• Omsvängning produktion och konsumtion – vi tillfredsställer inte längre våra behov, utan våra begär. I stället för att passivt acceptera en vara eller tjänst såsom den är, gör vi tolkningar av de är och hur de kan/ska användas.
• Decentrerade subjekt – inte bara ett JAG att hålla reda på….många olika jag i olika köpsituationer.
• Placering av motsatser sida vid sida – whereas the modern world can be described in extremes using unipolar and black and white differentials, such as good or evil, for example, or nice or nasty, in the postmodern world, we use bipolar dimensions, known as dialectics, such as good and evil, nice and nasty, to explain events, things, places or other phenomena (Firat and Shultz, 1997).

Fler postmoderna marknadssärdrag: Konsumtionens förändrade natur utifrån 5 dialektiska dimensioner (Elliot, 1997):

1. Det materiella vs. det symboliska
2. Det sociala vs. jaget
3. Tillfredsställelse vs. Önskan/begär
4. Rationalitet vs. irrationalitet
5. Restriktion vs. kreativitet

The Simulacrum – skenbilden – kopia utan original

• Some consumers will not have encountered an original version of a product/service, makes the new version, to that group of consumers, a copy without an original. This is what Baudrillard refers to as a simulacrum.
• A simulacrum is a copy without an original (Baudrillard, 1995). A simulacrum develops through successive evolutionary image-phase- changes comprising different stages of (mis) representation:

1. An image which reflects a profound reality (a good likeness).
2. An image which masks and denatures a profound reality (a bad likeness).
3. An image which masks the absence of aprofound reality (something which plays at being an appearance) and;
4. An image which has no relation to any reality what so ever (a simulacrum, a copy without an original or a simulation).

• The concept of the simulacra helps us to understand how images are produced, and reproduced, in postmodern times, particularly through our electronic media culture.

The Rise of Consumerism: Backlash to Capitalism Socio-cultural zones and different values:

1. Protestant Zone (excluding English-speaking countries)—Denmark, Estonia, Finland, Germany, Iceland, Latvia, the Netherlands, Norway, Sweden, Switzerland.
2. English-Speaking Zone—Australia, Canada, Great Britain, Ireland, New Zealand, USA.
3. European Catholic Zone—Austria, Belgium, Croatia, Czech Republic, France, Hungary, Italy, Lithuania, Luxembourg, Malta, Poland, Portugal, Slovakia, Slovenia, Spain.
4. European Orthodox and Islamic Zone—Albania, Armenia, Belarus, Bosnia-Herzegovina, Bulgaria, Georgia, Macedonia, Moldova, Romania, Russia, Turkey, Ukraine, Yugoslavia.
5. Confucian Zone—China, Japan, South Korea, Taiwan, Vietnam
6. Latin American Zone (plus the Philippines) —Argentina, Brazil, Chile, Colombia, Dominican Republic, El Salvador, Mexico, Peru, Philippines, Uruguay, Venezuela.
7. Islamic Zone (plus India, excluding European Islamic societies) — Algeria, Azerbaijan, Bangladesh, Egypt, India, Indonesia, Iran, Jordan, Morocco, Pakistan.
8. Sub-Saharan African Zone—Nigeria, Tanzania, Uganda, Zimbabwe.

Etik vs moral:

• Moral (det som rör sederna) är en persons karaktär ur sedlig synvinkel; även egenskaperna att vara sedlig
• Etik är läran om moral; söker besvara vad är det goda?, vad är det rätta?, hur bör man bete sig?
• Etik är teorin. Moral är dess praktik
• Etik är således reflektionen över den moral vilken kommer fram i människors konkreta handlingar

Sustainable Marketing/Uthållig marknadsföring Sustainable marketing is an attempt to broaden the concept of marketing, beyond simple economic development. It introduces the concepts of the three Es of sustainability as outlined below:

1. ecological—marketing should not negatively impact upon the environment; MILJÖ
2. equitable—marketing should not allow or promote inequitable social practices SOCIAL RÄTTVISA; and
3. economic—marketing should encourage long-term economic development as opposed to short-term economic development (as we have seen in the late 2000s with the global credit crunch arising as a result of poor financial regulation in world financial services markets) LÅNGSIKTIGHET.

Exempel på icke hållbar marknadsföring?? Corporate Social Responsibility: Motiven för att utveckla CSR initiativ oaktat de finansiella aspekterna, baseras på följande tankar (Buchholz,1991)

• Företag har ett ansvar som går utöver det som gäller att producera varor och tjänster med vinst.
• Detta ansvar handlar om att bidra till att lösa angelägna sociala problem, särskilt sådana som företagen själva varit med om att skapa.
• Företag har fler intressenter än bara aktieägare!
• Företags agerande påverkar samhället i vidare bemärkelse och begränsar sig inte till ―maknadsplatsen.
• Företag står för värderingar och värden utöver det som kan mätas i ekonomiska termer.

Vad driver CSR?

• CSR är lönsamt.
• Gobal handel – global ekonomi.
• Mediabevakning
• Consumerism – konsumentmakt?

Vad är ok?

• Marknadsföring riktad till barn?
• Prisdiskriminering?
• Sexuella anspelningar i marknadsföring
• Globala ansatser utan hänsyn till lokal/regional särprägel?
• Utnyttja sin marknadsposition gentemot ex underleverantörer?
• Segmentering? Segmenteringsgrunder…..

/Sofi

4: Relationsorienterad marknadsföring

Skillnader mellan tjänster och produkter:

• Vi kan ta på produkter – vi kan inte ta på en tjänst…..
• Detta beror på att tjänsten är en handling eller ett framförande (Leonard L Berry 1980).
• En tjänst kan inte vidröras, besiktigas eller läggas i väskan, tas med hem, förvaras i ett skåp och användas vid ett senare tillfälle.
• Vi kan lagra produkter – vi kan inte lagra tjänster…..
• Detta följer av att tjänsten konsumeras i samma stund den tillverkas. Om vi exempelvis ser en teater eller åker på semester förbrukar vi tjänsten samtidigt som den “tillverkas”.

Varu‐ och tjänstespektret

Varu- och tjänstespektret identifierar att det finns en del varor som har väldigt litet tjänsteinnehåll och en del tjänster som har väldigt lite av produktinnehåll (gripbara delar).

Tjänstemixen

• Ren produkt/vara – inga tjänstedelar, erbjudandet består uteslutande av produkten/varan.
• Produkt med visst tjänsteinnehåll – produkten stöds av ett utbud av en eller flera tjänster.
• Kombination – produkter och tjänster avnvänds i lika delar för att möta kundens förväntningar.
• Tjänster visst produktinnehåll – tonvikten ligger på tjänsten, men produkten är en nödvändig del av erbjudandet (CD, MP3)
• Ren tjänst – inget produktinnehåll alls (frisör, juridisk rådgivning..)

Tjänstens fem utmärkande egenskaper

• Abstrakt
• Ägande saknas
• Oskiljbar
• Föränderlig
• Förgänglig

Tjänsteprocesser

Tjänster är att betrakta som processer och processer är en serie på varandra följande händelser som leder till ett förutbestämt resultat.

Fyra typer av tjänsteprocesser

• People Processing: görs av en person på oss. people have to physically present them so that they become immersed within the service process. E.g. physically go to the dentist.
• Possession Processing: görs på något vi äger. objects are liable to breakdown or need maintenance. Here the quality of the repair service is not dependent on the owner or representative of the possession being present whilst the service operation takes place.
• Mental Stimulus Processing: görs av oss. people have to become involved mentally in the service interaction and give time in order that they experience the benefits of this type of service. E.g. education, playing games.
• Information Processing: göra saker med hjälp av ex datorn. advances in technology have enabled information processing to become quicker, more accurate and more frequent, often at the expense of people processing. E.g. airline bookings.

Tre egenskaper för värdering av tjänster

• Sökegenskaper/sökattribut: är sådana “handfasta” delar som hjälper kunden att i förväg, d v s innan köpet genomförs värdera ett tjänsteerbjudande (ex se på rummen i ett hotell, se menyn på en restaurang, provsmaka osv)
• Upplevelseegenskaper/attribut: är sådana delar som inte går att värdera före ett köp. Tjänster kan inte utvärderas före köp. Som kund kan man föreställa sig hur ett sportevenemang, en semesterresa eller en livekonsert kan bli. Denna föreställning kan förklaras och illustreras, men det är endast efter själva upplevelsen som en utvärdering av tjänsten ifråga kan komma till stånd.
• Trovärdighetsegenskaper/attribut: har att göra med sådana egenskaper som gör det svårt för en kund att utvärdera ett köp till och med efter det att det genomförts och tjänsten ifråga har konsumerats (ex: en komplicerad operation, juridisk konsultation, bilreparation)

Zeithaml (1981)

Hur produktattribut påverkar möjligheten att utvärdera

Lätthet att utvärdera

Höga i sökattribut

• Kläder
• Stol
• Motorfordon
• Mat

Höga i upplevelse- attribut

• Restaurangmåltider
• Gödningsmedel
• Klippning
• Underhållning

Svårighet att utvärdera:

Höga i trovärdighetsattribut

• Datorreparationer
• Utbildning
• Juridiska tjänster
• Komplicerad kirurgi

Källa: Omarbetad från Zeithaml

Olika nivåer på kundkontakt

Högkontakttjänster: Kunden besöker tjänstestället för att de personligen är involverade i processen. Ex högre utbildning, juridisk konsultation, läkarbesök.

Medelkontakttjänster: Kunden besöker tjänstestället, men stannar inte kvar under hela den tid tjänsten utförs. Ex lämna bilen på verkstad.

Lågkontakttjänster: Liten eller ingen personlig kontakt mellan kunden och den som tilllhandahåller tjänsten. Ex uppdatering eller rep av mjukvara, underhållning på TV

The Service Marketing Mix Products

• People
• Processes
• Price
• Place
• Promotion

Physical Evidence

• Den fysiska miljön skapar:
  1. Meddelanden
  2. Uppmärksamhet
  3. En atmosfär
• Den fysiska miljön har stor betydelse i t.ex. restauranger
• Kundens upplevelse påverkas inte bara av det hon ser, utan också av den det ljud och dofter hon utsätts för
• En viktig del av miljön är andra kunder

Miljöegenskaper som kan kopplas samman med de fem sinnena

1. Musik (tempo, volym, harmoni)
2. Doft
3. Färg (varma och kalla färger)
4. Komfort
5. Skyltar och symboler

PEOPLE

Obs! egen personal

• Kommunikation vid tjänstemöten: Snorkig personal, komplicerad teknik, etc.
• Kommunikation via typiska produkter i servicemötet: Papperstallrikar, plaststolar på uteservering, smutsiga lokaler, etc.
• Frånvaro av kommunikation: Låter bli att informera kunderna om förseningar

People – kunder eller människor som påverkar en upplevelse…..Hur hantera dessa??

Service Blueprints (utv av Shostack) (tänk en hotellvistelse – allt från bokning till checka ut)

• Används för att utforma tjänsteprocessen
• Specificerar en tjänsts olika delar
• Visuell illustration av de olika delarna – vilka är de, var kundkontakten finns, tidsåtgång och annat som kunden uppfattar (fysiska bevis bl a)
• Visuell illustration även av ”backstage”‐aktiviteter
• Vilka moment värderas av kunden? Vad kan skalas bort?

SERVQUAL

SERVQUAL är en modell som baseras på skillnaden mellan vad som förväntas av en tjänst och hur tjänsten faktiskt uppfattas av kunden.

Genom att använda sig av de “gap” som bildas, har fem olika dimensioner av tjänstekvalitet kunnat fastställas:

• Pålitlighet – exaktheten och driftsäkerheten vid upprepade leveranser av tjänsten ifråga.
• Lyhördhet – hjälpsamheten och viljan hos personalen att erbjuda snabb service
• Säkerhet – artighet, förtroende och kompetens hos personalen. Empati – visar lugn och personlig omsorg om kunden.
• “Gripbarheter” – personalens utseende och uppträdande, den fysiska platsen och den utrustning och hjälpmedel som finns i verksamheten.

Riktlinjer för rättelsesystem

1. Uppmuntra klagomål
2. Gör rättelsen snabbt
3. Ge personalen befogenheter
4. Ge kunderna information
5. Lär av misstagen

Typer av “företags”kunder

• Kommersiella – distributörer, OEMs, användare och återförsäljare.
• Offentliga – hälsa, polis, utbildning, transport, miljövård, försvar
• Institutioner/ Föreningar – icke vinstdrivande organisationer (kyrkosamfund, idrottsföreningar, intresseorganisationer)

Organisationers köpbeteende

‘köpet av en vara eller tjänst för att tillfredsställa organisatoriska mål, snarare än individuella’ (Parkinson and Baker 1994: 6).

• Funktioner: funktionerna och processerna köpare går igenom vid köp av produkter för användning i affärssammanhang.
• Strategi: inköp genomförs för att understödja konkurrensfördel och påverka aktiviteterna i leverantörskedjan.
• Nätverk: involverar nätverk av relationer som organisationer är delaktiga i i samband med sina inköp. Att placera order och teckna kontrakt mellan organisationer kan bekräfta ett visst affärsförhållande, initiera nya affärsförhållanden eller indikera avslut av en viss relation.

The Decision Making Unit ‐ Processes

BuyClasses: New Buy, Modified Rebuy, Straight Rebuy

BuyPhases: Need/problem recognition, Product specification, Supplier and product search, Evaluation of proposals, Supplier selection, Evaluation

KAM ‐ Key Account Management

The term ‘key accounts’ refers to those customers who are considered to be strategically important.

A key account might offer the supply-side company:

• opportunities to learn about new markets or types of customers.
• access to new and valuable resources,
• involvement with other key organizations,
• symbolic value in terms of influence, power and stature.

Size alone is not important for key account status.

En jämförelse mellan B2B och B2C

Skillnader: antal köpare, storlek, antal order, infosök, komplexitet i beslutsfattande, vikten av leverantörsval, utvärderingskriteria.

Likheter: Kundorientering – försöker förstå kundens behov. Behöver förmågan att samla in, processa och använda information om kunder och konkurrenter för att nå sina mål. Strävar efter positiva relationer till sina kunder. Involverar såväl rationella som emotionella delar i beslutsprocessen.

Tjänster + B2B marknadsföring – gemensam nämnare: RELATIONER

Övergången från ett transaktions-perspektiv till ett relationsperspektiv

• Transaktionsperspektivet: Lönsamhet uppnås genom vinstmaximering av enskilda transaktioner
• Relationsperspektivet: Uthållig och långsiktig lönsamhet kräver långsiktiga relationer

Effekter av en relationsstrategi jämfört med en transaktionsstrategi

1. Analysenhet och tidsperspektiv

Transaktionsstrategi: Analysenheten är dagens affär, i vilken vinsten förväntas uppstå

Relationsstrategi: Analysenheten är relationen och hur den stödjer transaktionen på lång sikt (färre fel, färre anpassningar, större affärer, word-of-mouth, lägre rabatter och värvningskostnader)

2. Dominerande marknadsfunktion och priselasticitet

Transaktionsstrategi: Heltidsmarknadsförare, Priset avgör

Relationsstrategi: Deltidsmarknadsförare, Olika bindningar får betydelse (sociala och kunskapsmässiga bindningar)

3. Dominerande kvalitetsdimension

Transaktionsstrategi: Den tekniska kvaliteten på produkten utgör den huvudsakliga värdeskaparen

Relationsstrategi: Kundens upplevelse av interaktionsprocessen får större betydelse

4. System för kundinformation

Transaktionsstrategi: Enkäter

Relationsstrategi: Kunddatabas

5. Den strategiska betydelsen av samverkan mellan avdelningar

Transaktionsstrategi: Ingen strategisk betydelse

Relationsstrategi: Alla inblandade måste medverka till att skapa hög totalkvalitet

6. Den interna marknadsföringens roll

Transaktionsstrategi: Begränsad betydelse för framgång

Relationsstrategi: Stor strategisk betydelse för framgång

Genom att behålla gamla kunder kan ett företag:

1. Sänka sina värvningskostnader
2. Sänka sina rabattkostnader
3. Sänka sina kostnader för fel
4. Öka sina intäkter genom att öka affärerna med befintliga kunder
5. Öka sin förmåga att skapa värde för kunderna

CRM: Customer relationship management, ex kundkort

• CRM inhämtar, sorterar och lämnar ut kundinformation (historiska händelser, kundkrav och tidigare transaktioner)
• När CRM fungerar väl, så förser det chefer med de verktyg som behövs för att kunna förstå kunderna och skräddarsy nya lösningar

/Sofi

Klar i tid

Oj oj oj! Idag har jag mest känt mig som en yr höna och det är ingen kul känsla. Efter en lugn start på dagen har jag nu rensat i röran dvs alla mina högar med papper.

Följande är gjort:

• Lagt över bilder till min dator kopplat till skoprojektet.
• Planerat upp eventet på fredag i Hässleholm.
• Läst färdigt alla texterna i betyg och bedömningskursen.
• Korrläst inlämningen som ska vara klar på fre.
• Planerat mat inköp.
• Svarat på mail kopplat till mitt bi-projekt.
• Sett över ekonomin i bi-projektet.

Följande har jag kvar att göra idag:

• Gå och handla med prinsen.
• Maila min partner i bi-projketet.
• Skriva rent anteckningar kopplat till skoprojektet.
• Skriva rent föreläsningsanteckningar.

Följande ska bli gjort innan denna veckan är slut:

• Tors: klar med inlämningen i Marknadsföring.
• Fre: Event i Hässleholm.
• Lör: Konstrunda på Ven om vädret tillåter.
• Sön: Rätta och börja på slutuppgiften i bedömningskursen.

/Sofi

Moget

Idag har jag fattat ett moget beslut och fått vuxenpoäng i min egna lilla värld. Egentligen skulle jag på konsert med prinsen nu i kväll i Helsingborg men jag valde att vara hemma istället. Jag kände att jag var låååååångt bak med en massa saker så jag behövde ta mig i kragen och jädrans vad jag har arbetat på idag. Från klockan 12.30 fram tills nu har jag kört i ett svep. Jag har:

• Lyssnat på två marknadsförings föreläsningar och tagit anteckningar.
• Jag har gjort klart en och en halv modul i Betyg och bedömningskursen som jag helt ärligt tycker är ganska svår. Eller kanske inte svår men det är mycket att ta in och tänka igenom.
• Jag har skickat ut andelar i mitt bi-projekt, mailat om föreläsningar och skickat en faktura samt lite annat smått och gott.
• Jag har svarat på alla mail i min inbox. Av någon anledning så tycker jag att obesvarade mail är det mest stressande som finns men ibland måste man ju fundera igenom vad man ska svara så då får de ju ligga kvar.
• Jag har betalt min skatt och gjort klart min deklaration.
• Jag har valt vilket konsertpaket vi ska ha på konserthuset i Helsingborg nästa år så prinsen kan beställa det i morgon.
• Jag har diskat :)!

Klapp på axeln till mig! Det jag inte hann klart med idag får jag ta på söndag!

Nu ska jag vänta in prinsen och sen ska jag sova! God natt!

/Sofi

Kärlekstårta

Nu är jag klar med modul 1 i kursen om Bedömning och betyg. Den första modulen har handlat om ”Varför bedömning?” och modul 2 ska handla om ”Vad bedöms?”. Hittills är jag mycket nöjd med kursen. Det är väldigt tänkvärt det som tas upp. Jag skulle tro att det kommer komma några fler blogginlägg i ämnet :).

Idag har jag även lyssnat på den tredje föreläsningen i min kurs i marknadsföring. Den handlade om Marknadsmixen. Jag måste komma igång och läsa ordentligt i boken också.

Nu ikväll lagade prinsen mat och jag gjorde pannkakstårta. Prinsen fick ett hjärta på sin 🙂

Väskan är packad inför Paris i morgon 😀.

Nu är det mystid!

/Sofi

Lektion 2: Marketing managment – Teorins grunder

Verksamhetens hela omvärld: – Verksamheten

• Demografiska krafter
• Kulturella krafter
• Politiska krafter
• Legala krafter
• Miljö krafter
• Ekonomiska krafter
• Teknologiska krafter
• Stat och kommun
• Konkurrenter
• Opinionsbildare
• Finansiärer
• Kunder
• Leverantörer
• Fackföreningar
• Distributörer

Vision: önskade tillståndet på mycket lång sikt, önskat läge

Kärnvärde: det som är viktigaste

Affärsidé: mission statment, kunder, marknad, hjälp vid beslutsfattande, vad som ska åstadkommas på lång sikt, vilka är kunderna?

Strategi: Utveckling och formulering – Genonförande – Beslut och handling –

Produkt- vs marknadsorienterade s k mission statements

Produktorienterat:

• “Vi ska sälja böcker, CD, DVD (Amazon.com)
• Vi hyr ut rum

Marknadsorienterat:

• Vi tillhandahåller en vänlig, säker och underhållande miljö för onlineköp.
• Vi skapar Ritz-Carltonn upplevelsen som väcker liv i sinnena och inger välbefinnande samt uppfyller även våra gästers outtalade önskningar och behov.

Värden – vad står vi för?

• Beteende
• Förhållningssätt
• En vidare ”mening” som formar organisationskultur och personalens uppträdande/företagets agerande.

Strategiska mål:

• Vad ska bli resultatet av olika aktiviteter inom ett företag?
• Vinst, marknadsandelar, aktievärde, ROI-avkastning på investeringar, antal kunder osv.

Strategi:

• Sättet på vilket en organisations resurser matchas mot de behov som finns i den omgivningen i vilken organisationnen valt att verka
• Alla resurser i en organization, såsom personal, logistic, production, marknadsföring, IT, ekonomi/finans sammanförs I den strategiska planen, som syftar till att de strategiska målen nås på mest effektiva sätt.

SWOT-analys:

• Styrkor: S, Intern förmåga/skicklighet som kan bidra till att verksamheten uppnår sina mål.
• Svagheter: W, Interna begränsningar som kan störa en verksamhets möjligheter att att uppnå sina mål.
• Möjligheter: O. Externa faktorer som verksamheten kan exploatera till sin fördel
• Hot: T, aktuella och framväxande faktorer som kan utmana verklighetens prestationsförmåga.

Marketing managment processen:

• Analys
• Planering: utveckla stragetiska planer – Utveckla marknadsföringsplaner
• Implementering: verkställa planer
• Kontroll: mäta resultat – utvärdera resultat – korrigera handlingar

Steg i den strategiska planeringen:

Bolagsnivå: Definiera affärsidé – Fastställa mål – Utforma affärskonceptet – Affärsenhet produkt och marknadsnivå: Planera strategier för marknadsföring och andra funktioner

Strategier för tillväxt:

Marknad/Produkt        Nuvarande                 Nya

Nuvarande       Marknads-penetration      Marknadsutveckling

Nya                  Produktutveckling             Diversifiering

(Ansoff 1965)

/Sofi

Marknadsföring – Marketing Fundamentals

Nu är jag igång med min nästa kurs på Högskolan Väst. Sista rycket innan sommaren är 7,5p i Marknadsföring. Det ska bli kul!

Här kommer mina första föreläsningsanteckningar:

Vad innebär marknadsföring?

”Ledningsprocess för att förutse, identifiera och tillfredsställa kunders krav på ett lönsamt sätt” (CIM)

Vad är marknadsföring?

Begreppet innehåller många delar och många aktörer

• Reklam? En del
• Försäljning? En del
• Definitioner:
  • ”Activities that direct the flow of goods and services from producers to consumers” (Encyclopaedia Britannica)
  • Tillfredsställa kunders behov på ett lönsamt sätt/skapa erbjudanden som har ett värde för kunder, partners, samhället i stort/på ett sätt som är bättre än konkurrenternas

Marknadsföring och teknikutveckling

Marknadsföring har alltid funnits men sett ut på olika sätt

Teknologiska innovationer har spelat stor roll för marknadsföringen:

• Industrialiseringen: ångkraft, elektricitet, robotar – möjliggjorde massproduktion
• Utvecklingen av transportväsendet: järnväg, bilar, flyg – effektiviserade distributionen
• Utvecklingen av kommunikationsväsendet: telegraf, telefon, tidningar, radio, TV, satellit/kabel-TV, mobiltelefoni, datorer, Internet… – möjliggjorde masskommunikation
• “Nästa steg” är individuell marknadsföring

Grundläggande begrepp

Kund – Konsument: likhet och skillnad i begreppen, kund betalar och konsumenten konsumerar, kan dock vara samma person.

Marknadsorientering: från början produktionsfokus (man tillverkade det man kunde) idag marknadsorientering med fokus på kunden.

Marknadsföringsmixen: 4 P (Produkt (vad), Plats (var), Pris (högt/lågt), Påverkan (hur, berättelsen, känslan)) modellen har byggts ut.

Tjänstemarknadsföring: 7 P (Physical evidence (fysiska bevis att man fått tjänsten, ex miljön, produktprover), Process (det som erbjuds), People (personal, den som utför tjänsten))

Marketing exchange: bygga relation med kunden

Relationsmarknadsföring: bygga relationer med kunden

Konsumentmarknaden – Företagsmarknaden

Fördelar med marknadsföring

För företaget: en förutsättning för att generera intäkter.

För samhället:

• Genererar arbetstillfällen och inkomster som kan beskattas
• Skapar valmöjligheter för konsumenter
• Bidrar till ökad levnadsstandard
• Sprider nya innovationer
• Bidrar till utveckling av infrastruktur
• Effektiviserar massmarknaden
• Genererar internationell utveckling

= Bidrar till ekonomisk tillväxt och ökad välfärd

(Källa: Wilkie & Moore (1999) Marketing’s Contribution to Society, Journalof Marketing,63 (SpecialIssue),198-218)

Kritik mot marknadsföring

• Skapar konstgjorda, onödiga behov hos människor
• Manipulerar människor
• Skapar överkonsumtion
• Främjar ett materialistiskt synsätt (bygger sitt personliga varumärke via konsumtion)
• Skadliga produkter marknadsförs
• Ökar socialkonkurrens, stigmatiserar fattigdom
• Kulturell påverkan (mulitnationella företag som påverkar länder)
• Bidrar till miljöförstöring, utarmning av naturresurser, global uppvärmning

(Källa: Wilkie & Moore (1999) Marketing’s Contribution to Society, Journal of Marketing, 63 (Special Issue), 198-218)

Omvärldsanalys

Varför? För att:

• kunna utveckla produkter som har en marknad
• veta hur man ska konkurrera
• dvs fatta vettiga beslut

…krävs information!

Extern miljö – modell för omvärdsanalys, när konkurerra internationellt: PESTLE

• Politisk miljö
• Ekonomisk miljö
• Social och kulturell miljö
• Teknologisk miljö
• Legal miljö
• Ekologisk miljö

Performative Environment: Branschanalys – 5 Forces (Michael Porter)

• Konkurrenter
• Köpare
• Leverantörer
• Substitut
• Nyetableringar

Intern miljö: Produktportfölj – BCG-matrisen

Market growth rate

?: ny product

High: hög marknadsandel

Low

Relative market share

High

Low

Marknaden

Definitioner:

• ”An identifiable grouping of like-minded, potential customers, with similar needs and wants, with a defined location, lifestyle, or income type, or industry category, who are likely to buy products and services to satisfy those needs and wants and who have the means and inclination to do so.” (Doyle (2011) Oxford Dictionary of Marketing. Oxford University Press, Oxford, s 230)
• ”…the set of actual and potential buyers of a product. These buyers share a particular need or want that can be satisfied through exchange relationships.” (Kotler, Armstrong & Parment (2011) Principles of Marketing, Swedish edition, Pearson Education Ltd., Harlow, s 13)

Konsumentbeteende – ursprung

• Före andra världskriget: Produktionsfokus, massproduktion behöver föras ut till en massmarknad – distributionsproblematik
• Efter andra världskriget: Ekonomisk utveckling,fler får det bättre, ökad konsumtion (jfr överflödssamhället)

Influenser:

• Nationalekonomi: Konsumenten är rationell, väger kostnad mot nytta för att maximera sin tillfredsställelse
• Psykologi: Mänskligt beteende drivs av irrationella variable – känslor, föreställningar, önskningar…

Konsumentens köpbeslutsprocess

1. Ett behov/problem upptäcks – Ett motiv uppstår till att initiera köpbeslutsprocessen
2. Informationssökning – Ny information/tidigare erfarenhet
3. Utvärdering av alternativ – Rationella och icke-rationella kriterier
4. Köp – Stort eller litet engagemang
5. Utvärdering av köp – Utfallet

Återkoppling

Vad styr konsumentens beteende?

• Perceptioner: hur vi uppfattar saker i vår omgivning
• Lärande och mine: jinglar som trigger minnet
• Personlighet: vad gillar jag
• Motivation: Maslows behov
• Social context: vad säger/tycker min omgivning/konsumtionsmönster
• Social klass: klass man tillhör/inkomst
• Livsstil: intressen, fritidsintresen, åsikter
• Livscykel: var i livet man är/ålder

Marknadsundersökningar

Process i 5 steg:

1. Definiera problemet:

Svårt att veta vilken information man egentligen behöver!

Bredare huvudfråga: Varför går det dåligt?

Smalare delfrågor:

• Felbedömd potential?
• Konkurrenterna?
• Substitut?
• Förändradepreferenser?
• Förändrad disponibel inkomst?

Ju mer konkret problemdefinition, desto lättare att lösa problemet!

2. Planera undersökningen:

Primärdata

• Samlas in för första gången, speciellt för den aktuella undersökningen
• Dyrt, tar tid, men är enda sättet att samla specifik information

Sekundärdata

• Har samlats in av andra ,förandra ändamål
• Billigt, effektivt, men trubbigt, kan vara gammal

1. Skrivbordsundersökning – insamling av befintlig sekundärdata
2. Insamling av primärdata för att fylla informationsluckor

Kvalitativa datainsamlingsmetoder

• Djupintervjuer – tvärsnittsstudier
• Fokusgrupper (8-10 pers)
• Etnografiskastudier, deltagande observation
• Semiotiska studier – dokument
• Fallstudier – använder både kvalitativa och kvantitativa metoder!

Kvantitativa datainsamlingsmetoder

• Enkäter – papper och online
• Strukturerade intervjuer och observationer
• Experiment
• Innehållsanalys

ofta använder man sig av en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder

3. Genomför datainsamling:

Icke-sannolikhetsurval (vid kvalitativ ansats)

• Kvoturval
• Bekvämlighetsurval
• Bedömningsurval
• Snöbolls-/anvisningsurval

Sannolikhetsurval (ofta vid kvantitativ ansats)

• Obundet slumpmässigt urval
• Systematiskt slumpmässigt urval
• Stratifierat slumpmässigt urval
• Klusterurval

4. Dataanalys och tolkning:

Kvalitativa data = ord, text, film, transkriberingar Data struktureras efter insamling
Analys av ”mjuka” data – tar tid!

Kvantitativa data = siffror, Data struktureras i förväg, genom t ex enkätens utformning
Datorstödd statistisk analys av data

5. Skriva rapport

Skillnad mellan marknadsundersökning och akademisk rapport – vem är läsaren?

Ledningsgrupp på företag: Behöver tydlig, kortfattad information som kan ligga till grund för strategiska beslut

Andra akademiker: Behöver detaljerad information om hur undersökningen genomförts för att kunna granska den kritiskt

Etik och marknadsundersökningar

• Informationskravet – Berörda personer ska informeras om undersökningens syfte
• Samtyckeskravet – Deltagarna bestämmer själva huruvida de vill medverka
• Konfidentialitetskravet – Deltagarnas personuppgifter ska skyddas
• Nyttjandekravet – De uppgifter som samlas in får bara användas för undersökningens ändamål

/Sofi

Lektions anteckningar

Täckningsbidrag

• Särintäkt påverkas av beslutsutfall
• Särkostnad påverkas av beslutsutfall
• Täckningsbidrag styck = Särintäkt styck – Särkostnad styck
• Totalt täckningsbidrag = Total intäkt – Total särkostnad
• Samkostnad påverkas inte av beslutsutfall
• Resultat = Totalt täckningsbidrag – Samkostnad

Täckningsgrad

• Totalt täckningsbidrag / Total intäkt = Täckningsgrad
• Täckningsbidrag styck / Särintäkt styck = Täckningsgrad styck
• Täckningsgrad uttrycks i %

Särkostnader beslutssituationer exempel: Vilka särkostnader uppstår som en effekt av följande beslutsval

• Hur stor volym?
• Hur många olika storlekar?
• Hur många solka slags färger?
• Skall just denna skjorttyp produceras?

Täckningsbidrag beräkning exempel: Tre färger * Åtta storlekar = 24 skjortvarianter 1000 st per variant = 24000 st skjortor totalt Volym: 24000 * särkostnaden per skjorta dm + dl 28 = 672000 Storlek 8 storlekar * 4000 särkostnad storlek = 32000 Färg 3 färger * 12000 särkostnad färg = 36 000 Skjorttyg: särkostnad produktgrupp = 50000 Totalt 790 000 kr   Täckningsbidrag beräkning exempel: 28 kr styck * 3 färger * 1000 = 84000 särkostnad storlek = 4000 = 88 000   28* 8 storlek * 1000= 224000 Särkostnad färg = 12000 = 236000   Stegkalkyl

• Oftast finns det särkostnader på olika nivåer som exempelvis, produkt, produktgrupp, avdelning, enhet osv
• Därför används stegkalkyler för att analysera vilka särkostnader som är kopplade till olika nivåer.

Trångsektor Täckningsbidrag med en eller två trångsektor? – Hur använda fabriken mest optimalt? /Sofi

Kap 7: Aktivitetsbaserad kalkylering

• Enhetliga principer för självkostnadsberäkningar, EP, 1936
• Dock har anpassningar skett pga ny kostnadsstruktur pga ökad mekanisering och ökade omkostnader tex pga ökad kundanpassning
• Minskad påläggsbas
• Icke volym beroende kostnader (engångskostnader)
• Specialprodukter
• Volymprodukter
• Ökade krav och större möjlighet till kausal kostnadsfördelning
• Transaction Based Costing (TBC)
• Activity Based Costing (ABC)/Aktivitetsbaserad kalkylering
• Företag är olika
• Direkta kostnader dominerar
• Kalkylpraxis är bättre än sitt rykte
• Ambitionen vid produktkalkylering är att uppnå en kostnadsfördelning med hög kausalitet.
• Bottom up perspektiv: vilken/vilka aktiviteter skapar resursförbrukning, börjar från tillverkningsobjektet och går bakåt
• Sambandet mellan kalkylobjektet, aktiviteter och resursförbrukningen. Kalkylobjekt – Förorsakar – Aktiviteter – Förorsakar – Resursförbrukning
• Cost driver – mått på användandet, kostnadsdrivare/Kostnadsorsakare, fördelningsnyckel
• Krav på homogena aktiviteter – svårt att tillämpa ABC på allt
• Direkta kostnader mäts och registreras direkt på kostnadsbäraren
• Indirekta kostnader/Omkostnader
• Kostnadsfördelning med aktivitet som mellanled:
  • Kostnadsslag – Direkta kostnader – Kostnadsbärare

– Aktivitetskostnader – Aktvitet – Fördelade kostnader – Kostnadsbärare

• Situationsanpassning
• Skräddarsy kalkylmodeller:

1. Bestäm målet med utvecklingsarbetet:
   1. Vad ska kalkylen användas till
   2. Vilka beslut ska fattas med hjälp av kalkylen
2. Identifiera och välj aktiviteter
   1. Produktnivå
   2. Ordernivå
   3. Produktstödjande nivå
   4. Företagsstödjande nivå
3. Fastställ aktiviteternas kostnad:
   1. När flera aktiviteter använder samma resurs fodras en fördelning med fördelningsnyckel, första stegets kostnadsdrivare, resursdrivare
4. Identifiera och välj kostnadsdrivare, för steg från aktivitet till kalkylobjekt
5. Utforma den konkreta kalkylmodellen
6. Skapa system för datafångst och datahantering

• ABC = resurskrävande
• Tid – generell kostnadsdrivare (80-85%), återstående kostnader
• Kausalitet har fått ge vika för enkelhet och flexibilitet
• Fokus på aktivitetsbegreppet
• ABCDE = ABC + Demand och Effectiveness
• ABM – Activity based managment
• För- och nackdelar med ABC:
  • Stor vikt vid det situationspecifika
  • Genom att involvera berörd personal och utgår ifrån deras beskrivningar finns det goda möjligheter att kalkylen och dess resultat accepteras i företaget.
  • Kausalitet prioriteras framför väsentlighet
  • ABC påvisar vikten av att inte enbart använda volymrelaterade fördelningsnycklar
  • Komplicerad modell med stora utvecklingskostnader
  • Lättast i homogena organisationer.

• Begränsad användning i Sverige mer poppis i USA

/Sofi

Så nice

Det är så skönt att vara ledig. Jag njuter varje minut! Idag var det ingen klocka som väckte mig utan jag sov tills jag vaknade av mig själv. Väl vaken så gick jag ut och gick en timme i kylan. Det var jobbigt idag men skönt. Sen fixade jag lite i köket och med tvätten och sen åt jag och prinsen frukost ihop. Bara det är ju lyx. Sen läste jag en stund i en bok om gummifabriken i Helsingborg. Sen fixade jag lite med Adopt a bee och svarade på lite mail som jag har legat efter med. Sen blev det lite plugg. Det var det enda som inte har gått bra idag. Jag skulle räkna och det gick så där 🙂 Jag får se till att öva mer. Nu ikväll har jag ansat prinsens skägg och mustasch och masserat hans ben. Man kan knappast ha det bättre.

Nu ska jag snart sova!

/Sofi

Kap 6 Självkostnadskalkylering

• Kostnadsfördelning
• En beräkning av alla kostnader ett kalkylobjekt förorsakar
• Kostnader kategoriseras i kostnadsslag
• Kostnadsställe är ett mellanled mellan kostnadsslag och kostnadsbärare
• Fördelningsnyckel/fördelningsgrund/fördelningsbas/påläggsbas är samma sak
• Kostnadsregistrering
• Kostnadsfördelning handlar om att fördela värdet på gemensamma resurser
• Kausualitetsprincipen: det som förorsakat kostnaden ska belastas med kostnaden
• Väsentlighetsprincipen
• Hanterbarhetsprincipen
• Proportionalitetsprincipen – välja rätt fördelningsnyckel, ex värde, mängd, tid, yta
• Kostnadstilldelning
• Kalkyltrappa för tillverkningsföretag:
  • Försäljningsomkostnader fo
  • Administrationskostnader so
  • Speciella direkta kostnader
  • Tillverkningskostnaden to
  • Direkta lönekostnader dl
  • Materialomkostnader mo
  • Direkta materialkostnader DM
• Påläggskalkylering
• Pålägg och marginal
• Hitta fördelningsnyckel som passar den aktuella situationen
• Differentierade påläggssatser
• Huvudkostnadsställe: slutliga kostnadsställe som fördelas på kostnadsbärare
• Hjälpkostnadsställe
• Utvecklingskostnader undantas ibland från kausalitetsprincipen
• Höga utvecklingskostnader bör fördelas
• Restkalkyl – förenad produktion, huvudprodukt och biprodukt
• Schablon
• Handelsföretag: ingående varukostnad + rörelseomkostnad + vinst
• Skillnad försäljningspris minus ingående varukostnad = vinst
• Brutto och netto vinst
• Kalkyltrappa för handelsföretag:
  • Resultat
  • Försöljningsomkostnader fo
  • Administrationskostnader ao
  • Direkta lagerhållningskostnader
  • Direkta hanteringskostnader
  • Varuomkostnader
  • Inköpspris
• Procentpåslag
• Kronopåslag
• Tjänsteföretag är heterogena – lön
• Kalkyltrappa för tjänsteföretag
  • Resultat
  • Försäljningsomkostnader fo
  • Administrationskostnader ao
  • Speciella direkta kostnader
  • Projektomkostnader
  • Direkta lönekostnader
• Standardpriser/bestämda priser
• Avtal om fast pris
• Löpande räkning
• Avtala om tak
• Stora projekt – stora kalkyler, bryta ner i delprojekt och milstolpar

/Sofi

Mycket

Dagen började ganska segt men det tog sig och jag har fått gjort mycket. Inför varje lov har man alltid en massa surdegar av saker som man skjutit upp medan man jobbat och de brukar aldrig vara roliga att ta tag i men men nu har jag planerat upp veckan som kommer så jag ska komma i kapp.

Idag pysslade jag först lite med mitt bi-projekt. Det ska jag fortsätta med i morgon. Då ska jag maila andelskort till några nya andelsägare. Idag pysslade jag mest med projektets blogg.

Efter det pysslade jag med denna bloggen och skrev några bokrecensioner på böcker som jag läst. Mycket kopplat till ekonomi efter som jag håller på med min privatekonomi och pluggar företagsekonomi men även endel kring EU.

Därefter läste jag på om och skrev en text om Emmaljunga till skoprojektet. Det var lite kul!

Sist men inte minst kollade jag veckans föreläsningar på webben och skrev rent anteckningarna.

Skit vad duktig jag har varit med andra ord 🙂

Nu ska jag massera prinsens ben innan jag ska lägga mig.

I morgon kommer inte klockan ringa klockan fem och det gör mig lycklig!

/Sofi

Kap 4: Beräkna kostnader

Anteckningar från kapitel fyra i boken Ekonomistyrning av Göran Andersson.

• En produktkalkyl är en sammanställning och/eller beräkning av ett besluts positiva och negativa konsekvenser.
• För att upprätta en produktkalkyl krävs:
  • Logik
  • Rationalitet
  • Objektivitet
• Förkalkylering: beslutsunderlag, beräkna kostnader
  • Definiera beslutssituationen
  • Identifiera kalkylunderlag
  • Värdera kalkylmässig kostnad.
  • Välj och/eller utveckla en kalkylmodell
  • Beräkna kalkylresultat och sammanväg det med övrigt beslutsunderlag
  • Fatta beslut
• Kalkylobjekt kan vara en produkt, komponent, metod, order, projekt, avdelning, kund mm
• Påverkbarhet: det vi kan påverka
• Restriktioner: det vi inte kan påverka
• Konkurrensutsatt verksamhet
• Anslagsfinansierad verksamhet
• Olika grader av säkerhet:
  • Säkerhet
  • Risk
  • Osäkerhet
  • Genuin osäkerhet
• Skatter tas inte med i kalkylen
• Moms tas inte med i kalkylen
• Inflation och inkomstskatt kan påverka beslut.
• Vilken data ska ingå i kalkylen?
  • Kvantitativ: statistik, siffror
  • Kvalitativ: svår mätt, ex nöjdhet
  • Finansiell: värderas i monetära termer
  • Icke-finansiell: volym, vikt, decibel
• Beslutskriterium
• Olika förutsättningar vid serieproduktion och styckproduktion – olika svårt att få fram data till förkalkyl-
• Kalkylrutiner: där data för kalkylerna sparas
• Datafångst: insamling av data
• Standarskvantitet
• Standardpris: nupris
• Kalkylsystem: hela kedjan för att få fram en kalkyl
• Svårt att få rätt kapitalkostnader för tex maskiner och byggnader
• Använd sunt förnuft och omdöme
• ”Fånga elefanterna men strunta i myggen”
• Produktkalkylering:
  • Beräkna konstander
  • Urval
  • Värdering
  • Periodisering
  • (Likviditet)
• Även ta hänsyn till Tidsperspektivet och Följdverkningar
• Bokföringsmässig kostnad
• Kalkylmässig kostnad
• Kapacitetsbevarande principen: nupris – standardpriser
• Alternativkostnad: det näst bästa alternativet
• Avskrivning: de kostnader som svarar mot värdeminskningen på en anläggningstillgång
• Bokföringsmässigavskrivning
• Linjäravskrivning: lika stor varje år, med kortare livslängd Liljeblads avskrivningsmetod
• Degressiv avskrivning: värdeminskningen störst i början
• Kalkylmässig avskrivning: beräknas genom den ekonomiska livslängden
• Kan vara skillnad mellan ekonomisk livslängd och teknisk livslängd.
• Maskinprisindex
• Kalkylmässig räntekostnad
• Kapitalbindning i projektet
• Bruksvärdet
• Nominell och real ränta
• Kalkylmässig avskrivning + Kalkylmässig räntekostnad = Kalkylmässig kapitalkostnad + Driftskostnad = Maskinkostnad
• Driftskostnad: det maskinen kostar att driva
• Kalkyler är förenklade modeller
• Ett modellbygge är en balansgång mellan Exakthet och Enkelhet eller en balansgång mellan Kausalitetsprincipen och väsentlighets- och hanterbarhetsprincipen.
• Standardmodell
• Situationsanpassning
• Förkalkyl: för att fatta beslut
• Efterkalkyl: för att utvärdera
• Även ha koll på Marknadssituationen och Konkurrenter
• Rationellt beslut – Optimal lösning – Beslutsprocess:
  • Definiera problemet och klargör målsättningen
  • Identifiera alla tänkbara handlingsalternativ
  • Fastställ konsekvenserna för dessa handlingsalternativ
  • Värdera konsekvenserna relativt målsättningen
  • Välj det alternativ som ger högst måluppfyllelse
• Begränsad rationalitet – Satisfierande lösning
• Soptunnemodell
• Flera beslutsfattare och beslut genom förhandling (MBL)
• Kalkyler är ofullständiga
• Kalkyler kan vara en del av ett maktspel
• Kalkyler kan ge legitimitet
• Fejkad kalkyl

/Sofi

• Fejkad kalkyl

Föreläsningsanteckningar

Fasta och rörliga kostnader

• Total fast kostnad påverkas inte av volymförändringar exempelvis, hyra, vd-lön telefonabonnemang mm
• Total rörlig kostnad påverkas av volymförändringar exempelvis material och vissa lönekostnader
• Fast kostnad per styck sjunker vid volymökning
• Rörlig kostnad per styck påverkas inte vid volymökning.

Nollpunktsvolym:

• Nollpunktsvolym är den volym där totala intäkter överstiger totala kostnader
• Exempel: Totala intäkter = Totala kostnader

Intäkt styck 900 kr * antal = Fast kostnad 45 000 kr + Rörlig kostnad styck 600 kr * antal

900 * = 45000 + 600x

900x-600x = 45 000

300 x = 45000

x = 150

Nollpunkten är 150 st

Säkerhetsmarginal:

• Säkerhetsmarginal är skillnaden (i antal eller procent) mellan nollpunktvolym och verklig volym
• Exempel: Säkerhetsmarginal i antal

200 Verklig volym – 150 nollpunktsvolym = 50 stycken

Säkerhetsmarginal i procent

50 *100/200= 25 %

Divisionskalkyl:

• Totala kostnader under perioden/Verklig volym = Divisionskalkyl
• Exempel: Rörlig kostnad 2 styck Total fast kostnad 14 000

1400+3000*2/3000

14000+6000/3000

20000/3000=6,67 styck

Verklig volym och normalvolym:

• Innan en kalkylperiod äger rum planerar företaget och gör en uppskattning vilken volym som mest rimlig att planera och kalkylera utifrån, denna volym kalls normalvolym
• När perioden sen äger rum kan det visa sig att företaget säljer en större eller mindre volym än van man planerat och kalkylerat utifrån. Denna faktiska volym kallas för verklig volym.
• Skillnaden mellan normal volym och verklig volym är betydelsefull.

Normalkalkyl:

• Normal kostnad styck = Fast kostnad/Normal volym + Rörligkostnad/verklig volym
• Exempel: Verklig volym 3000/Utnyttjandegrad 0,75 = 4000 normalvolym

Normalkalkyl per styck:

Fasta kostnader 14 000 kr/Normal volym 4000 st + Rörlig kostnad 3000 *2/verklig volym 3000 st = 5,5 styck

Utnyttjandegrad:

• Verklig volym/Normal volym = Utnyttjandegrad

Minimalkalkyl:

• Minimalkalkyl kostnad = Rörlig kostnad styck

Resultat:

• Total intäkt – Fast kostnad – Total rörlig kostnad
• Exempel: Total intäkt 3000 * 6 – Fast kostnad 14 000 – Total rörlig kostnad 2 * 3000

Total intäkt 18 000 – Fast kostnad 14 000 – Total rörlig kostnad 6000

• – 2000 i förlust

Ekvivalentkalkyl:

• Vid produktion med likartad råvara kan kostnader fördelas med ekvivalenttal.
• Ekvivalenttal är vägningstal som speglar förbrukningen
• Genom att multiplicera ekvivalenttal med antal produkter erhålls ekvivalentmängder
• Den gemensamma kostnaden fördelas sedan i proportion till respektive produkts ekvivalentmängd.
• Exempel:

Ekvivalenttal      Volym             Ekvivalentmängd

Produkt A       2                      6000   12 000

Produkt B         3                      2000   6000

Produkt C         5                      3000   15000

33 000

Total kostnad 66000/Antal 33 000 = 2 kr per ekvivalentenhet

Kostnader per produktenhet

Produkt A 2*3= 4 Produkt B3*2=6 Produkt C 5*2=10

• Ekvivalentkalkyl:

12 000/33 000 * 66 000 = 24 000     24000/6000=4 kr/sr

6000/33 000* 66 000 = 12 000          12 000/2000= 6 kr/sr

15000/33000* 66 000= 30000          30000/3000=10Kr/st

Övertäckning/Undertäckning:

• Övertäckning uppkommer när verklig volym är högre än normal volym vilket ger en kostnad som understiger förkalkylerad fast kostnad per styck
• Undertäckning uppkommer när verklig volym är lägre än normal volym och ger ett belopp som överstigen förkalkylerad fast kostnad per styck
• Exempel: Tre beräkningsmodeller

Modell 1: Undernyttjande – 0,25*Fast kostnad 14 000= – 3500

Modell 2: Fast kostnad 14 000/Normal volym 4000 = 3,5

Verklig volym 3000 – Normalvolym 4000= – 1000

-1000*3,5=-3500

Modell 3: Total kostnad vid 3000 enligt normalkalkyl

3000 * 5,5 = 16500

Total kostnad normalkalkyl 16500 – Total verklig kostnad 20000 = – 3500

/Sofi

Kap 3: Ekonomistyrningens grundbegrepp

Här kommer anteckningar från kapitel tre i boken ”Ekonomistyrning” av Göran Andersson.

• Affärstransaktion: när man gör en affär, affärstransaktionen påverkar dels det reala flödet och dels det finansiella flödet, det påverkar betalningsströmmarna till och från företaget och dess resultat.
• Inkomst: ekonomisk motprestation till det reala flödet, syns på fakturan
• Utgift: ekonomisk motprestation till det reala flödet, syns på fakturan
• Inbetalning: när betalningen genomförs
• Utbetalning: när betalningen genomförs
• Intäkt: värdet av den prestation ett företag utför
• Kostnad: värdet av resursförbrukningen
• Intäkter – Kostnader = Resultat
• Likviditet: betalningsförmåga
• Lönsamhet: effektivitetsmått
• Produktkalkylering: koncentreras på resultatmässiga aspekter, kallas även kostnadskalkyler (K)/intäktskalkyler (I)
• Kostnader är viktiga vid ekonomistyrning
• Intäkter är viktiga vid beslutsfattande
• Kostnader och intäkter ska matchas
• Rörlig kostnad: ändras med ändrad tillverknings- eller försäljningsvolym, materialkostnader, ackordslöner, elektricitet, telefon
• Fast kostnad: samma under en längre tid, hyror, grundavgifter, löner, ställkostnader
• Total kostnad = Rörliga kostnader + Fasta kostnader
• Olika typer av rörliga kostnader: Proportionella – Degressiv – Progressiv
• Olika typer av fasta kostnader: Helt fast – Halvfast – Driftbetingad
• Kostnadsslag: Kostnader av likartad typ
• Kostnadsställe: en organisatorisk enhet med ett kostnads ansvar
• Kostnadsbärare/Kalkylobjekt: slutobjektet i kalkyleringen, det som ska bära/belastas med kostnaden
• Direkt kostnad: direkta kostnadsslag mäts och registreras direkt på en kostnadsbärare
• Indirekt kostnad/Omkostnad: delas mellan många, fördelade kostnader
• Självkostnadsmetod/kalkyl: fördelning av alla kostnader på kostnadsbäraren, fullständig kostnadsfördelning
• Särkostnad: speciellt för en sak
• Samkostnader/gemensamma kostnader: finns alltid med
• Täckningsbidrag = Särintäkter – Särkostnader
• Täckningsbidrag ska bidra till att täcka samkostnader och ge vinst, Bidragsmetod
• Kalkyler är förenklade modeller
• Kalkyldata kommer ifrån budget, redovisning, speciella mätningar
• Kausalitetsprincip: Bära sina kostnader
• Väsentlighet: obetydliga saker behandlas schablonmässigt
• Hanterbarhetsprincipen: göra vissa förenklingar
• Hitta lämplig balans mellan exakthet och enkelhet
• Situationsberoendeprincipen: anpassa efter situation
• Kapacitetsbevarandeprincipen: resursförbrukningen ska värderas till nupris
• Matchning av kostnader och intäkter

/Sofi

Kap 2: Styrning

Boken ”Ekonomistyrnings” andra kapitel handlar om styrning. Boken är skriven av Göran Andersson.

• Styrtriangel:
  • Situation: de specifika förutsättningar som gäller i ett aktuellt fall,
    • Marknad: ser väldigt olika ut
    • Förädling: (produktion – Styckproduktion, Serieproduktion, Processproduktion, Projekt/verksamhet), aktivitet
    • Organisering:
      • Integrerad – Differentierad
      • Centraliserad – Decentraliserad
      • Fromaliserad – Icke-formaliserad
    • Strategi: företagets övergripande tankegångar om mål, SWOT, vad kommer först strategi eller struktur? Ömsesidigt formar varandra
      • Mål: ekonomiska och andra
      • Vision/Kärnvärden (core values): ett önskat framtida tillstånd
      • Affärsidé (mission): förtydliga hur ett företag tänker bli framgångsrikt, ledstjärna, 3 hörnstenar: kundbehov, kunderbjudande, kärnkompetens (core sompetence)
    • Styrning: medvetna åtgärder för att uppnå ett visst mål, tidigare managment by numbers, nu ta hänsyn till människorna
      • Ekonomistyrning: mellannivå, för att nå ekonomiska mål
      • Verksamhetsstyrning: operationaliserar den taktiska ekonomistyrningen, situationsanpassad styrning, se människan så även icke finansiella mål och mått, fokus på medarbetarna, wmpowerment
      • Strategisk ekonomistyrning: inkluderar en extern kontext, SMA – strategicmanagment accounting, IOMA – interorganisational managment accounting
    • Människan är i centrum
    • Strategi och styrning samspelar
    • Förr försökte man hitta rationella optimeringsmodeller, idag beteendeaspekter.
    • Produktprogram: ett företag gör flera olika produkter
    • Beteende: påverkas av information, referensram, organisation, personlighet
    • Styrning:
      • Styrmekanism: Sätta mål, Ge styrimpuls, Följa upp, Värdera målutfall, Styrande enhet sätter mål och värderar utfallet samt ger styrimpuls till Styrd enhet som levererar info till uppföljningen
      • Styrprocess/styrcykel: Analys av Människor, Strategier, Situation – Planering – Beslut – Handling – Uppföljning – Återkoppling
      • Styrfokus: Inflödesstyrning/Resursförbrukning – Aktivitetsstyrning/Aktiviteter – Utflödesstyrning/Prestationer
      • Styrmål: ekonomiskt ansvar för olika mål, Resursförbrukning/Kostnader – Aktiviteter/Kapital – Prestationer/Intäkter
        • Rent kostnadsansvar: fokuseras på inflöde
        • Standardkostnadsansvar: fokuseras på inflöde
        • Intäktsansvar: styrning av utflöde
        • Resultatansvar: inkluderar både inflöde och utflöde
        • Räntabilitetsansvar: inkluderar både inflöde och utflöde

Balanserat styrkort: Finansiellt, Interna processer, Innovation och förnyelse, Kunder

• Styrfunktion: Implementera strategi, contingency, tre övergripande uppgifter: score keeping (dataprocess), attention directing, problem solving

Dataprocess: Score keeping: Fångst – Registrering – Lagring – Attentiondirecting: Transformation – Rapportering – Presentation – Problemsolving: Analys

• Styrmedel:
  • Formella styrmedel/Ekonomisystem: Budgetering (budgetuppställande och budgetuppföljning), produktkalkylering (förkalkylering och efterkalkylering), redovisning (Analys, Extern rapportering)
  • Organisation
  • Mindre formaliserade styrmedel: HMR: Human resource managment
• Styrperspektiv: vertikalstyrning = formell organisatin/strukturperspektiv/organisationsschema/organisationsdiagram, värde för ägarna och horisontell styrning = processperspektiv/flödesperspektiv, skapa kundvärde
• Styrform: direkta och indirekta, Direktstyrning, Programstyrning, Ramstyrning, Kontrollstyrning, Målstyrning, exempel indirektstyrning: information, förebilder, utbildning, berättelser, bemanning, belöningar
• Styrprinciper:
  • Kausalitetsprincipen: Bära sina kostnader
  • Väsentlighetsprincipen: ta med det viktigaste
  • Hanterbarhetsprincipen: vara till en rimlig kostnad
  • Situationsberoendeprincipen: contingency, anpassa
  • Kapacitetsbevarandeprincipen: värdera resursförbrukningen till nupris
  • Ansvarsprincipen: någon ska ha ansvar för varje kostnad
  • Påverkbarhetsprincipen: icke-påverkbara kostnader tex höjt elpris
  • Matcha intäkter och kostnader
  • Data som används ska vara relevant, begriplig, aktuell, tillförlitlig, objektiv, ha precision
• Styrrutin: skaffa sig rutiner

• Regelstyrning: aktiviteter har standardiserats och kunder blir behandlade likvärdigt, säkerhetsarbete, kundklagomål, myndigheter
  • Early signals: tidiga varningssignaler

/Sofi