död

Hänt i veckan – v.42

Det har överlag varit en rätt meningslös vecka bestående av jobb och träning men några händelser har stuckit ut.

1) I torsdags morse uppstod en stor vattenläcka i vårt område så allt vatten försvann ur kranen. Således kunde jag inte träna på morgonen eftersom jag inte kunde duscha. Jag kunde inte heller koka kaffe, skölja frukt eller borsta tänderna. Det gjorde att mitt humör blev rätt surt.

2) Vi har varit på bio i helgen. Det var mysigt. Filmen får ett eget inlägg.

3) Vi har bråkat. Det blir så ibland när man känner sig trött, stressad och irriterad. Jag tycker givetvis att prinsen har varit mest taskig och att det var han som konflikteskalerade. Han tycker så klart tvärt om. Hurusom – det hela har löst sig nu och vi har båda lovat att vi ska bli bättre på att kommunicera.

4) I veckan flög även en liten Gärdsmyg in i vårt fönster så illa att den dog. Det kändes ledsamt. Vi begravde den i ”skogen” en bit från där vi bor. Jag höll ett litet tal.

Det var nog alles!

/Sofi

Ledsen

Idag är jag ledsen och sorgsen.

Först idag var vi i Lund för att fira morsdag och min mammas födelsedag. Chris och jag hade fixat en överraskning till mamma men den gick inte så bra hem tydligen. Det känns tråkigt att det inte var tillräckligt.

Efter överraskning till mamma sa vi hej då till min kompis Ruslan som nu ska vara i Köpenhamn några dagar innan han åker hem till USA igen. Det var lite ledsamt att säga hej då till honom för det lär ju dröja ett antal år innan vi ses igen. Det var kul att ha honom här och det gick riktigt bra att prata engelska för både Chris och mig även om det var ett tag sedan sist.

Väl hemma igen fick jag beskedet att en tidigare kollega och en av mina främsta förebilder har gått bort. Jag visste att hon var sjuk men man vill ju aldrig tro att någon ska dö. Så sorgligt! Int-Britt har lärt mig allt jag kan om FN-rollspel, om att våga stå upp för det man tror på och att våra medmänniskor är det viktigaste som vi har. Ing-Britt var ett otroligt stort stöd för mig när jag var ny som lärare och vi är många som kommer att försöka förvalta hennes arv.

Idag har varit en tung dag!

/Sofi

Privatjuridik

Innan jag åker till Indien nästa gång ska allt juridiskt mellan mig och prinsen vara klart så jag sitter och läser på kring vad som gäller för sambos. Det finns dessutom ett särkullsbarn på prinsens sida och det måste ju tas i beaktan.

Jag hade gärna gift mig av romantiska skäl men det vill inte prinsen och ser man på det krasst juridiskt så hade det inte varit det bästa för mig. Makar ärver varandra så prinsen hade ärvt mig om jag dog först och sen hade även min del gått till hans barn vilket inte är tanken från min sida. Jag har andra planer för det som blir över om det blir något över. Dör prinsen först oavsett om vi är gifta eller sambos har hans barn rätt att få ut sin laglott med detsamma eftersom det är ett särkullsbarn och har jag då inte resurser till att lösa ut laglotten så får jag flytta och det känns ju inte som något optimalt scenario – att först förlora sin partner och sedan tre månader senare förlora sin bostad vid arvsskiftet.

Jag är ingen juridisk expert så det känns lite snårigt att få koll på vad som är bäst. Dessutom finns det ju både en juridiskdimension och en känslomässig. Det är inte helt kul att fundera över sin egen eller sin partners död. Eller vad som ska ske om vi skulle separera men det är ju lika bra att få det gjort innan det blir något strul. I den krassa verkligheten är prinsen 20 år äldre än mig så jag lär leva längre om vi följer någon form av normalkurva men samtidigt så reser jag mycket vilket inte är ofarligt så det kan lika bra vara jag som trillar dit. Det vet man aldrig. Hittills har jag kommit fram till följande:

Lagliga skillnader mellan att vara gift och att vara sambo:

  • Sambos ärver inte varandra. Det gör man om man är gift.
  • Sambos är inte självklart förmånstagare till den andres livförsäkring om det finns. Det måste man isåfall skriva in.
  • Sambos är inte underhållsskyldiga gentemot varandra medan gifta är det.

Det vi måste göra innan jag åker till Indien:

  • Avtala bort sambolagen genom att skriva ett samboavtal kring vad som gäller var och ens egna tillgångar samt vår bostad.
  • Skriva testamente om vad som ska ske med våra tillgångar när vi dör. Prinsen har arvingar men jag kommer troligtvis inte att ha det om jag lever tills jag blir gammal. Tack och lov ärver inte kusiner varandra och skulle jag dö nu så är mina föräldrar mina arvingar och de vet var/till vem mina tillgångar ska gå. Det vet även prinsen och min expojkvän så även om jag inte har något formellt testamente ännu så räknar jag med att det hade löst sig men innan jag åker nästa gång ska det vara löst rent formellt.
  • Se till att eventuella gåvor/försäljningar etc mellan oss dokumenteras skriftligt så det inte blir något strul kring arv.

Kvar att göra är även att se över ägandet av vår bostad. Prinsen äger hela nu. Ska han fortsätta med det eller vad är bäst för båda?

Jag har helt ärligt dessutom noll koll på vem som är förmånstagare på mina försäkringar så det får jag se över.

Jag kan lugnt säga att jag inte har någon lust att göra någon av de här uppgifterna men jag vet att det är viktigt så det är bara att bita ihop. Livet består till mestadels av gott men ibland får det göra lite ont också.

 

/Sofi

Paris

Vaknade upp till beskedet om attackerna i Paris. Så otroligt tragiskt! Människor far illa runt om i världen varje dag men det känns alltid extra mycket när det sker på platser man besökt själv, som man ska tillbaka till snart och som man tycker om och där människor som man tycker om befinner sig.

/Sofi