Kap 9. Produktkalkylering, sammanfattning och diskussion

• Produktkalkyler ger beslutsunderlag till beslut om förbrukning av resurser och produktion av varor och tjänster
• Förkalkyler görs före produktion, ge beslutsunderlag
• Efterkalkyler görs efteråt, följa upp, utvärdera, kontrollera
• Kalkyler är modeller vilket är en förenkling av verkligheten
• Kalkyler baserar sig på grundbegreppen kostnad och intäkt K/I-kalkylering
• Två huvudmetoder: Fullständig kostnadsfördelning (självkostnadskalkyl och aktivitetsbaserad kalkyl) och Ofullständig kostnadsfördelning (bidragskalkylering)
• Stegkalkyl: mellanform mellan självkostnadsmetod och bidragsmetod
• ABC – aktivitetsbaserad kalkylering
• Självkostnadsmetoden och aktivitetsbaserad kalkylering ger en allsidig belysning av kostnadsbilden och ger en stabil grund för prissättning på lång sikt.
• Bidragsmetoden är en enkel, snabb och billig kalkylmetod. Den ger enkel kostnadsbestämning, inga konstruerade, mer eller mindre riktiga fördelningsnycklar används. Den är lämplig vid kortsiktiga produktionsbeslut tex produktionsvalsproblem vid trånga sektioner och ledig kapacitet. Den ger upplysning om lägsta tänkbara pris och ger därmed möjlighet till flexibel prissättning
• Periodkalkyl: serieproduktion
• Orderkalkyl: varje order unik
• Kostnadsuppdelning:
  • Rörliga
  • Fasta
  • Direkta
  • Indirekta
  • Sär
  • Sam
• Påverkbara och icke-påverkbara kostnader
• Återgångströghet – det tar längre tid att banta än att växa
• Sunk cost – kastade i sjön, går ej att få tillbaka
• Alternativkostnad: värdet från den alternativa användningen
• Särkosntand + Alternativkostnad = Operationell kostnad

/Sofi

Kap 8. Kalkylmodeller baserade på särkostnad och samkostnad

Bidragskalkyl Särkostnader: kopplade till ett specifikt projekt Samkostnader: gemensamma kostnader DM: direkt material DL: Direkt lön Täckningsbidrag (TB) = Särintäkt – Särkostnad Totalt täckningsbidrag (TTB) = Total intäkt (TI)-Total särkostnad TB ska täcka samkostnader och ge vinst Resultat = TTB – Samkostnad Täckningsgrad och bidragsprocent är samma sak SI = Särintäkt Täckningsgrad (TG) = TB/SI = TTB/TI Vid nollpunkten är:

• TI = TK = samkostnaden + total särkostnad
• TI – total särkostnad = samkostnad
• TTB = samkostnad
• Nollpunktsvolym * TB = Samkostnad
• Nollpunktsvolym = Samkostnad/TB
• TG = TTB/TI
• TG * TI = TTB
• TG * TI = samkostnad
• TI = nollpunktsomsättning = samkostnad/TG

Särkostnadskalkyl Stegkalkyl – särkostnader på olika nivåer, TB 1, TB 2 osv Totalstegkalkyl Bra modell – kombinerar enkelhet och exakthet En trång sektion/flaskhals, resursen utnyttjas fullt ut Ledig kapacitet: outnyttjad kapacitet Man ska välja det alternativ som ger högst TTB En trång sektion bör åtgärdas antingen genom att fixa till egna lokalen eller outsourcing Beslutsregler vid trång sektion:

• Generellt vid kortsiktiga bedömningar sök max TB
• Vid ledig kapacitet: välj beslut som ger positiv TB
• Vid begränsad kapacitet: Välj det beslut som ger högst TTB
• Vid en trång sektion: Sök max TB per enhet av den trånga sektionen tex TB/tim, detta ger max TTB
• Vid två eller fler trånga sektioner: Välj den produkt kombination som ger max TTB

/Sofi

Lektions anteckningar

Täckningsbidrag

• Särintäkt påverkas av beslutsutfall
• Särkostnad påverkas av beslutsutfall
• Täckningsbidrag styck = Särintäkt styck – Särkostnad styck
• Totalt täckningsbidrag = Total intäkt – Total särkostnad
• Samkostnad påverkas inte av beslutsutfall
• Resultat = Totalt täckningsbidrag – Samkostnad

Täckningsgrad

• Totalt täckningsbidrag / Total intäkt = Täckningsgrad
• Täckningsbidrag styck / Särintäkt styck = Täckningsgrad styck
• Täckningsgrad uttrycks i %

Särkostnader beslutssituationer exempel: Vilka särkostnader uppstår som en effekt av följande beslutsval

• Hur stor volym?
• Hur många olika storlekar?
• Hur många solka slags färger?
• Skall just denna skjorttyp produceras?

Täckningsbidrag beräkning exempel: Tre färger * Åtta storlekar = 24 skjortvarianter 1000 st per variant = 24000 st skjortor totalt Volym: 24000 * särkostnaden per skjorta dm + dl 28 = 672000 Storlek 8 storlekar * 4000 särkostnad storlek = 32000 Färg 3 färger * 12000 särkostnad färg = 36 000 Skjorttyg: särkostnad produktgrupp = 50000 Totalt 790 000 kr   Täckningsbidrag beräkning exempel: 28 kr styck * 3 färger * 1000 = 84000 särkostnad storlek = 4000 = 88 000   28* 8 storlek * 1000= 224000 Särkostnad färg = 12000 = 236000   Stegkalkyl

• Oftast finns det särkostnader på olika nivåer som exempelvis, produkt, produktgrupp, avdelning, enhet osv
• Därför används stegkalkyler för att analysera vilka särkostnader som är kopplade till olika nivåer.

Trångsektor Täckningsbidrag med en eller två trångsektor? – Hur använda fabriken mest optimalt? /Sofi

Kap 6 Självkostnadskalkylering

• Kostnadsfördelning
• En beräkning av alla kostnader ett kalkylobjekt förorsakar
• Kostnader kategoriseras i kostnadsslag
• Kostnadsställe är ett mellanled mellan kostnadsslag och kostnadsbärare
• Fördelningsnyckel/fördelningsgrund/fördelningsbas/påläggsbas är samma sak
• Kostnadsregistrering
• Kostnadsfördelning handlar om att fördela värdet på gemensamma resurser
• Kausualitetsprincipen: det som förorsakat kostnaden ska belastas med kostnaden
• Väsentlighetsprincipen
• Hanterbarhetsprincipen
• Proportionalitetsprincipen – välja rätt fördelningsnyckel, ex värde, mängd, tid, yta
• Kostnadstilldelning
• Kalkyltrappa för tillverkningsföretag:
  • Försäljningsomkostnader fo
  • Administrationskostnader so
  • Speciella direkta kostnader
  • Tillverkningskostnaden to
  • Direkta lönekostnader dl
  • Materialomkostnader mo
  • Direkta materialkostnader DM
• Påläggskalkylering
• Pålägg och marginal
• Hitta fördelningsnyckel som passar den aktuella situationen
• Differentierade påläggssatser
• Huvudkostnadsställe: slutliga kostnadsställe som fördelas på kostnadsbärare
• Hjälpkostnadsställe
• Utvecklingskostnader undantas ibland från kausalitetsprincipen
• Höga utvecklingskostnader bör fördelas
• Restkalkyl – förenad produktion, huvudprodukt och biprodukt
• Schablon
• Handelsföretag: ingående varukostnad + rörelseomkostnad + vinst
• Skillnad försäljningspris minus ingående varukostnad = vinst
• Brutto och netto vinst
• Kalkyltrappa för handelsföretag:
  • Resultat
  • Försöljningsomkostnader fo
  • Administrationskostnader ao
  • Direkta lagerhållningskostnader
  • Direkta hanteringskostnader
  • Varuomkostnader
  • Inköpspris
• Procentpåslag
• Kronopåslag
• Tjänsteföretag är heterogena – lön
• Kalkyltrappa för tjänsteföretag
  • Resultat
  • Försäljningsomkostnader fo
  • Administrationskostnader ao
  • Speciella direkta kostnader
  • Projektomkostnader
  • Direkta lönekostnader
• Standardpriser/bestämda priser
• Avtal om fast pris
• Löpande räkning
• Avtala om tak
• Stora projekt – stora kalkyler, bryta ner i delprojekt och milstolpar

/Sofi

Kap 5: Kalkylmodeller baserade på rörlig och fast kostnad

Anteckningar från kapitel fem i Göran Anderssons bok ”Ekonomistyrning”

• Resultatdiagram/Resultatplanering: nollpunkt/kritiskpunkt/break even point
• Resultat = TI-TK=TI-FK-RK
• Säkerhetsmarginal
• Periodkalkyl
• Processkalkyl
• Divisionskalkyl: Divisionskalkyl kostnad/st = Totala kostnader under perioden/Verklig volym
• Normalkalkyl: Normalkalkyl kostnad/st = Fasta kostnader/normal volym + Rörliga kostnader/Verklig volym
• Utnyttjandegrad = Verklig volym/Normal volym
• Underutnyttjande
• Överutnyttjande
• Minimikalkyl: Minimikalkyl kostnad/st = Rörliga kostnader/Verklig volym = Rörlig kostnad/st
• Ledigkapacitet
• Över täckning
• Undertäckning
• Ekvivalentkalkyl: likartade produkter, fördelning av den gemensamma resursförbrukningen, vägledningstal –ekvivalenttal
• Val av fast kostnad i förkalkyl:
  • Konstaterad fast kostnad för föregående period
  • Budgeterad fast kostnad för aktuell period
  • Normal fast kostnad, historiskt utfall
  • Normal fast kostnad, budgeterade värden
• Val av volym i förkalkyl:
  • Konstaterad volym för föregående period
  • Budgeterad volym för aktuell period
  • Normal volym, historiskt utfall
  • Normal volym, budgeterade värden
  • Praktiskt tillgänglig volym
• Felaktig suboptimering
• Målkongurens: överrensstämmelse mellan olika mål.

/Sofi

Kap 4: Beräkna kostnader

Anteckningar från kapitel fyra i boken Ekonomistyrning av Göran Andersson.

• En produktkalkyl är en sammanställning och/eller beräkning av ett besluts positiva och negativa konsekvenser.
• För att upprätta en produktkalkyl krävs:
  • Logik
  • Rationalitet
  • Objektivitet
• Förkalkylering: beslutsunderlag, beräkna kostnader
  • Definiera beslutssituationen
  • Identifiera kalkylunderlag
  • Värdera kalkylmässig kostnad.
  • Välj och/eller utveckla en kalkylmodell
  • Beräkna kalkylresultat och sammanväg det med övrigt beslutsunderlag
  • Fatta beslut
• Kalkylobjekt kan vara en produkt, komponent, metod, order, projekt, avdelning, kund mm
• Påverkbarhet: det vi kan påverka
• Restriktioner: det vi inte kan påverka
• Konkurrensutsatt verksamhet
• Anslagsfinansierad verksamhet
• Olika grader av säkerhet:
  • Säkerhet
  • Risk
  • Osäkerhet
  • Genuin osäkerhet
• Skatter tas inte med i kalkylen
• Moms tas inte med i kalkylen
• Inflation och inkomstskatt kan påverka beslut.
• Vilken data ska ingå i kalkylen?
  • Kvantitativ: statistik, siffror
  • Kvalitativ: svår mätt, ex nöjdhet
  • Finansiell: värderas i monetära termer
  • Icke-finansiell: volym, vikt, decibel
• Beslutskriterium
• Olika förutsättningar vid serieproduktion och styckproduktion – olika svårt att få fram data till förkalkyl-
• Kalkylrutiner: där data för kalkylerna sparas
• Datafångst: insamling av data
• Standarskvantitet
• Standardpris: nupris
• Kalkylsystem: hela kedjan för att få fram en kalkyl
• Svårt att få rätt kapitalkostnader för tex maskiner och byggnader
• Använd sunt förnuft och omdöme
• ”Fånga elefanterna men strunta i myggen”
• Produktkalkylering:
  • Beräkna konstander
  • Urval
  • Värdering
  • Periodisering
  • (Likviditet)
• Även ta hänsyn till Tidsperspektivet och Följdverkningar
• Bokföringsmässig kostnad
• Kalkylmässig kostnad
• Kapacitetsbevarande principen: nupris – standardpriser
• Alternativkostnad: det näst bästa alternativet
• Avskrivning: de kostnader som svarar mot värdeminskningen på en anläggningstillgång
• Bokföringsmässigavskrivning
• Linjäravskrivning: lika stor varje år, med kortare livslängd Liljeblads avskrivningsmetod
• Degressiv avskrivning: värdeminskningen störst i början
• Kalkylmässig avskrivning: beräknas genom den ekonomiska livslängden
• Kan vara skillnad mellan ekonomisk livslängd och teknisk livslängd.
• Maskinprisindex
• Kalkylmässig räntekostnad
• Kapitalbindning i projektet
• Bruksvärdet
• Nominell och real ränta
• Kalkylmässig avskrivning + Kalkylmässig räntekostnad = Kalkylmässig kapitalkostnad + Driftskostnad = Maskinkostnad
• Driftskostnad: det maskinen kostar att driva
• Kalkyler är förenklade modeller
• Ett modellbygge är en balansgång mellan Exakthet och Enkelhet eller en balansgång mellan Kausalitetsprincipen och väsentlighets- och hanterbarhetsprincipen.
• Standardmodell
• Situationsanpassning
• Förkalkyl: för att fatta beslut
• Efterkalkyl: för att utvärdera
• Även ha koll på Marknadssituationen och Konkurrenter
• Rationellt beslut – Optimal lösning – Beslutsprocess:
  • Definiera problemet och klargör målsättningen
  • Identifiera alla tänkbara handlingsalternativ
  • Fastställ konsekvenserna för dessa handlingsalternativ
  • Värdera konsekvenserna relativt målsättningen
  • Välj det alternativ som ger högst måluppfyllelse
• Begränsad rationalitet – Satisfierande lösning
• Soptunnemodell
• Flera beslutsfattare och beslut genom förhandling (MBL)
• Kalkyler är ofullständiga
• Kalkyler kan vara en del av ett maktspel
• Kalkyler kan ge legitimitet
• Fejkad kalkyl

/Sofi

• Fejkad kalkyl

Föreläsningsanteckningar

Fasta och rörliga kostnader

• Total fast kostnad påverkas inte av volymförändringar exempelvis, hyra, vd-lön telefonabonnemang mm
• Total rörlig kostnad påverkas av volymförändringar exempelvis material och vissa lönekostnader
• Fast kostnad per styck sjunker vid volymökning
• Rörlig kostnad per styck påverkas inte vid volymökning.

Nollpunktsvolym:

• Nollpunktsvolym är den volym där totala intäkter överstiger totala kostnader
• Exempel: Totala intäkter = Totala kostnader

Intäkt styck 900 kr * antal = Fast kostnad 45 000 kr + Rörlig kostnad styck 600 kr * antal

900 * = 45000 + 600x

900x-600x = 45 000

300 x = 45000

x = 150

Nollpunkten är 150 st

Säkerhetsmarginal:

• Säkerhetsmarginal är skillnaden (i antal eller procent) mellan nollpunktvolym och verklig volym
• Exempel: Säkerhetsmarginal i antal

200 Verklig volym – 150 nollpunktsvolym = 50 stycken

Säkerhetsmarginal i procent

50 *100/200= 25 %

Divisionskalkyl:

• Totala kostnader under perioden/Verklig volym = Divisionskalkyl
• Exempel: Rörlig kostnad 2 styck Total fast kostnad 14 000

1400+3000*2/3000

14000+6000/3000

20000/3000=6,67 styck

Verklig volym och normalvolym:

• Innan en kalkylperiod äger rum planerar företaget och gör en uppskattning vilken volym som mest rimlig att planera och kalkylera utifrån, denna volym kalls normalvolym
• När perioden sen äger rum kan det visa sig att företaget säljer en större eller mindre volym än van man planerat och kalkylerat utifrån. Denna faktiska volym kallas för verklig volym.
• Skillnaden mellan normal volym och verklig volym är betydelsefull.

Normalkalkyl:

• Normal kostnad styck = Fast kostnad/Normal volym + Rörligkostnad/verklig volym
• Exempel: Verklig volym 3000/Utnyttjandegrad 0,75 = 4000 normalvolym

Normalkalkyl per styck:

Fasta kostnader 14 000 kr/Normal volym 4000 st + Rörlig kostnad 3000 *2/verklig volym 3000 st = 5,5 styck

Utnyttjandegrad:

• Verklig volym/Normal volym = Utnyttjandegrad

Minimalkalkyl:

• Minimalkalkyl kostnad = Rörlig kostnad styck

Resultat:

• Total intäkt – Fast kostnad – Total rörlig kostnad
• Exempel: Total intäkt 3000 * 6 – Fast kostnad 14 000 – Total rörlig kostnad 2 * 3000

Total intäkt 18 000 – Fast kostnad 14 000 – Total rörlig kostnad 6000

• – 2000 i förlust

Ekvivalentkalkyl:

• Vid produktion med likartad råvara kan kostnader fördelas med ekvivalenttal.
• Ekvivalenttal är vägningstal som speglar förbrukningen
• Genom att multiplicera ekvivalenttal med antal produkter erhålls ekvivalentmängder
• Den gemensamma kostnaden fördelas sedan i proportion till respektive produkts ekvivalentmängd.
• Exempel:

Ekvivalenttal      Volym             Ekvivalentmängd

Produkt A       2                      6000   12 000

Produkt B         3                      2000   6000

Produkt C         5                      3000   15000

33 000

Total kostnad 66000/Antal 33 000 = 2 kr per ekvivalentenhet

Kostnader per produktenhet

Produkt A 2*3= 4 Produkt B3*2=6 Produkt C 5*2=10

• Ekvivalentkalkyl:

12 000/33 000 * 66 000 = 24 000     24000/6000=4 kr/sr

6000/33 000* 66 000 = 12 000          12 000/2000= 6 kr/sr

15000/33000* 66 000= 30000          30000/3000=10Kr/st

Övertäckning/Undertäckning:

• Övertäckning uppkommer när verklig volym är högre än normal volym vilket ger en kostnad som understiger förkalkylerad fast kostnad per styck
• Undertäckning uppkommer när verklig volym är lägre än normal volym och ger ett belopp som överstigen förkalkylerad fast kostnad per styck
• Exempel: Tre beräkningsmodeller

Modell 1: Undernyttjande – 0,25*Fast kostnad 14 000= – 3500

Modell 2: Fast kostnad 14 000/Normal volym 4000 = 3,5

Verklig volym 3000 – Normalvolym 4000= – 1000

-1000*3,5=-3500

Modell 3: Total kostnad vid 3000 enligt normalkalkyl

3000 * 5,5 = 16500

Total kostnad normalkalkyl 16500 – Total verklig kostnad 20000 = – 3500

/Sofi

Kap 3: Ekonomistyrningens grundbegrepp

Här kommer anteckningar från kapitel tre i boken ”Ekonomistyrning” av Göran Andersson.

• Affärstransaktion: när man gör en affär, affärstransaktionen påverkar dels det reala flödet och dels det finansiella flödet, det påverkar betalningsströmmarna till och från företaget och dess resultat.
• Inkomst: ekonomisk motprestation till det reala flödet, syns på fakturan
• Utgift: ekonomisk motprestation till det reala flödet, syns på fakturan
• Inbetalning: när betalningen genomförs
• Utbetalning: när betalningen genomförs
• Intäkt: värdet av den prestation ett företag utför
• Kostnad: värdet av resursförbrukningen
• Intäkter – Kostnader = Resultat
• Likviditet: betalningsförmåga
• Lönsamhet: effektivitetsmått
• Produktkalkylering: koncentreras på resultatmässiga aspekter, kallas även kostnadskalkyler (K)/intäktskalkyler (I)
• Kostnader är viktiga vid ekonomistyrning
• Intäkter är viktiga vid beslutsfattande
• Kostnader och intäkter ska matchas
• Rörlig kostnad: ändras med ändrad tillverknings- eller försäljningsvolym, materialkostnader, ackordslöner, elektricitet, telefon
• Fast kostnad: samma under en längre tid, hyror, grundavgifter, löner, ställkostnader
• Total kostnad = Rörliga kostnader + Fasta kostnader
• Olika typer av rörliga kostnader: Proportionella – Degressiv – Progressiv
• Olika typer av fasta kostnader: Helt fast – Halvfast – Driftbetingad
• Kostnadsslag: Kostnader av likartad typ
• Kostnadsställe: en organisatorisk enhet med ett kostnads ansvar
• Kostnadsbärare/Kalkylobjekt: slutobjektet i kalkyleringen, det som ska bära/belastas med kostnaden
• Direkt kostnad: direkta kostnadsslag mäts och registreras direkt på en kostnadsbärare
• Indirekt kostnad/Omkostnad: delas mellan många, fördelade kostnader
• Självkostnadsmetod/kalkyl: fördelning av alla kostnader på kostnadsbäraren, fullständig kostnadsfördelning
• Särkostnad: speciellt för en sak
• Samkostnader/gemensamma kostnader: finns alltid med
• Täckningsbidrag = Särintäkter – Särkostnader
• Täckningsbidrag ska bidra till att täcka samkostnader och ge vinst, Bidragsmetod
• Kalkyler är förenklade modeller
• Kalkyldata kommer ifrån budget, redovisning, speciella mätningar
• Kausalitetsprincip: Bära sina kostnader
• Väsentlighet: obetydliga saker behandlas schablonmässigt
• Hanterbarhetsprincipen: göra vissa förenklingar
• Hitta lämplig balans mellan exakthet och enkelhet
• Situationsberoendeprincipen: anpassa efter situation
• Kapacitetsbevarandeprincipen: resursförbrukningen ska värderas till nupris
• Matchning av kostnader och intäkter

/Sofi

Kap 2: Styrning

Boken ”Ekonomistyrnings” andra kapitel handlar om styrning. Boken är skriven av Göran Andersson.

• Styrtriangel:
  • Situation: de specifika förutsättningar som gäller i ett aktuellt fall,
    • Marknad: ser väldigt olika ut
    • Förädling: (produktion – Styckproduktion, Serieproduktion, Processproduktion, Projekt/verksamhet), aktivitet
    • Organisering:
      • Integrerad – Differentierad
      • Centraliserad – Decentraliserad
      • Fromaliserad – Icke-formaliserad
    • Strategi: företagets övergripande tankegångar om mål, SWOT, vad kommer först strategi eller struktur? Ömsesidigt formar varandra
      • Mål: ekonomiska och andra
      • Vision/Kärnvärden (core values): ett önskat framtida tillstånd
      • Affärsidé (mission): förtydliga hur ett företag tänker bli framgångsrikt, ledstjärna, 3 hörnstenar: kundbehov, kunderbjudande, kärnkompetens (core sompetence)
    • Styrning: medvetna åtgärder för att uppnå ett visst mål, tidigare managment by numbers, nu ta hänsyn till människorna
      • Ekonomistyrning: mellannivå, för att nå ekonomiska mål
      • Verksamhetsstyrning: operationaliserar den taktiska ekonomistyrningen, situationsanpassad styrning, se människan så även icke finansiella mål och mått, fokus på medarbetarna, wmpowerment
      • Strategisk ekonomistyrning: inkluderar en extern kontext, SMA – strategicmanagment accounting, IOMA – interorganisational managment accounting
    • Människan är i centrum
    • Strategi och styrning samspelar
    • Förr försökte man hitta rationella optimeringsmodeller, idag beteendeaspekter.
    • Produktprogram: ett företag gör flera olika produkter
    • Beteende: påverkas av information, referensram, organisation, personlighet
    • Styrning:
      • Styrmekanism: Sätta mål, Ge styrimpuls, Följa upp, Värdera målutfall, Styrande enhet sätter mål och värderar utfallet samt ger styrimpuls till Styrd enhet som levererar info till uppföljningen
      • Styrprocess/styrcykel: Analys av Människor, Strategier, Situation – Planering – Beslut – Handling – Uppföljning – Återkoppling
      • Styrfokus: Inflödesstyrning/Resursförbrukning – Aktivitetsstyrning/Aktiviteter – Utflödesstyrning/Prestationer
      • Styrmål: ekonomiskt ansvar för olika mål, Resursförbrukning/Kostnader – Aktiviteter/Kapital – Prestationer/Intäkter
        • Rent kostnadsansvar: fokuseras på inflöde
        • Standardkostnadsansvar: fokuseras på inflöde
        • Intäktsansvar: styrning av utflöde
        • Resultatansvar: inkluderar både inflöde och utflöde
        • Räntabilitetsansvar: inkluderar både inflöde och utflöde

Balanserat styrkort: Finansiellt, Interna processer, Innovation och förnyelse, Kunder

• Styrfunktion: Implementera strategi, contingency, tre övergripande uppgifter: score keeping (dataprocess), attention directing, problem solving

Dataprocess: Score keeping: Fångst – Registrering – Lagring – Attentiondirecting: Transformation – Rapportering – Presentation – Problemsolving: Analys

• Styrmedel:
  • Formella styrmedel/Ekonomisystem: Budgetering (budgetuppställande och budgetuppföljning), produktkalkylering (förkalkylering och efterkalkylering), redovisning (Analys, Extern rapportering)
  • Organisation
  • Mindre formaliserade styrmedel: HMR: Human resource managment
• Styrperspektiv: vertikalstyrning = formell organisatin/strukturperspektiv/organisationsschema/organisationsdiagram, värde för ägarna och horisontell styrning = processperspektiv/flödesperspektiv, skapa kundvärde
• Styrform: direkta och indirekta, Direktstyrning, Programstyrning, Ramstyrning, Kontrollstyrning, Målstyrning, exempel indirektstyrning: information, förebilder, utbildning, berättelser, bemanning, belöningar
• Styrprinciper:
  • Kausalitetsprincipen: Bära sina kostnader
  • Väsentlighetsprincipen: ta med det viktigaste
  • Hanterbarhetsprincipen: vara till en rimlig kostnad
  • Situationsberoendeprincipen: contingency, anpassa
  • Kapacitetsbevarandeprincipen: värdera resursförbrukningen till nupris
  • Ansvarsprincipen: någon ska ha ansvar för varje kostnad
  • Påverkbarhetsprincipen: icke-påverkbara kostnader tex höjt elpris
  • Matcha intäkter och kostnader
  • Data som används ska vara relevant, begriplig, aktuell, tillförlitlig, objektiv, ha precision
• Styrrutin: skaffa sig rutiner

• Regelstyrning: aktiviteter har standardiserats och kunder blir behandlade likvärdigt, säkerhetsarbete, kundklagomål, myndigheter
  • Early signals: tidiga varningssignaler

/Sofi

Kap 1: Företag och ekonomi

Min nya kursbok heter ”Ekonomistyrning – Beslut och handling” och den är skriven av Göran Andersson. Den är riktigt bra. Här kommer anteckningarna från första kapitlet.

• Företagsekonomi: kopplat till nationalekonomi, psykologi, sociologi, juridik, statistik och datavetenskap
• Ekonomi: hushållning med begränsade/knappa resurser, privat, företag, samhälle
• Beslut och handling måste följas åt för att få en styreffekt
• Ett företag kan ses som en förädlingsenhet: förbrukade resurser – företag – utförda prestationer
• Inflöde av resurser och utflöde av prestationer
• Produktionsfaktorerna: arbete, realkapital och jord
• Nya produktionsfaktorerna: utbildning, vetenskap, innovation, ledarskap
• Även infrastruktur och institutionella ramat är viktiga
• Faktormarknader
• Produktmarknader
• Företagen är en länk mellan marknader.
• Mellan marknaderna sker ett finansiellt flöde, ett informationsflöde och ett realtflöde.
• Försörjningskedja – värdesystem – förädlingskedja – leveranskedja – supply chain
• Kunden i fokus – skapa värde för kunden
• Ständig anpassning krävs
• Ett företag har en ledning och mål, organisation
• Organisationsschema
• Formell och informell organisation
• Självfinansiering: spara ihop
• Aktivitet: allt som sker i ett företag
• ABC activity based costing
• Abm activity based managment
• ABB activity based budgeting
• Operation: begränsad resursomvandling
• Organisationsschema: efter struktur eller process
• Värdekedjan: ex aktivitets- och processmodell
• Värdesystem: flera värdekedjor som länkas ihop
• Aktivitetsområden
• Verksamhet: tillverkningsföretag, tjänsteföretag, handelsföretag
• Contingency: situationsanpassade lösningar
• Förvaltande och nyskapande
• Produktivitet = utflöde/inflöde
• Effektivitet = grad av måluppfyllelse, man måste ha ett mål för att kunna mäta effektivitet
• Produktivitet = mängden prestationer/mängden resursförbrukning
• Effektivitet = värdet på prestationen/värdet på resursförbrukningen
• Produktivitet är att göra rätt saker rätt
• Effektivitet är att göra rätt saker
• Förädlingsvärde: skillnaden mellan värdet på utflöde ovh värdet på inflöde, bör vara positivt
• Mål: viktigt för att veta vart man ska
• Intessentmodell: de företaget interagerar med, ledning, anställda, stat, samhället, ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder
• Intressenterna kräver belöningar och lämnar bidrag
• Företagetsmål:
  Överleva
  Strategiska
  Taktiska
  Operativa
  Kort- och långsikt

/Sofi

Introduktion kalkylering

Här kommer mina första föreläsningsanteckningar om kalkylering:

Syfte med kalkylering är att: Ge beslutsunderlag för att kunna fatta beslut om produktval, tillverkningsmetod, produktionsvolym, prissättning etc.

Mål vid produktkalkylering:

• resultatfokusering! Vinst eller förlust?
• intäkter, kostnader – hur påverkar dessa?
• bryta ned till produkt
  • varje objekt bär kostnader och tillräknas intäkter

= kausalitetsprincipen – väsentlighetsprincipen? hanterbarhetsprincipen? – rättkostnad inte alltid helt enkelt…

Kalkyler
– ska spegla verkligheten

– kräver förenklingar …det är trots allt modeller!

• detaljeringsgrad?
  – detaljrikedom, exakthet
  – förenklad
  – balansera kausalitet och väsentlighet

Skillnad mellan kalkylering och redovisning?

Redovisning

• eget liv – periodavgränsat
• intäkt vid leverans/fakturering (period. inkomst)
• ej intäkter om ej kostnader – lager

Kalkylering

• vill beräkan kalkylmässigt resultat
• behöver inte se till lag eller restriktioner
• intäkter/kostnader uppkommer löpande – process

Kalkyler med olika kostnader – Samma kostnader men används på olika sätt i olika kalkyler… Olika typer av kostnader

• Fasta och rörliga kostnader – Resultatplanering
• Indirekta och direkta kostnader – Påläggskalkylering (Självkostnadskalkyl)
• Samkostnader och särkostnader – Bidragskalkyl

När använder jag vilken kostnad? – det finns ju så många att välja mellan?

Olika kriterier:

• Volymförändring – Resultatplanering, Hur påverkas vårt resultat om vi säljer färre enheter? Hur många säljer vi när vi får kostnaderna precis täckta? – Nollpunkt – Rörliga och fasta kostnader
• Fördelning – Självkostnadskalkyl, Dyrt att hålla igång tillverkning! Hur ska vi fördela alla kostnader? – Kostnadsslag, Kostnadsställe, Kostnadsbärare – Direkta och indirekta kostnader
• Beslut – Bidragskalkyl, Vilka intäkter och kostnader tillkommer eller försvinner vid detta beslut? Vad blir över? – Täckningsbidrag – Sär- och samkostnader

/Sofi

Ekonomistyrning

Här kommer de första anteckningarna från min nya kurs i Ekonomistyrning.

Ekonomistyrning – Handlar om att blicka framåt

Typer av problem:

• Likvida problem: En svag kassa kan vara orsak till att ett företag går i konkurs. Med en svag kassa kan man bara koncentrera sig på att överleva. Kassa = tillgängliga pengar, ha kontanta pengar vid rätt tillfälle. Leva för dagen. Jobbigt att inte kan betala sina räkningar.
• Lönsamhetsproblem: Känna sin verksamhet. Goda resultat stärker eget kapital – ökad soliditet. Vad ska jag använda pengarna till? Utveckla varsamheten.

Det är farligt att stagnera.

Det är viktigt att kunna sin verksamhet för att fatta rätt beslut.

Vad är lönsamhet? Luddigt begrepp, vad vill vi mäta? Man måste gå in i resultaträkningen och se på de olika nivåerna och inte bara på slutresultatet. Vilken nivå är viktig utifrån det vi ska studera.

• Finansiella aspekter: Skulder eller inte: Viktigt att inte betala för mycket för dem
• Rörelsemässiga aspekter: vad kostar tillverkningen?

Vi sätter siffror på lönsamheten! – jämföra med något

• För att kunna veta om resultatet är ’bra’, måste vi veta vilka ögon vi ser med och vilket resultat vi vill tittar på!
• För att kunna analysera resultatet måste vi sätta det i förhållande till något.
• Vi väljer kapitalet som jämförelsebas – kapitalet anses ha skapat resultatet!
• Vad är ett ’bra’ resultat? Vad ska vi ha det till?
  • överleva
  • utveckla
  • spekulera

Lönsamhet = Resultat/Kapital

Kan välja:

• Eget kapital
• Totalt kapital

Hushållning

Kolla här vad mycket vi har producerat! Varför vill ingen köpa??

– prestation i relation till förbrukning

• mesta möjliga av minsta möjliga = hög produktivitet
• grad av måluppfyllelse = effektivitet
• effektivitet = produktivitet
• produktivitet-att göra saker rätt
• effektivitet-att göra rätt saker

• Dock inte bara förvaltning av resurser… – Mervärde!

Ekonomistyrning – En styrprocess:

• Affärsidé, mål och strategi
• Planering
• Ekonomiskt beslutsfattande
  – vi väljer mellan olika alternativ
  – konsekvenser
  – strategiska beslut, taktiska och operativa

/Sofi