Vissa saker kan man inte få för mycket av.
Nu när våren kommer kanske du behöver ett par nya elja-tofflor!?
Man blir ju helt lycklig av alla färgerna. Kolla in fabrikens hemsida här!
/Sofi
Vissa saker kan man inte få för mycket av.
Nu när våren kommer kanske du behöver ett par nya elja-tofflor!?
Man blir ju helt lycklig av alla färgerna. Kolla in fabrikens hemsida här!
/Sofi
Kolla in artikeln i Norra Skåne om alla generationerna av familjen Björklund som driver Emmaljunga skofabrik. Länk till artikeln finns här! Coolt!
Länk till fabrikens hemsida finns här!
Länk till boken om fabriken finns här och själva boken går även att köpa dels via familjen och dels på Hovdala.
/Sofi
Jag kan inte låta bli utan det får bli ett inlägg till om min och familjen Björklunds bok 😀. Jag är så glad! Boken är layoutad och tryckt i Vinslöv och inbunden i Malmö. Kvalitén är riktigt fin!
Boken om Emmaljunga skofabrik kommer att finnas till försäljning på Hovdala där även de snygga slippersen från fabriken säljs!
Utifrån dagens händelser tycker jag att jag med gott samvete kan kryssa för rutan ”Prova något du inte brukar göra” i Må bra bingon. Jag har aldrig skrivit och fått tryckt en bok förut 😀.
Vilken märklig känsla det är att se sitt namn på framsidan! Stort!
/Sofi
Whoop Whoop! Nu firar jag boksläppet tillsammans prinsen och med champagnen som jag fick av familjen Björklund. Stort tack igen! Jag är så glad!
/Sofi
Jag är så glad att jag håller på att spricka :). Boken om Emmaljunga skofabrik har kommit från tryckeriet! Tänk att jag har skrivit en bok. Det känns stort men det hade aldrig gått utan huvudpersonerna så klart! Familjen Björklund har layoutat boken tillsammans med tryckeriet och den är riktigt riktigt snygg. Bild kommer!
Stort tack till Ingvar och familjen Björklund!
Detta är en av de största dagarna i mitt liv!
/Sofi
ÄNTLIGEN är den här och så fin den blev! Riktigt fin!
Nu har Emmaljunga skofabrik en egen hemsida där du kan se vilka färger och mönster deras slippers har och se bilder från fabriken. Kolla in den här!
Visst är deras slippers underbara!?
/Sofi
Nu är min bok om Emmaljunga skofabrik klar. Eller ja, nästan. Texten är klar men redigeringen är inte helt hundra ännu men dock. Vill man så kan man. Tänk att jag har skrivit en bok. Jag är rätt stolt. Det är inte bestämt hur boken ska publiceras ännu eller om den ska publiceras utan det får ägarna till Emmaljunga skofabrik avgöra men det har varit kul och lärorikt att skriva den.
Boken hittar du här:Emmaljunga
Visst är den en intressant historia om ett spännande hantverk!
/Sofi
Whoop whoop! Idag har jag fått saker gjort och jag börjar att få koll på läget igen efter vad som känns som en brutal motivationssvacka de senaste veckorna. Idag har jag:
Nu måste jag sova! Jag hoppas att motivationen och arbetsglädjen ska vara på plats igen så jag kommer ikapp med allt som jag är efter i!
/Sofi
Från det att jag vaknade så har jag gått igenom foton till skoprojektet. Texten ska nämligen kompletteras med bilder av varje moment i tillverkningen. Sorteringsarbetet lär ta några timmar till. Men visst ser det coolt ut:
I övrigt på agendan i helgen står rättning, tentaplugg, svara på mail, gå på konstutställning, jobba med slutuppgiften i bedömningskursen och lite annat. Jag ska försaka att vara ute endel också.
/Sofi
Dessa skönheter levererades idag från Emmaljunga skofabrik:
Visst är dom coola! Man blir helt lycklig när man ser dem! Tyvärr är dom inte till mig utan det är en present till skönheten Malin, en av världens skönaste tjejer, som numera bor på Ven. Enligt Chris ingår det att äga ett par slippers i konceptet att vara ö-bo så det var ju självklart att vi fick ordna fram ett par så ö-livet kan bli komplett 😀.
Slippersen levererades till Malin nu i kväll och vi hoppas att hon ska slita dem med hälsa!
/Sofi
Gårdagen var en bra dag. Först var jag lite stressad för att det var första dagen man var tillbaka på jobbet efter ett lov så då stressade jag jättemycket men sen vid lunch så kändes det som om det var koll på läget igen. Skönt! Jag sammanställde utvärderingar, planerade lektioner, hade lektioner, fixade inför resorna mm.
Under gårdagen hade jag även en dragning av texten jag skrivit om Emmaljunga skofabrik med Ingvar. Han hade med fler bilder som ska scannas in och det känns som vi börjar få till en bra struktur. Nu ska jag skriva om tillverkningsprocessen av ett par slippers i detalj och sen måste vi se vilka mer bilder som behöv.
Kvällsmat blev det på Grand i Lund med en kär vän jag inte sett på ett tag och väl hemma hos prinsen så satt vi och pratade i två timmar innan jag somnade på soffan 🙂
Nu ska jag till jobbet och efter jobbet ska jag klippa mig och vaxa benen!
Ha det gott och lev livet!
/Sofi
vad detta är :)? Coola maskiner va? Och vilka fantastiska teckningar!
Idag har jag arbetat vidare med att dokumentera Emmaljunga skofabriks historia och just nu är det fokus på fabrikens maskiner. Jag har suttit med en hög gamla instruktionsböcker med hur vackra bilder som helst. På fabriken finns ca 16 st olika maskiner som behövs vid olika skeden av tillverkningen. Maskinerna är inköpta från mestadels Danmark och Tyskland men det finns även en italienare i med i gänget. För att kunna sköta maskinerna krävs dessutom en hög grad av yrkesskicklighet eftersom mycket är precisionsarbete. Maskinerna i fabriken är tillverkade mellan ca 1925-1970 så på vissa av dem saknas helt skydd för den som arbetar och det börjar att bli svårt att få tag på reservdelar. Jag fick nog inte helt rätt på ordningen i tillverkningsprocessen och på alla specialbegreppen med det har Ingvar lovat att hjälpa mig att kolla över. Det är riktigt kul att se texten växa fram och idag la jag även in lite bilder. Nästa steg blir att redigera om alla delarna för att sen bygga ut dem. Stommen på arbetet börjar ta form men det är mycket kvar att fixa med men det är så roligt för jag lär mig så mycket nytt.
/Sofi
Fram tills i fredags så hade jag ingen aning om att det har funnits ett forskningsinstitut för skoindustrin 😀. Nu ser jag fram emot nästa ledighet då jag ska fördjupa mig i deras skrift om skostorlekar mm och när jag ska få chansen att läsa dessa fantastiska tyska tidningar med vackra bilder på skor från 60-talet. Det ska bli spännande!
/Sofi
Äntligen helg efter en bra vecka! Prinsen och jag hade högtravande planer om vad vi skulle göra ikväll och vilken mat vi skulle laga men så blev det inte. Vi orkade inte ens gå och handla utan vi har myst på soffan istället och till middag trollade prinsen fram en god rätt av det som fanns i kylskåpet. Min prins är världens bästa kock.
Idag hade jag mitt sista utvecklingssamtal för terminen också röjde jag undan lite efter rollspelet och plockade fram inför nästa vecka.
Intervjun om Emmaljunga skofabrik gick också bra. Idag fokuserade vi på fabrikens maskiner så nu har jag lite mer att skriva rent och fler bilder att scanna in och det ska jag arbeta vidare med på påsklovet.
Sov gott!
/Sofi
Hej och hå nu ska jag snart gå – eller rättare sagt cykla till tåget. Dagen inleds med frukostklubb på Norra Station. En av mina UF-are Frida som driver Share UF ska hålla en presentation. Hon är duktig så det ska bli kul att se. Därefter fortsätter förberedelserna för FN-rollspelet. Sen blir det fler lektioner och efter jobbet ska jag dels genomföra en intervju om budgetering och dels fixa med några nyklar innan det är dags att fara hem. En av mina klasser har sista passet inför Blixtlåset idag. Snart är det dags.
/Sofi
Som ett led i texten om ”Emmaljunga skofabrik” så har jag nu arbetat med den historiskakontexten kopplat till Emmaljunga som by.
Emmaljunga är en tätort i Hässleholms kommun i Skåne län, belägen vid länsväg 117 mellan Markaryd i norr och Vittsjö i söder, 30 kilometer från centralorten Hässleholm och knappt 10 kilometer från Markaryd. Emmaljunga ligger nära gränsen till Småland och har således historiskt sett legat på gränsen mellan Sverige och Danmark. Snapphanarna verkade i området. Man vet ej var namnet Emmaljunga kommer ifrån eller hur länge området har varit befolkat. Fynd från stenåldern sägs ha hittats i trakterna.
Boken Emmaljungabilder är en bilderbok som visar på bygdens historia med korta presentationer av vad bilderna föreställer. Skriften Emmaljunga för och nu är en historisk översikt skriven av en bonde från bygden år 1933.
Båda källorna trycker mycket på den anda av företagsamhet som har funnits i bygden. Viktiga händelser, personer eller företag som varit viktiga för bygden lyfts fram. Till de viktigare händelserna hör:
I byn fanns även både mat- och klädesaffärer, skräddare, skomakare, slakteri, charkuteri, cykelverkstad, café, pappersaffär, fiskaffär, bageri, småskola mm.
Byn hade även en brandkår som man gemensamt hade samlat in pengar till för att kunna köpa in brandspruta och brandbil. I byn byggde man även ett Folkets hus som var ortens fest- och mötesplats sen 1926. Byn har även en fotbollsklubb och en innebandyklubb. Även andra idrottsföreningar har funnit genom byns historia som orienteringsklubb och bandylag.
Några som valt att emigrera till USA kom också tillbaka hem till bygden under 1900-talets tidigare halva och byggde ”vackra” hus enligt skrifternas författare.
Emmaljunga hade sin storhetstid fram till mitten av 1960-talet. Fram till dess verkligen blomstrade byn och en stark framtidstro rådde. Därefter har många fabriker lagts ner och folk har flyttat ifrån bygden.
Skofabriken nämns i båda källorna som legat till grund för den här texten. I boken Emmaljungabilder på s. 76 och i Emmaljunga för och nu på s. 22
Källor:
/Sofi
Dagen började ganska segt men det tog sig och jag har fått gjort mycket. Inför varje lov har man alltid en massa surdegar av saker som man skjutit upp medan man jobbat och de brukar aldrig vara roliga att ta tag i men men nu har jag planerat upp veckan som kommer så jag ska komma i kapp.
Idag pysslade jag först lite med mitt bi-projekt. Det ska jag fortsätta med i morgon. Då ska jag maila andelskort till några nya andelsägare. Idag pysslade jag mest med projektets blogg.
Efter det pysslade jag med denna bloggen och skrev några bokrecensioner på böcker som jag läst. Mycket kopplat till ekonomi efter som jag håller på med min privatekonomi och pluggar företagsekonomi men även endel kring EU.
Därefter läste jag på om och skrev en text om Emmaljunga till skoprojektet. Det var lite kul!
Sist men inte minst kollade jag veckans föreläsningar på webben och skrev rent anteckningarna.
Skit vad duktig jag har varit med andra ord 🙂
Nu ska jag massera prinsens ben innan jag ska lägga mig.
I morgon kommer inte klockan ringa klockan fem och det gör mig lycklig!
/Sofi
Dagen har som sagt känts lite snurrig i och med Brysselbeskedet men det mesta löste sig ganska snabbt och jag har hunnit med det jag skulle. Mina kollegor har varit mycket hjälpsamma med att lösa det praktiska med att byta lektionspass och sånt. Det är skönt med bra kollegor.
Jag har även haft ytterligare ett samtal med Ingvar från Emmaljungaskofabrik idag. Det var lite som julafton. Han hade med sig foton, artiklar och böcker som vi gick igenom. Fotona och artiklarna ska scannas in så de blir sparade digitalt så de kan användas i historiken. Två av böckerna är om Emmaljunga som samhälle och en om Tretorn i Helsingborg. De ska vara till den historiska kontexten. Vi gick även igenom och rättade fel i det jag skrivit sedan tidigare. Det var ett trevligt möte och när jag kommer hem från Bryssel ska jag ta tag i min hemläxa och börja läsa böckerna.
Efter pizza och glass myser jag nu med prinsen på soffan.
/Sofi
Här kommer en kort översikt över skomakeriets historia i Sverige. Översikten är en del av det arbete jag gör med att dokumentera Emmaljunga skofabrikshistoria. Översikten kommer att byggas på. Detta är bara ett första utkast. Vitsen med en historisk överblick är att sätta in fabriken i Emmaljunga i en större historisk kontext.
Människan har genom alla tider behövt skor så skomakaryrket är ett mycket gammalt hantverk. Ett hantverk som genom århundradena varit relativt oförändrat när det kommer till teknik och verktyg. Från början var skomakarna så kallade handskomakare och dessas historia finns dokumenterad sedan medeltiden. Precis som alla andra hantverkare tillhörde skomakarna skråväsendet och de äldsta skråordningarna kopplade till yrket är från 1480-talet. Skråna reglerade dock bara arbetet för de skomakare som verkade i städerna. På landsbygden såg det annorlunda ut. Där kunde bönderna i varje socken anställa en skomakare. Dessa kallades för sockenskomakare. I städerna hade skomakarna således oftast en permanent verkstad där de tillverkade finare skor till borgarna medan på landsbygden gick skomakarna runt till gårdarna och de tillverkade mest grova arbetsskor. Även soldater hade rätt att verka som skomakare på sin fritid. Skomakarna har historiskt sett varit den vanligaste och största hantverksgruppen i Sverige. Till en början garvade även de flesta skomakarna skinnet de behövde själv. Denna verksamhet slutade dock de flesta skomakarna i städerna med under 1600-talet medan man på landsbygden fortsatt med garvningen till 1800-talet. Till en början tillverkade de flesta skomakare endast beställningsarbeten men under 1800-talets mitt började man ha en del skor i lager. I samband med det började partiskomakeriet och ett förlagssystem att växta fram. Det innebar att hela eller delar av tillverkningen lades ut på hemskomakare d.v.s. att folk satt hemma och tillverkade hela eller delar av skor som sen såldes vidare. I Sverige var denna verksamhet speciellt utvecklad i Närke. Skorna såldes på marknader eller via lanthandlare. Rena skoaffärer fanns inte i någon större utsträckning i Sverige förrän på 1900-talet.
Inom skomakeriet har Sverige varit starkt influerat av Tyskland så många benämningar på arbetssätt och verktyg har tyskinspirerade namn. De tidiga skomakarnas lokaler behövde inte så mycket utrustning. Det som behövdes var bra ljus, tillgång till vatten till blötbaljan där lädret blöttes, en pall, ett bord och verktyg. I verktygs- och materialväg behövdes, läster i flera storlekar som man byggde upp skon på, skinn, trådar, sulor, tillskärningsverktyg mm. Tillskärningen d.v.s. när man skar ut skinnet till skon var det viktigaste momentet. Ju fler skor man kunde få ut från ett skinn desto mer pengar sparade man och olika delar av skinnet är olika bra till olika storlekar av skor. När man syr i en sko så kallas det för nåtling. När skinnet spänns över lästen och fästs vid sulan kallas för pinning. Då är det viktigt att det inte blir några bucklor i skinnet och att det blir väl sträckt.
De första maskinerna som kom inom skomakeriet var nåtlingsmaskiner. De kom under mitten av 1800-talet. De första svenska skofabrikerna kom på 1890-talet och efterhand som det kom fler maskiner blev arbetsfördelningen mer och mer uppdelad. På 1930-40-talet var den svenska skoindustrin som störst och då fanns ca 250 skofabriker. Efter att man släppte importen av skor fri på 1950-talet fick många svenska skofabriker slå igen. De importerade skorna var dels av bättre kvalité och dels billigare. Utvecklingen av fabriker har även lett till att handskomakeriet i stort sett har försvunnit. Idag räknar man med att ca 5% av de skor som köps i Sverige är tillverkade i Sverige.
Informationen i detta stycke kommer dels från intervjuer och dels från boken ”Hantverk i Sverige, Om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken”.
Spännande va 🙂 ? Fortsättning följer!
/Sofi