föreläsningar

Föreläsningsanteckningar

Fasta och rörliga kostnader

  • Total fast kostnad påverkas inte av volymförändringar exempelvis, hyra, vd-lön telefonabonnemang mm
  • Total rörlig kostnad påverkas av volymförändringar exempelvis material och vissa lönekostnader
  • Fast kostnad per styck sjunker vid volymökning
  • Rörlig kostnad per styck påverkas inte vid volymökning.

Nollpunktsvolym:

  • Nollpunktsvolym är den volym där totala intäkter överstiger totala kostnader
  • Exempel: Totala intäkter = Totala kostnader

Intäkt styck 900 kr * antal = Fast kostnad 45 000 kr + Rörlig kostnad styck 600 kr * antal

900 * = 45000 + 600x

900x-600x = 45 000

300 x = 45000

x = 150

Nollpunkten är 150 st

Säkerhetsmarginal:

  • Säkerhetsmarginal är skillnaden (i antal eller procent) mellan nollpunktvolym och verklig volym
  • Exempel: Säkerhetsmarginal i antal

200 Verklig volym – 150 nollpunktsvolym = 50 stycken

Säkerhetsmarginal i procent

50 *100/200= 25 %

Divisionskalkyl:

  • Totala kostnader under perioden/Verklig volym = Divisionskalkyl
  • Exempel: Rörlig kostnad 2 styck Total fast kostnad 14 000

1400+3000*2/3000

14000+6000/3000

20000/3000=6,67 styck

Verklig volym och normalvolym:

  • Innan en kalkylperiod äger rum planerar företaget och gör en uppskattning vilken volym som mest rimlig att planera och kalkylera utifrån, denna volym kalls normalvolym
  • När perioden sen äger rum kan det visa sig att företaget säljer en större eller mindre volym än van man planerat och kalkylerat utifrån. Denna faktiska volym kallas för verklig volym.
  • Skillnaden mellan normal volym och verklig volym är betydelsefull.

Normalkalkyl:

  • Normal kostnad styck = Fast kostnad/Normal volym + Rörligkostnad/verklig volym
  • Exempel: Verklig volym 3000/Utnyttjandegrad 0,75 = 4000 normalvolym

Normalkalkyl per styck:

Fasta kostnader 14 000 kr/Normal volym 4000 st + Rörlig kostnad 3000 *2/verklig volym 3000 st = 5,5 styck

Utnyttjandegrad:

  • Verklig volym/Normal volym = Utnyttjandegrad

Minimalkalkyl:

  • Minimalkalkyl kostnad = Rörlig kostnad styck

Resultat:

  • Total intäkt – Fast kostnad – Total rörlig kostnad
  • Exempel: Total intäkt 3000 * 6 – Fast kostnad 14 000 – Total rörlig kostnad 2 * 3000

Total intäkt 18 000 – Fast kostnad 14 000 – Total rörlig kostnad 6000

  • – 2000 i förlust

Ekvivalentkalkyl:

  • Vid produktion med likartad råvara kan kostnader fördelas med ekvivalenttal.
  • Ekvivalenttal är vägningstal som speglar förbrukningen
  • Genom att multiplicera ekvivalenttal med antal produkter erhålls ekvivalentmängder
  • Den gemensamma kostnaden fördelas sedan i proportion till respektive produkts ekvivalentmängd.
  • Exempel:

Ekvivalenttal      Volym             Ekvivalentmängd

Produkt A       2                      6000   12 000

Produkt B         3                      2000   6000

Produkt C         5                      3000   15000

33 000

Total kostnad 66000/Antal 33 000 = 2 kr per ekvivalentenhet

Kostnader per produktenhet

Produkt A 2*3= 4 Produkt B3*2=6 Produkt C 5*2=10

  • Ekvivalentkalkyl:

12 000/33 000 * 66 000 = 24 000     24000/6000=4 kr/sr

6000/33 000* 66 000 = 12 000          12 000/2000= 6 kr/sr

15000/33000* 66 000= 30000          30000/3000=10Kr/st

Övertäckning/Undertäckning:

  • Övertäckning uppkommer när verklig volym är högre än normal volym vilket ger en kostnad som understiger förkalkylerad fast kostnad per styck
  • Undertäckning uppkommer när verklig volym är lägre än normal volym och ger ett belopp som överstigen förkalkylerad fast kostnad per styck
  • Exempel: Tre beräkningsmodeller

Modell 1: Undernyttjande – 0,25*Fast kostnad 14 000= – 3500

Modell 2: Fast kostnad 14 000/Normal volym 4000 = 3,5

Verklig volym 3000 – Normalvolym 4000= – 1000

-1000*3,5=-3500

Modell 3: Total kostnad vid 3000 enligt normalkalkyl

3000 * 5,5 = 16500

Total kostnad normalkalkyl 16500 – Total verklig kostnad 20000 = – 3500

/Sofi