Företagsekonomi

Årsredovisningar

Denna bok var inte helt enkel att läsa och förstå rakt av även om Anders Haskel är en mycket pedagogisk författare. Det är en bok man måste arbeta sig igenom och man hade behövt att sitta med en årsredovisning bredvid när man läste den. Hur som, jag fräshade upp mina kunskaper om årsredovisningar inför UF året i alla fall men det kommer nog att dröja innan jag börjar göra egna analyser av årsredovisningar inför mina aktieköp.

IMG_4843

/Sofi

Äntligen helg

Jag ska strax sova. Jag är så trött! Idag har det varit fullt upp. Tre timmars passet gick bra. Det är en rolig grupp att undervisa. Det är kul att ha en kurs på vuxenutbildningen. När föreläsningen var klar åkte jag till mina föräldrar i Lund. På vägen till dem var jag och handlade lite. Väl hos mamma och pappa var det mest jobb. Pappa och jag diskuterade igenom en avtalsfråga igen, vi gick igenom vad jag måste göra kopplat till en ny inkomstdeklaration så jag ska slippa betala 25 000 kr i månaden i skatt – det ska vara inskickat innan jag åker iväg igen, vi gick igenom årsbokslutet i mitt projekt också bokförde jag lite. Jag sålde även aktier för första gången i mitt liv under dagen för att ta hem några vinster. När allt arbete var klart kom prinsen också åt vi kvällsmat och fikande. Det var mysigt. På vägen hem gick vi inom puben.

Sov gott!

/Sofi

Semesterbudget

Givetvis har vi en budget för vår sommarsemester (och för alla andra resor också) och jag sätter undan pengar från varje lön under året för att kunna resa. De viktigaste posterna att ha koll på när man planerar en semester är:

  • Hotell eller annat boende: de flesta av dem har vi betalt i förväg.
  • Flyg eller annat transport: betalar vi i förväg och det brukar kosta ca 3000 kr tur och retur för båda till Madrid.
  • Transport på platstill och från flygplatsen, bussar, båtar och tåg på resmålet.
  • Mat: för varje dag har vi avsatt 50 euro för mat och dryck. Vissa dagar går det åt mer andra mindre så det brukar att jämna ut sig.
  • Övrigt: det blir ju alltid lite annat smått man köper som presenter och tidningar etc. Även endel inträden blir det ju.

Magväska har jag för att förvara kontanterna som vi tar med säkert (oftast använder vi kort så det blir inte så mycket cash). En magväska är varken sexig eller bekväm men hellre det än att slarva bort pengarna.

Alla utgifter skriver vi ner så vi har koll under resan.

Att arbeta med en budget både i vardagen och när man ska göra något större som att resa är viktigt. Vill du lära dig mer om budgetarbete kolla in på http://www.biz4you.se där finns både hur man kan arbeta med sin hushållsbudget privat och om budgetarbetet i ett företag.

/Sofi

Snart helg

Om några timmar är första arbetsveckan år 2017 avklarad. Skönt! Två lediga dagar kommer att sitta fint för det har varit en intensiv vecka. Strax ska jag ta mig till Hässleholm för att ha kockarna. Totalt ska vi träffas åtta gånger så det är en intensiv kurs. Sen ska jag se om jag kan få tag på en ny mobiltelefon. Min gamla funkar ibland och ibland inte. Jag beställde ju en ny i Helsingborg men den kom aldrig.

Höres!

/Sofi

Vuxenutbildningen

De senaste åren har jag haft en kurs i företagsekonomi för vuxna elever som läser till kockar i storkök. Det är stor skillnad på att undervisa ungdomar och vuxna. Jag tycker det är nyttigt att ha båda delarna. Nu på morgonen drar min kurs på kockutbildningen igång. Man är alltid lite nervös inför mötet med en ny grupp men jag hoppas att det ska bli bra.

Utöver det så är det Organisationsdag för våra ettor på INT. Det är en elev i trean som har planerat dagen och det har hon gjort riktigt bra.

Idag blir en dag med mycket undervisning. Förutom att ha kockarna i två timmar ska jag träffa en tekniketta och starta upp ett nytt avsnitt i SH3 om vetenskapliga begrepp.

Vi höres!

/Sofi

Nerbäddad

Det är en go känsla att krypa ner i en nybäddad säng och det har jag gjort nu 😃. Efter jobbet idag så har jag tvättat tre maskiner tvätt och bäddat rent. Det var ungefär så mycket aktivitet som jag orkade med och nu känner jag mig febrig igen. Förkylningar som hänger i länge är inget kul.

Redovisningarna idag gick bra och det var tråkigt att säga hej då till gruppen. Dom har varit ett kul gäng att undervisa.

Nu ska jag sova! I morgon är en fullpackad dag!

/Sofi

Socker

Idag är jag riktigt sockertoppad. Not good! Jag har varit hos mina föräldrar för att fira min pappa. Stackars prinsen fick vara hemma eftersom jag så snällt har delat med mig av min träliga förkylning. Jag kom till mina föräldrar efter jobbet och då hade mamma fixat mat till en armé. Det var sen lunch, kvällsmat, två sorters tårta, chokladpudding, choklad, kakor och kaffe. Vi åt typ non stop från att jag kom till det att jag gick. Trevligt men inte så nyttigt 😃.

Nästsista lektionen i min företagsekonomigrupp gick bra. Några var redan klara med slutuppgifterna. De ska redovisa på onsdag vilket blir sista passet. De har varit ett trevligt gäng att ha och det är kul och nyttigt att få möjlighet att undervisa vuxna ibland.

Väl hemma har jag klappat på min älskling. Han tycker väldigt synd om sig själv stackarn.

Nu ska jag sova! Det är en massiv dag i morgon!

/Sofi

 

Begreppspar

3 viktiga begreppspar

  • Inbetalning – pengar in
  • Utbetalning – pengar ut
  • Inkomst – uppstår när vi skickar vår faktura, uppstår vid försäljningstillfället
  • Utgift – anskaffningstillfället, när vi får vår faktura, inköp
  • Intäkt – när jag utför min prestation
  • Kostnad – när jag förbrukar en resurs, redovisas i resultaträkningen

Andra begrepp

  • Förutbetalda – förutbokförda
  • Upplupet – efterbokförd
  • Periodiseing – Lägga saker på rätt period
  • Är jag skyldig kunden något eller tvärt om?
  • Interim skuld – förutbetalda intäkter
  • Interims fodringar – förutbetalda kostnader
  • Upplupna intäkter – interims fordran
  • Upplupna kostnader – interim skuld
  • Interim – tillfällig
  • Bruttometoden: att periodiseringen återförs till respektive utgift/inkomst konto vid årsskiftet
  • Nettometoden: enbart förändringen på balanskontot bokförs.
  • Varulagervärdering: LVP – lägsta värdets princip = anskaffningsvärdet och verkligt värde: två olika: nettoförsäljningsvärdet = försäljningspris – kostnad för att genomföra försäljningen (bilar) eller återanskaffningsvärdet (vad skulle det kosta oss att köpa tillbaka samma varor på bokslutsdagen) vanligast för råvaror/börshandel
  • Anskaffningsvärde: inköpspris gånger antal
  • FIFU: först in först ut
  • Inkurans: – 3%, varor med fel
  • Försäljning/avyttring: Ej göra avskrivningar på något man inte äger

Hur hanteras personalutgifter i bokföringen?

  • Vilka utgifter har vi för våra anställda?
  • Vem vill ha vad av företaget? Lönekontor: bokföring – Skatteverket – banken – löntagaren

Arbetsgivarutgifter:

  • En solidarisk finansiering av den offentliga sektorn
  • Kallas också sociala avgifter
  • Vad går avgifterna till? ålderspension, sjukförsäkring, efterlevandepension, föräldraförsäkring, arbetsskada, arbetsmarknadsavgift, allmän löneavgift
  • Betalas på kontant lön och förmåner
  • Avgift 2013: 31,42% (för de flesta anställda)
  • Politiskt slagträ

Bokföring? Vad ska man tänka på?

  • Bruttolönen är en utgift/kostnad
  • Nettolönen är vad de anställda får ut i handen = dras från ex banken.
  • Arbetsgivaravgift och skatt betalas inte till staten på samma gång som lönen betalas ut = hamnar som skuld.
  • Senast 12:e månaden efter lön ska personalskatt och avgifter betalas till staten.

Vill du läsa mer om grundbegreppen och om ekonomi så gå in på www.biz4you.se

/Sofi

 

 

 

Blodigt

Idag har jag ledig dag, den sista på ett tag nu för sen ska jag ha en extra kurs i företagsekonomi under några veckor på måndagar och onsdagar på vuxenutbildningen. Jag håller på att planera upp den nu och den kommer att bli bra. Nu på förmiddagen har jag suttit och gjort nya uppgifter och gått igenom upplägget.

Det har även kommit några svar på annonserna på Blocket. Jag tycker att det är lite spännande. Jag hoppas att mamma kommer att sälja järnet. Hon har hur mycket saker som helst som måste rensas ut.

Träningen går sådär just nu. De nya p-pillerna som jag fick innan jul ställer till det rejält. De har funkat bra mot huvudvärken men jag slutar inte blöda och hur kul är det. Det gör att jag känner mig trött och det är tur att jag inte får lämna blod just nu pga karantän pga resorna för då hade jag inte haft något blod kvar. Tack och lov ska jag träffa barnmorskan i nästa vecka så det kan bli någon förändring men just nu tycker jag synd om mig själv.

Snart kommer mamma och pappa hit. Vi ska fixa några ärenden.

/Sofi

 

 

Kap 9. Produktkalkylering, sammanfattning och diskussion

  • Produktkalkyler ger beslutsunderlag till beslut om förbrukning av resurser och produktion av varor och tjänster
  • Förkalkyler görs före produktion, ge beslutsunderlag
  • Efterkalkyler görs efteråt, följa upp, utvärdera, kontrollera
  • Kalkyler är modeller vilket är en förenkling av verkligheten
  • Kalkyler baserar sig på grundbegreppen kostnad och intäkt K/I-kalkylering
  • Två huvudmetoder: Fullständig kostnadsfördelning (självkostnadskalkyl och aktivitetsbaserad kalkyl) och Ofullständig kostnadsfördelning (bidragskalkylering)
  • Stegkalkyl: mellanform mellan självkostnadsmetod och bidragsmetod
  • ABC – aktivitetsbaserad kalkylering
  • Självkostnadsmetoden och aktivitetsbaserad kalkylering ger en allsidig belysning av kostnadsbilden och ger en stabil grund för prissättning på lång sikt.
  • Bidragsmetoden är en enkel, snabb och billig kalkylmetod. Den ger enkel kostnadsbestämning, inga konstruerade, mer eller mindre riktiga fördelningsnycklar används. Den är lämplig vid kortsiktiga produktionsbeslut tex produktionsvalsproblem vid trånga sektioner och ledig kapacitet. Den ger upplysning om lägsta tänkbara pris och ger därmed möjlighet till flexibel prissättning
  • Periodkalkyl: serieproduktion
  • Orderkalkyl: varje order unik
  • Kostnadsuppdelning:
    • Rörliga
    • Fasta
    • Direkta
    • Indirekta
    • Sär
    • Sam
  • Påverkbara och icke-påverkbara kostnader
  • Återgångströghet – det tar längre tid att banta än att växa
  • Sunk cost – kastade i sjön, går ej att få tillbaka
  • Alternativkostnad: värdet från den alternativa användningen
  • Särkosntand + Alternativkostnad = Operationell kostnad

/Sofi

Moget

Idag har jag fattat ett moget beslut och fått vuxenpoäng i min egna lilla värld. Egentligen skulle jag på konsert med prinsen nu i kväll i Helsingborg men jag valde att vara hemma istället. Jag kände att jag var låååååångt bak med en massa saker så jag behövde ta mig i kragen och jädrans vad jag har arbetat på idag. Från klockan 12.30 fram tills nu har jag kört i ett svep. Jag har:

  • Lyssnat på två marknadsförings föreläsningar och tagit anteckningar.
  • Jag har gjort klart en och en halv modul i Betyg och bedömningskursen som jag helt ärligt tycker är ganska svår. Eller kanske inte svår men det är mycket att ta in och tänka igenom.
  • Jag har skickat ut andelar i mitt bi-projekt, mailat om föreläsningar och skickat en faktura samt lite annat smått och gott.
  • Jag har svarat på alla mail i min inbox. Av någon anledning så tycker jag att obesvarade mail är det mest stressande som finns men ibland måste man ju fundera igenom vad man ska svara så då får de ju ligga kvar.
  • Jag har betalt min skatt och gjort klart min deklaration.
  • Jag har valt vilket konsertpaket vi ska ha på konserthuset i Helsingborg nästa år så prinsen kan beställa det i morgon.
  • Jag har diskat :)!

Klapp på axeln till mig! Det jag inte hann klart med idag får jag ta på söndag!

Nu ska jag vänta in prinsen och sen ska jag sova! God natt!

/Sofi

Lektion 3: Marknadsmixen

Exempel på den relativa betydelsen av konkurrensmedel i marknadsmixen för olika produkter

Konkurrensmedel            Tandkräm                 Frukt         Datorer

Pris                                            5                          15               20

Kvalitet                                    15                           25              45

Förpackning                            10                            –                  –

Pers. försäljn.                           –                             –                 20

Distribution                              30                           45               –

Reklam                                    25                           –                   5

SP                                            15                         15                  –

PR                                            –                           –                   10

Summa                                 100%                    100%          100%

(Gummesson, 1984)

Vad är en produkt?

Allt som erbjuds en marknad för uppmärksamhet, förvärvande, användning eller konsumtion och som kan tillfredsställa ett önskemål eller behov

Begreppet inkluderar föremål, tjänster, händelser, människor, platser, organisationer och idéer

Produktklassificering

  1. VARAKTIGHET: Konsumtionsvaror, Kapitalvaror, Tjänster
  2. KONSUMENTPRODUKTER: Dagligvaror, Urvalsvaror (ex färg), Specialvaror (ex lacknafta), Icke-efterfrågade varor (köps bara när ett akutbehov uppstår ex vindrutetorkare)
  3. INDUSTRIELLAPRODUKTER: Material & delar, Investeringsvaror, Rekvisita & tjänster

Skillnader mellan varor & tjänster

Varor:

  • Konkreta
  • Homogena
  • Produktion & distribution skild från konsumtion

Ett föremål

  • Verkligt värde uppstår under tillverkningen
  • Kunden deltar (normalt) inte i produktionen
  • Kan hållas i lager
  • Överföring av ägande

Tjänster:

  • Abstrakta
  • Heterogena
  • Produktion, distribution & konsumtion är samtidiga processer
  • En aktivitet eller process
  • Verkligt värde uppstår i mötet mellan köpare & säljare
  • Kunden deltar i produktionen
  • Kan ej hållas i lager
  • Ingen överföring av ägande

(Grönroos, Christian: Service Management and Marketing)

PRODUKT

  • Funktioner
  • Utförande
  • Kvalitet
  • Varumärke
  • Sortiment

Tre produktnivåer – se s 292 (ex bil)

Utvidgad produkt

  • Efter- försäljnings- service
  • Garantier
  • Installation
  • Leverans & kredit

Faktisk produkt

  • Särdrag
  • Design
  • Paketering
  • Varumärke
  • Kvalitetsnivå

Kärna/Huvudfödel

Exempel på sortimentets bredd & djup

Antal produktlinjer

SMALT BRETT
DJUPT Systembolag Köpcentrum
GRUNT Närbutik Stormarknad

Antal versioner/produktlinje

PRIS

  • Lågpris eller prestigepris
  • Skumning eller penetrering
  • Kostnadsbaserat pris
  • Konkurrensbaserat pris
  • Värdebaserat pris
  • Betalningsvillkor

Prissättningens tre ben Prissättningsstrategi:

  • Kostnader
  • Konkurrens
  • Värde till kunder

Värdebaserad v. kostnadsbaserad prissättning:

Kostnadsbaserad prissättning:

Produkt – Kostnad – Pris – Värde – Kunder

Värdebaserad prissättning:

Kunder – Värde – Pris – Kostnad – Produkt

Tre huvudsakliga ansatser till prissättning:

Kostnadsbaserad

  • Sätt priser i relation till finansiell kostnad
  • Aktivitetsbaserad kostnadsberäkning
  • Kostnadsanalysens prissättningsimplikationer

Konkurrensbaserad

  • Övervaka konkurrensters prissättningsstrategi (speciellt om produkt saknar differentiering)
  • Vem är prisledare? Finns det ett företag som anger tonen?

Värdebaserad

  • Relatera pris till kunders uppfattade värde

PRISDIFFERENTIERING – en variant av marknadsanpassad prissättning:

Kunder får betala olika pris utan att det finns jämförbara kostnadsskillnader. Prissättningen kan baseras på:

  • Olika kundgrupper (ex studenter)
  • Olika produktvarianter
  • Prisskillnader baserade på plats
  • Olika priser vid olika tidpunkter (ex flyg)

Vilka krav bör ställas på prisdifferentiering för att det ska fungera?

Prissättningsfrågor:
Implementera strategin i praktiken

  • Hur mycket ska man ta betalt?
  • Vad ska prissättas?
  • Vem ska ta emot betalning?
  • Var ska betalningen göras?
  • När ska betalningen göras?
  • Hur ska betalningen göras?
  • Hur ska priser kommuniceras?

PRISETS SÄRSTÄLLNING SOM KONKURRENSMEDEL:

  • Ursprungligen det enda konkurrensmedlet
  • I allmänna debatten: det enda berättigade konkurrensmedlet
  • Ett pris måste (i normalfallet) sättas
    Priset påverkar direkt företagets ekonomi

Ett svårt konkurrensmedel, eftersom:
– Köpare kan direkt se skillnader
– Prisändringar kan snabbt kopieras
– Effekten av ett pris påverkas av svårbedömbara, snabbt föränderliga förhållanden

SUMMA: Företag försöker ofta dra sig ur priskonkurrens

DET ÄR AKTÖRERNA PÅ MARKNADEN SOM AVGÖR PRISET:

  • Våra kostnader för att framställa produkten eller tjänsten har inget som helst samband med vad köparen är villig att betala.
  • Även om vi är beredda att sälja med förlust kommer kunden att tacka nej – om han/hon kan köpa vad som uppfattas som motsvarande produkter till ännu lägre pris av någon annan säljare.

Normalt säljs likartade varor till olika priser, bl a därför att:

  • Köparna inte har fullständig överblick över marknaden
  • Säljarna differentierar priser och produkter
  • Priset behöver inte vara viktigaste beslutskriteriet för köparen

PLATS

  • Tillgänglighet
  • Antal nivåer i kanalen
  • Typ av återförsäljare
  • Antal återförsäljare
  • Distributörernas arbetsuppgifter
  • Hela ”kanalssystem”

NIVÅER I DISTRIBUTIONSSYSTEMET:

En varas väg mellan producent och konsument

Producent                 Producent               Producent
Grossist
Detaljist                     Detaljist
Konsument               Konsument               Konsument

ANTAL ÅTERFÖRSÄLJARE

Vilken kanal & vilket mellanled ger den bästa täckningen av den aktuella marknaden?

  • INTENSIV: ex Coca cola
  • SELEKTIV: urval var ska finnas, ett antal platser bara
  • EXKLUSIV: fåtal, lyx

Distributionsstrategin bör överensstämma med marknadens beteendemönster.

Det är de potentiella kundernas vanor, krav på tillgänglighet mm som är de bestämmande faktorerna för en distributionsstrategis framgång.

PÅVERKAN

  • Personlig försäljning
  • Direktmarknadsföring (motprestations moment ex fylla i en blankett)
  • Sales promotion (smakprover av mat)
  • Public Relations (PR) (långsiktigt goda relationer, bred krets, goodwill)
  • Annonsering/reklam

Säljprocessen avbildad som en säljtrappa:

  • Hålla kunden nöjd (Toppen)
  • Avslut
  • Offerera
  • Åstadkomma preferens
  • Väcka intresse
  • Skapa kontakt (Botten)

SYFTE MED BEARBETNING

  • Främjande av inställning till erbjudandet
  • Stimulans av efterfrågan
  • Motverkande av konkurrentreklam
  • Försök att öka användningen av en produkt
  • Påminnelser till kunder & stödjande av deras beslut
  • Försök att reducera fluktuationer i försäljning
  • Försök att göra säljare mer effektiva produkter & organisationer

D R I P, modell, (se s 386)

Produktlivscykeln

  • Development
  • Introduction
  • Growth
  • Maturity
  • Decline
  • (sales and profit)

Sammanfattning PLC:s särdrag, mål & strategier g

Särdrag:                    Introduktion             Tillväxt           Mognad         Nedgång

Försäljning                  Låg                         Snabbt          ökande Max      Avtagande

Kostnader/kund    Hög kostnad    Genomsnittlig kostnad Låg kostnad Låg kostnad

Vinst                         Negativ                       Ökande               Hög             Avtagande

Kunder                    Innovatörer               Tidiga brukare      Majoriteten Eftersläntrare

Antal Konkurrenter       Få                         Ökande Stabilt, men börjar minska Minskande

MF-mål Skapa produktmedvetande & test Max. marknadsandel Max. vinst medan försvara marknads- andel Reducera utgifter & mjölka varumärket

Strategier:

Produkt:

  • Erbjuda en basprodukt
  • Erbjuda produkt- utvidgning
  • Diversifiera varumärket & modeller
  • Fasa ut svaga produkter

Pris:

  • kostnads-plus
  • Penetrera marknaden
  • Matcha el. slå konkurrenter
  • prissänkning

Distribution:

  • Bygga selektiv
  • Bygga intensiv
  • Bygga mer intensiv
  • Gå selektiv: fasa ut icke- vinstgivande fsg-ställe

Annonsering:

  • Bygga produkt- medvetenhet bland tidiga brukare & handlare
  • Bygga medvetenhet & intresse på massmarknad
  • Betona varumärkes- skillnader & -fördelar till nödvändig nivå för att behålla hängivna lojala

SP :

  • Använd tung SP för att locka till prov för att dra fördel av stark kund- efterfrågan
  • Öka för att uppmuntra till varumärkes- byte till miniminivåer

/Sofi

Kärlekstårta

Nu är jag klar med modul 1 i kursen om Bedömning och betyg. Den första modulen har handlat om ”Varför bedömning?” och modul 2 ska handla om ”Vad bedöms?”. Hittills är jag mycket nöjd med kursen. Det är väldigt tänkvärt det som tas upp. Jag skulle tro att det kommer komma några fler blogginlägg i ämnet :).

Idag har jag även lyssnat på den tredje föreläsningen i min kurs i marknadsföring. Den handlade om Marknadsmixen. Jag måste komma igång och läsa ordentligt i boken också.

Nu ikväll lagade prinsen mat och jag gjorde pannkakstårta. Prinsen fick ett hjärta på sin 🙂

Pannkaka

Väskan är packad inför Paris i morgon 😀.

Nu är det mystid!

/Sofi

Lektion 2: Marketing managment – Teorins grunder

Verksamhetens hela omvärld: – Verksamheten

  • Demografiska krafter
  • Kulturella krafter
  • Politiska krafter
  • Legala krafter
  • Miljö krafter
  • Ekonomiska krafter
  • Teknologiska krafter
  • Stat och kommun
  • Konkurrenter
  • Opinionsbildare
  • Finansiärer
  • Kunder
  • Leverantörer
  • Fackföreningar
  • Distributörer

Vision: önskade tillståndet på mycket lång sikt, önskat läge

Kärnvärde: det som är viktigaste

Affärsidé: mission statment, kunder, marknad, hjälp vid beslutsfattande, vad som ska åstadkommas på lång sikt, vilka är kunderna?

Strategi: Utveckling och formulering – Genonförande – Beslut och handling –

Produkt- vs marknadsorienterade s k mission statements

Produktorienterat:

  • “Vi ska sälja böcker, CD, DVD (Amazon.com)
  • Vi hyr ut rum

Marknadsorienterat:

  • Vi tillhandahåller en vänlig, säker och underhållande miljö för onlineköp.
  • Vi skapar Ritz-Carltonn upplevelsen som väcker liv i sinnena och inger välbefinnande samt uppfyller även våra gästers outtalade önskningar och behov.

Värden – vad står vi för?

  • Beteende
  • Förhållningssätt
  • En vidare ”mening” som formar organisationskultur och personalens uppträdande/företagets agerande.

Strategiska mål:

  • Vad ska bli resultatet av olika aktiviteter inom ett företag?
  • Vinst, marknadsandelar, aktievärde, ROI-avkastning på investeringar, antal kunder osv.

Strategi:

  • Sättet på vilket en organisations resurser matchas mot de behov som finns i den omgivningen i vilken organisationnen valt att verka
  • Alla resurser i en organization, såsom personal, logistic, production, marknadsföring, IT, ekonomi/finans sammanförs I den strategiska planen, som syftar till att de strategiska målen nås på mest effektiva sätt.

SWOT-analys:

  • Styrkor: S, Intern förmåga/skicklighet som kan bidra till att verksamheten uppnår sina mål.
  • Svagheter: W, Interna begränsningar som kan störa en verksamhets möjligheter att att uppnå sina mål.
  • Möjligheter: O. Externa faktorer som verksamheten kan exploatera till sin fördel
  • Hot: T, aktuella och framväxande faktorer som kan utmana verklighetens prestationsförmåga.

Marketing managment processen:

  • Analys
  • Planering: utveckla stragetiska planer – Utveckla marknadsföringsplaner
  • Implementering: verkställa planer
  • Kontroll: mäta resultat – utvärdera resultat – korrigera handlingar

Steg i den strategiska planeringen:

Bolagsnivå: Definiera affärsidé – Fastställa mål – Utforma affärskonceptet – Affärsenhet produkt och marknadsnivå: Planera strategier för marknadsföring och andra funktioner

Strategier för tillväxt:

Marknad/Produkt        Nuvarande                 Nya

Nuvarande       Marknads-penetration      Marknadsutveckling

Nya                  Produktutveckling             Diversifiering

(Ansoff 1965)

/Sofi

Sömnig

Nu vill jag gå och lägga mig. Jag har varit så trött att jag sov en stund under eftermiddagen. Det var nice och behövligt.

Redovisningarna idag gick bra och nu är det rättningen kvar av företagsekonomikursen. Det har varit ett trevligt gäng.

På vägen hem möte jag upp med prinsen också handlade vi mat. Tanken var att jag skulle ut på min runda sen men då tog tröttheten överhand. Efter lite vila och allmänt pysslande lagade jag mat. Vegetariskt blev det idag också – rotmos med stekt svamp och ärtor. Det var ganska gott. Det blev till några lunchlådor också.

Nu under kvällen har jag pysslat med mitt bi-projekt och svarat på mail så nu är inboxen tom igen. Jag har även förberett inför intervjun jag ska genomföra i morgon till mitt grupparbete. Det ska nog bli bra.

Sov gott! I morgon ringer klockan 05.00.

/Sofi

Kap 8. Kalkylmodeller baserade på särkostnad och samkostnad

Bidragskalkyl Särkostnader: kopplade till ett specifikt projekt Samkostnader: gemensamma kostnader DM: direkt material DL: Direkt lön Täckningsbidrag (TB) = Särintäkt – Särkostnad Totalt täckningsbidrag (TTB) = Total intäkt (TI)-Total särkostnad TB ska täcka samkostnader och ge vinst Resultat = TTB – Samkostnad Täckningsgrad och bidragsprocent är samma sak SI = Särintäkt Täckningsgrad (TG) = TB/SI = TTB/TI Vid nollpunkten är:

  • TI = TK = samkostnaden + total särkostnad
  • TI – total särkostnad = samkostnad
  • TTB = samkostnad
  • Nollpunktsvolym * TB = Samkostnad
  • Nollpunktsvolym = Samkostnad/TB
  • TG = TTB/TI
  • TG * TI = TTB
  • TG * TI = samkostnad
  • TI = nollpunktsomsättning = samkostnad/TG

Särkostnadskalkyl Stegkalkyl – särkostnader på olika nivåer, TB 1, TB 2 osv Totalstegkalkyl Bra modell – kombinerar enkelhet och exakthet En trång sektion/flaskhals, resursen utnyttjas fullt ut Ledig kapacitet: outnyttjad kapacitet Man ska välja det alternativ som ger högst TTB En trång sektion bör åtgärdas antingen genom att fixa till egna lokalen eller outsourcing Beslutsregler vid trång sektion:

  • Generellt vid kortsiktiga bedömningar sök max TB
  • Vid ledig kapacitet: välj beslut som ger positiv TB
  • Vid begränsad kapacitet: Välj det beslut som ger högst TTB
  • Vid en trång sektion: Sök max TB per enhet av den trånga sektionen tex TB/tim, detta ger max TTB
  • Vid två eller fler trånga sektioner: Välj den produkt kombination som ger max TTB

/Sofi