Göran andersson

Kap 9. Produktkalkylering, sammanfattning och diskussion

  • Produktkalkyler ger beslutsunderlag till beslut om förbrukning av resurser och produktion av varor och tjänster
  • Förkalkyler görs före produktion, ge beslutsunderlag
  • Efterkalkyler görs efteråt, följa upp, utvärdera, kontrollera
  • Kalkyler är modeller vilket är en förenkling av verkligheten
  • Kalkyler baserar sig på grundbegreppen kostnad och intäkt K/I-kalkylering
  • Två huvudmetoder: Fullständig kostnadsfördelning (självkostnadskalkyl och aktivitetsbaserad kalkyl) och Ofullständig kostnadsfördelning (bidragskalkylering)
  • Stegkalkyl: mellanform mellan självkostnadsmetod och bidragsmetod
  • ABC – aktivitetsbaserad kalkylering
  • Självkostnadsmetoden och aktivitetsbaserad kalkylering ger en allsidig belysning av kostnadsbilden och ger en stabil grund för prissättning på lång sikt.
  • Bidragsmetoden är en enkel, snabb och billig kalkylmetod. Den ger enkel kostnadsbestämning, inga konstruerade, mer eller mindre riktiga fördelningsnycklar används. Den är lämplig vid kortsiktiga produktionsbeslut tex produktionsvalsproblem vid trånga sektioner och ledig kapacitet. Den ger upplysning om lägsta tänkbara pris och ger därmed möjlighet till flexibel prissättning
  • Periodkalkyl: serieproduktion
  • Orderkalkyl: varje order unik
  • Kostnadsuppdelning:
    • Rörliga
    • Fasta
    • Direkta
    • Indirekta
    • Sär
    • Sam
  • Påverkbara och icke-påverkbara kostnader
  • Återgångströghet – det tar längre tid att banta än att växa
  • Sunk cost – kastade i sjön, går ej att få tillbaka
  • Alternativkostnad: värdet från den alternativa användningen
  • Särkosntand + Alternativkostnad = Operationell kostnad

/Sofi

Kap 8. Kalkylmodeller baserade på särkostnad och samkostnad

Bidragskalkyl Särkostnader: kopplade till ett specifikt projekt Samkostnader: gemensamma kostnader DM: direkt material DL: Direkt lön Täckningsbidrag (TB) = Särintäkt – Särkostnad Totalt täckningsbidrag (TTB) = Total intäkt (TI)-Total särkostnad TB ska täcka samkostnader och ge vinst Resultat = TTB – Samkostnad Täckningsgrad och bidragsprocent är samma sak SI = Särintäkt Täckningsgrad (TG) = TB/SI = TTB/TI Vid nollpunkten är:

  • TI = TK = samkostnaden + total särkostnad
  • TI – total särkostnad = samkostnad
  • TTB = samkostnad
  • Nollpunktsvolym * TB = Samkostnad
  • Nollpunktsvolym = Samkostnad/TB
  • TG = TTB/TI
  • TG * TI = TTB
  • TG * TI = samkostnad
  • TI = nollpunktsomsättning = samkostnad/TG

Särkostnadskalkyl Stegkalkyl – särkostnader på olika nivåer, TB 1, TB 2 osv Totalstegkalkyl Bra modell – kombinerar enkelhet och exakthet En trång sektion/flaskhals, resursen utnyttjas fullt ut Ledig kapacitet: outnyttjad kapacitet Man ska välja det alternativ som ger högst TTB En trång sektion bör åtgärdas antingen genom att fixa till egna lokalen eller outsourcing Beslutsregler vid trång sektion:

  • Generellt vid kortsiktiga bedömningar sök max TB
  • Vid ledig kapacitet: välj beslut som ger positiv TB
  • Vid begränsad kapacitet: Välj det beslut som ger högst TTB
  • Vid en trång sektion: Sök max TB per enhet av den trånga sektionen tex TB/tim, detta ger max TTB
  • Vid två eller fler trånga sektioner: Välj den produkt kombination som ger max TTB

/Sofi

Kap 7: Aktivitetsbaserad kalkylering

  • Enhetliga principer för självkostnadsberäkningar, EP, 1936
  • Dock har anpassningar skett pga ny kostnadsstruktur pga ökad mekanisering och ökade omkostnader tex pga ökad kundanpassning
  • Minskad påläggsbas
  • Icke volym beroende kostnader (engångskostnader)
  • Specialprodukter
  • Volymprodukter
  • Ökade krav och större möjlighet till kausal kostnadsfördelning
  • Transaction Based Costing (TBC)
  • Activity Based Costing (ABC)/Aktivitetsbaserad kalkylering
  • Företag är olika
  • Direkta kostnader dominerar
  • Kalkylpraxis är bättre än sitt rykte
  • Ambitionen vid produktkalkylering är att uppnå en kostnadsfördelning med hög kausalitet.
  • Bottom up perspektiv: vilken/vilka aktiviteter skapar resursförbrukning, börjar från tillverkningsobjektet och går bakåt
  • Sambandet mellan kalkylobjektet, aktiviteter och resursförbrukningen. Kalkylobjekt – Förorsakar – Aktiviteter – Förorsakar – Resursförbrukning
  • Cost driver – mått på användandet, kostnadsdrivare/Kostnadsorsakare, fördelningsnyckel
  • Krav på homogena aktiviteter – svårt att tillämpa ABC på allt
  • Direkta kostnader mäts och registreras direkt på kostnadsbäraren
  • Indirekta kostnader/Omkostnader
  • Kostnadsfördelning med aktivitet som mellanled:
    • Kostnadsslag – Direkta kostnader – Kostnadsbärare

– Aktivitetskostnader – Aktvitet – Fördelade kostnader – Kostnadsbärare

  • Situationsanpassning
  • Skräddarsy kalkylmodeller:
  1. Bestäm målet med utvecklingsarbetet:
    1. Vad ska kalkylen användas till
    2. Vilka beslut ska fattas med hjälp av kalkylen
  2. Identifiera och välj aktiviteter
    1. Produktnivå
    2. Ordernivå
    3. Produktstödjande nivå
    4. Företagsstödjande nivå
  3. Fastställ aktiviteternas kostnad:
    1. När flera aktiviteter använder samma resurs fodras en fördelning med fördelningsnyckel, första stegets kostnadsdrivare, resursdrivare
  4. Identifiera och välj kostnadsdrivare, för steg från aktivitet till kalkylobjekt
  5. Utforma den konkreta kalkylmodellen
  6. Skapa system för datafångst och datahantering
  • ABC = resurskrävande
  • Tid – generell kostnadsdrivare (80-85%), återstående kostnader
  • Kausalitet har fått ge vika för enkelhet och flexibilitet
  • Fokus på aktivitetsbegreppet
  • ABCDE = ABC + Demand och Effectiveness
  • ABM – Activity based managment
  • För- och nackdelar med ABC:
    • Stor vikt vid det situationspecifika
    • Genom att involvera berörd personal och utgår ifrån deras beskrivningar finns det goda möjligheter att kalkylen och dess resultat accepteras i företaget.
    • Kausalitet prioriteras framför väsentlighet
    • ABC påvisar vikten av att inte enbart använda volymrelaterade fördelningsnycklar
    • Komplicerad modell med stora utvecklingskostnader
    • Lättast i homogena organisationer.
  • Begränsad användning i Sverige mer poppis i USA

/Sofi

Kap 6 Självkostnadskalkylering

  • Kostnadsfördelning
  • En beräkning av alla kostnader ett kalkylobjekt förorsakar
  • Kostnader kategoriseras i kostnadsslag
  • Kostnadsställe är ett mellanled mellan kostnadsslag och kostnadsbärare
  • Fördelningsnyckel/fördelningsgrund/fördelningsbas/påläggsbas är samma sak
  • Kostnadsregistrering
  • Kostnadsfördelning handlar om att fördela värdet på gemensamma resurser
  • Kausualitetsprincipen: det som förorsakat kostnaden ska belastas med kostnaden
  • Väsentlighetsprincipen
  • Hanterbarhetsprincipen
  • Proportionalitetsprincipen – välja rätt fördelningsnyckel, ex värde, mängd, tid, yta
  • Kostnadstilldelning
  • Kalkyltrappa för tillverkningsföretag:
    • Försäljningsomkostnader fo
    • Administrationskostnader so
    • Speciella direkta kostnader
    • Tillverkningskostnaden to
    • Direkta lönekostnader dl
    • Materialomkostnader mo
    • Direkta materialkostnader DM
  • Påläggskalkylering
  • Pålägg och marginal
  • Hitta fördelningsnyckel som passar den aktuella situationen
  • Differentierade påläggssatser
  • Huvudkostnadsställe: slutliga kostnadsställe som fördelas på kostnadsbärare
  • Hjälpkostnadsställe
  • Utvecklingskostnader undantas ibland från kausalitetsprincipen
  • Höga utvecklingskostnader bör fördelas
  • Restkalkyl – förenad produktion, huvudprodukt och biprodukt
  • Schablon
  • Handelsföretag: ingående varukostnad + rörelseomkostnad + vinst
  • Skillnad försäljningspris minus ingående varukostnad = vinst
  • Brutto och netto vinst
  • Kalkyltrappa för handelsföretag:
    • Resultat
    • Försöljningsomkostnader fo
    • Administrationskostnader ao
    • Direkta lagerhållningskostnader
    • Direkta hanteringskostnader
    • Varuomkostnader
    • Inköpspris
  • Procentpåslag
  • Kronopåslag
  • Tjänsteföretag är heterogena – lön
  • Kalkyltrappa för tjänsteföretag
    • Resultat
    • Försäljningsomkostnader fo
    • Administrationskostnader ao
    • Speciella direkta kostnader
    • Projektomkostnader
    • Direkta lönekostnader
  • Standardpriser/bestämda priser
  • Avtal om fast pris
  • Löpande räkning
  • Avtala om tak
  • Stora projekt – stora kalkyler, bryta ner i delprojekt och milstolpar

/Sofi

Kap 5: Kalkylmodeller baserade på rörlig och fast kostnad

Anteckningar från kapitel fem i Göran Anderssons bok ”Ekonomistyrning”

  • Resultatdiagram/Resultatplanering: nollpunkt/kritiskpunkt/break even point
  • Resultat = TI-TK=TI-FK-RK
  • Säkerhetsmarginal
  • Periodkalkyl
  • Processkalkyl
  • Divisionskalkyl: Divisionskalkyl kostnad/st = Totala kostnader under perioden/Verklig volym
  • Normalkalkyl: Normalkalkyl kostnad/st = Fasta kostnader/normal volym + Rörliga kostnader/Verklig volym
  • Utnyttjandegrad = Verklig volym/Normal volym
  • Underutnyttjande
  • Överutnyttjande
  • Minimikalkyl: Minimikalkyl kostnad/st = Rörliga kostnader/Verklig volym = Rörlig kostnad/st
  • Ledigkapacitet
  • Över täckning
  • Undertäckning
  • Ekvivalentkalkyl: likartade produkter, fördelning av den gemensamma resursförbrukningen, vägledningstal –ekvivalenttal
  • Val av fast kostnad i förkalkyl:
    • Konstaterad fast kostnad för föregående period
    • Budgeterad fast kostnad för aktuell period
    • Normal fast kostnad, historiskt utfall
    • Normal fast kostnad, budgeterade värden
  • Val av volym i förkalkyl:
    • Konstaterad volym för föregående period
    • Budgeterad volym för aktuell period
    • Normal volym, historiskt utfall
    • Normal volym, budgeterade värden
    • Praktiskt tillgänglig volym
  • Felaktig suboptimering
  • Målkongurens: överrensstämmelse mellan olika mål.

/Sofi

Kap 4: Beräkna kostnader

Anteckningar från kapitel fyra i boken Ekonomistyrning av Göran Andersson.

  • En produktkalkyl är en sammanställning och/eller beräkning av ett besluts positiva och negativa konsekvenser.
  • För att upprätta en produktkalkyl krävs:
    • Logik
    • Rationalitet
    • Objektivitet
  • Förkalkylering: beslutsunderlag, beräkna kostnader
    • Definiera beslutssituationen
    • Identifiera kalkylunderlag
    • Värdera kalkylmässig kostnad.
    • Välj och/eller utveckla en kalkylmodell
    • Beräkna kalkylresultat och sammanväg det med övrigt beslutsunderlag
    • Fatta beslut
  • Kalkylobjekt kan vara en produkt, komponent, metod, order, projekt, avdelning, kund mm
  • Påverkbarhet: det vi kan påverka
  • Restriktioner: det vi inte kan påverka
  • Konkurrensutsatt verksamhet
  • Anslagsfinansierad verksamhet
  • Olika grader av säkerhet:
    • Säkerhet
    • Risk
    • Osäkerhet
    • Genuin osäkerhet
  • Skatter tas inte med i kalkylen
  • Moms tas inte med i kalkylen
  • Inflation och inkomstskatt kan påverka beslut.
  • Vilken data ska ingå i kalkylen?
    • Kvantitativ: statistik, siffror
    • Kvalitativ: svår mätt, ex nöjdhet
    • Finansiell: värderas i monetära termer
    • Icke-finansiell: volym, vikt, decibel
  • Beslutskriterium
  • Olika förutsättningar vid serieproduktion och styckproduktion – olika svårt att få fram data till förkalkyl-
  • Kalkylrutiner: där data för kalkylerna sparas
  • Datafångst: insamling av data
  • Standarskvantitet
  • Standardpris: nupris
  • Kalkylsystem: hela kedjan för att få fram en kalkyl
  • Svårt att få rätt kapitalkostnader för tex maskiner och byggnader
  • Använd sunt förnuft och omdöme
  • ”Fånga elefanterna men strunta i myggen”
  • Produktkalkylering:
    • Beräkna konstander
    • Urval
    • Värdering
    • Periodisering
    • (Likviditet)
  • Även ta hänsyn till Tidsperspektivet och Följdverkningar
  • Bokföringsmässig kostnad
  • Kalkylmässig kostnad
  • Kapacitetsbevarande principen: nupris – standardpriser
  • Alternativkostnad: det näst bästa alternativet
  • Avskrivning: de kostnader som svarar mot värdeminskningen på en anläggningstillgång
  • Bokföringsmässigavskrivning
  • Linjäravskrivning: lika stor varje år, med kortare livslängd Liljeblads avskrivningsmetod
  • Degressiv avskrivning: värdeminskningen störst i början
  • Kalkylmässig avskrivning: beräknas genom den ekonomiska livslängden
  • Kan vara skillnad mellan ekonomisk livslängd och teknisk livslängd.
  • Maskinprisindex
  • Kalkylmässig räntekostnad
  • Kapitalbindning i projektet
  • Bruksvärdet
  • Nominell och real ränta
  • Kalkylmässig avskrivning + Kalkylmässig räntekostnad = Kalkylmässig kapitalkostnad + Driftskostnad = Maskinkostnad
  • Driftskostnad: det maskinen kostar att driva
  • Kalkyler är förenklade modeller
  • Ett modellbygge är en balansgång mellan Exakthet och Enkelhet eller en balansgång mellan Kausalitetsprincipen och väsentlighets- och hanterbarhetsprincipen.
  • Standardmodell
  • Situationsanpassning
  • Förkalkyl: för att fatta beslut
  • Efterkalkyl: för att utvärdera
  • Även ha koll på Marknadssituationen och Konkurrenter
  • Rationellt beslut – Optimal lösning – Beslutsprocess:
    • Definiera problemet och klargör målsättningen
    • Identifiera alla tänkbara handlingsalternativ
    • Fastställ konsekvenserna för dessa handlingsalternativ
    • Värdera konsekvenserna relativt målsättningen
    • Välj det alternativ som ger högst måluppfyllelse
  • Begränsad rationalitet – Satisfierande lösning
  • Soptunnemodell
  • Flera beslutsfattare och beslut genom förhandling (MBL)
  • Kalkyler är ofullständiga
  • Kalkyler kan vara en del av ett maktspel
  • Kalkyler kan ge legitimitet
  • Fejkad kalkyl

/Sofi

  • Fejkad kalkyl

Kap 3: Ekonomistyrningens grundbegrepp

Här kommer anteckningar från kapitel tre i boken ”Ekonomistyrning” av Göran Andersson.

  • Affärstransaktion: när man gör en affär, affärstransaktionen påverkar dels det reala flödet och dels det finansiella flödet, det påverkar betalningsströmmarna till och från företaget och dess resultat.
  • Inkomst: ekonomisk motprestation till det reala flödet, syns på fakturan
  • Utgift: ekonomisk motprestation till det reala flödet, syns på fakturan
  • Inbetalning: när betalningen genomförs
  • Utbetalning: när betalningen genomförs
  • Intäkt: värdet av den prestation ett företag utför
  • Kostnad: värdet av resursförbrukningen
  • Intäkter – Kostnader = Resultat
  • Likviditet: betalningsförmåga
  • Lönsamhet: effektivitetsmått
  • Produktkalkylering: koncentreras på resultatmässiga aspekter, kallas även kostnadskalkyler (K)/intäktskalkyler (I)
  • Kostnader är viktiga vid ekonomistyrning
  • Intäkter är viktiga vid beslutsfattande
  • Kostnader och intäkter ska matchas
  • Rörlig kostnad: ändras med ändrad tillverknings- eller försäljningsvolym, materialkostnader, ackordslöner, elektricitet, telefon
  • Fast kostnad: samma under en längre tid, hyror, grundavgifter, löner, ställkostnader
  • Total kostnad = Rörliga kostnader + Fasta kostnader
  • Olika typer av rörliga kostnader: Proportionella – Degressiv – Progressiv
  • Olika typer av fasta kostnader: Helt fast – Halvfast – Driftbetingad
  • Kostnadsslag: Kostnader av likartad typ
  • Kostnadsställe: en organisatorisk enhet med ett kostnads ansvar
  • Kostnadsbärare/Kalkylobjekt: slutobjektet i kalkyleringen, det som ska bära/belastas med kostnaden
  • Direkt kostnad: direkta kostnadsslag mäts och registreras direkt på en kostnadsbärare
  • Indirekt kostnad/Omkostnad: delas mellan många, fördelade kostnader
  • Självkostnadsmetod/kalkyl: fördelning av alla kostnader på kostnadsbäraren, fullständig kostnadsfördelning
  • Särkostnad: speciellt för en sak
  • Samkostnader/gemensamma kostnader: finns alltid med
  • Täckningsbidrag = Särintäkter – Särkostnader
  • Täckningsbidrag ska bidra till att täcka samkostnader och ge vinst, Bidragsmetod
  • Kalkyler är förenklade modeller
  • Kalkyldata kommer ifrån budget, redovisning, speciella mätningar
  • Kausalitetsprincip: Bära sina kostnader
  • Väsentlighet: obetydliga saker behandlas schablonmässigt
  • Hanterbarhetsprincipen: göra vissa förenklingar
  • Hitta lämplig balans mellan exakthet och enkelhet
  • Situationsberoendeprincipen: anpassa efter situation
  • Kapacitetsbevarandeprincipen: resursförbrukningen ska värderas till nupris
  • Matchning av kostnader och intäkter

/Sofi

Kap 2: Styrning

Boken ”Ekonomistyrnings” andra kapitel handlar om styrning. Boken är skriven av Göran Andersson.

  • Styrtriangel:
    • Situation: de specifika förutsättningar som gäller i ett aktuellt fall,
      • Marknad: ser väldigt olika ut
      • Förädling: (produktion – Styckproduktion, Serieproduktion, Processproduktion, Projekt/verksamhet), aktivitet
      • Organisering:
        • Integrerad – Differentierad
        • Centraliserad – Decentraliserad
        • Fromaliserad – Icke-formaliserad
      • Strategi: företagets övergripande tankegångar om mål, SWOT, vad kommer först strategi eller struktur? Ömsesidigt formar varandra
        • Mål: ekonomiska och andra
        • Vision/Kärnvärden (core values): ett önskat framtida tillstånd
        • Affärsidé (mission): förtydliga hur ett företag tänker bli framgångsrikt, ledstjärna, 3 hörnstenar: kundbehov, kunderbjudande, kärnkompetens (core sompetence)
      • Styrning: medvetna åtgärder för att uppnå ett visst mål, tidigare managment by numbers, nu ta hänsyn till människorna
        • Ekonomistyrning: mellannivå, för att nå ekonomiska mål
        • Verksamhetsstyrning: operationaliserar den taktiska ekonomistyrningen, situationsanpassad styrning, se människan så även icke finansiella mål och mått, fokus på medarbetarna, wmpowerment
        • Strategisk ekonomistyrning: inkluderar en extern kontext, SMA – strategicmanagment accounting, IOMA – interorganisational managment accounting
      • Människan är i centrum
      • Strategi och styrning samspelar
      • Förr försökte man hitta rationella optimeringsmodeller, idag beteendeaspekter.
      • Produktprogram: ett företag gör flera olika produkter
      • Beteende: påverkas av information, referensram, organisation, personlighet
      • Styrning:
        • Styrmekanism: Sätta mål, Ge styrimpuls, Följa upp, Värdera målutfall, Styrande enhet sätter mål och värderar utfallet samt ger styrimpuls till Styrd enhet som levererar info till uppföljningen
        • Styrprocess/styrcykel: Analys av Människor, Strategier, Situation – Planering – Beslut – Handling – Uppföljning – Återkoppling
        • Styrfokus: Inflödesstyrning/Resursförbrukning – Aktivitetsstyrning/Aktiviteter – Utflödesstyrning/Prestationer
        • Styrmål: ekonomiskt ansvar för olika mål, Resursförbrukning/Kostnader – Aktiviteter/Kapital – Prestationer/Intäkter
          • Rent kostnadsansvar: fokuseras på inflöde
          • Standardkostnadsansvar: fokuseras på inflöde
          • Intäktsansvar: styrning av utflöde
          • Resultatansvar: inkluderar både inflöde och utflöde
          • Räntabilitetsansvar: inkluderar både inflöde och utflöde

Balanserat styrkort: Finansiellt, Interna processer, Innovation och förnyelse, Kunder

  • Styrfunktion: Implementera strategi, contingency, tre övergripande uppgifter: score keeping (dataprocess), attention directing, problem solving

Dataprocess: Score keeping: Fångst – Registrering – Lagring – Attentiondirecting: Transformation – Rapportering – Presentation – Problemsolving: Analys

  • Styrmedel:
    • Formella styrmedel/Ekonomisystem: Budgetering (budgetuppställande och budgetuppföljning), produktkalkylering (förkalkylering och efterkalkylering), redovisning (Analys, Extern rapportering)
    • Organisation
    • Mindre formaliserade styrmedel: HMR: Human resource managment
  • Styrperspektiv: vertikalstyrning = formell organisatin/strukturperspektiv/organisationsschema/organisationsdiagram, värde för ägarna och horisontell styrning = processperspektiv/flödesperspektiv, skapa kundvärde
  • Styrform: direkta och indirekta, Direktstyrning, Programstyrning, Ramstyrning, Kontrollstyrning, Målstyrning, exempel indirektstyrning: information, förebilder, utbildning, berättelser, bemanning, belöningar
  • Styrprinciper:
    • Kausalitetsprincipen: Bära sina kostnader
    • Väsentlighetsprincipen: ta med det viktigaste
    • Hanterbarhetsprincipen: vara till en rimlig kostnad
    • Situationsberoendeprincipen: contingency, anpassa
    • Kapacitetsbevarandeprincipen: värdera resursförbrukningen till nupris
    • Ansvarsprincipen: någon ska ha ansvar för varje kostnad
    • Påverkbarhetsprincipen: icke-påverkbara kostnader tex höjt elpris
    • Matcha intäkter och kostnader
    • Data som används ska vara relevant, begriplig, aktuell, tillförlitlig, objektiv, ha precision
  • Styrrutin: skaffa sig rutiner
  • Regelstyrning: aktiviteter har standardiserats och kunder blir behandlade likvärdigt, säkerhetsarbete, kundklagomål, myndigheter
    • Early signals: tidiga varningssignaler

/Sofi

Kap 1: Företag och ekonomi

Min nya kursbok heter ”Ekonomistyrning – Beslut och handling” och den är skriven av Göran Andersson. Den är riktigt bra. Här kommer anteckningarna från första kapitlet.

  • Företagsekonomi: kopplat till nationalekonomi, psykologi, sociologi, juridik, statistik och datavetenskap
  • Ekonomi: hushållning med begränsade/knappa resurser, privat, företag, samhälle
  • Beslut och handling måste följas åt för att få en styreffekt
  • Ett företag kan ses som en förädlingsenhet: förbrukade resurser – företag – utförda prestationer
  • Inflöde av resurser och utflöde av prestationer
  • Produktionsfaktorerna: arbete, realkapital och jord
  • Nya produktionsfaktorerna: utbildning, vetenskap, innovation, ledarskap
  • Även infrastruktur och institutionella ramat är viktiga
  • Faktormarknader
  • Produktmarknader
  • Företagen är en länk mellan marknader.
  • Mellan marknaderna sker ett finansiellt flöde, ett informationsflöde och ett realtflöde.
  • Försörjningskedja – värdesystem – förädlingskedja – leveranskedja – supply chain
  • Kunden i fokus – skapa värde för kunden
  • Ständig anpassning krävs
  • Ett företag har en ledning och mål, organisation
  • Organisationsschema
  • Formell och informell organisation
  • Självfinansiering: spara ihop
  • Aktivitet: allt som sker i ett företag
  • ABC activity based costing
  • Abm activity based managment
  • ABB activity based budgeting
  • Operation: begränsad resursomvandling
  • Organisationsschema: efter struktur eller process
  • Värdekedjan: ex aktivitets- och processmodell
  • Värdesystem: flera värdekedjor som länkas ihop
  • Aktivitetsområden
  • Verksamhet: tillverkningsföretag, tjänsteföretag, handelsföretag
  • Contingency: situationsanpassade lösningar
  • Förvaltande och nyskapande
  • Produktivitet = utflöde/inflöde
  • Effektivitet = grad av måluppfyllelse, man måste ha ett mål för att kunna mäta effektivitet
  • Produktivitet = mängden prestationer/mängden resursförbrukning
  • Effektivitet = värdet på prestationen/värdet på resursförbrukningen
  • Produktivitet är att göra rätt saker rätt
  • Effektivitet är att göra rätt saker
  • Förädlingsvärde: skillnaden mellan värdet på utflöde ovh värdet på inflöde, bör vara positivt
  • Mål: viktigt för att veta vart man ska
  • Intessentmodell: de företaget interagerar med, ledning, anställda, stat, samhället, ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder
  • Intressenterna kräver belöningar och lämnar bidrag
  • Företagetsmål:
    Överleva
    Strategiska
    Taktiska
    Operativa
    Kort- och långsikt

/Sofi