kap 3

Kap 3: Ekonomistyrningens grundbegrepp

Här kommer anteckningar från kapitel tre i boken ”Ekonomistyrning” av Göran Andersson.

  • Affärstransaktion: när man gör en affär, affärstransaktionen påverkar dels det reala flödet och dels det finansiella flödet, det påverkar betalningsströmmarna till och från företaget och dess resultat.
  • Inkomst: ekonomisk motprestation till det reala flödet, syns på fakturan
  • Utgift: ekonomisk motprestation till det reala flödet, syns på fakturan
  • Inbetalning: när betalningen genomförs
  • Utbetalning: när betalningen genomförs
  • Intäkt: värdet av den prestation ett företag utför
  • Kostnad: värdet av resursförbrukningen
  • Intäkter – Kostnader = Resultat
  • Likviditet: betalningsförmåga
  • Lönsamhet: effektivitetsmått
  • Produktkalkylering: koncentreras på resultatmässiga aspekter, kallas även kostnadskalkyler (K)/intäktskalkyler (I)
  • Kostnader är viktiga vid ekonomistyrning
  • Intäkter är viktiga vid beslutsfattande
  • Kostnader och intäkter ska matchas
  • Rörlig kostnad: ändras med ändrad tillverknings- eller försäljningsvolym, materialkostnader, ackordslöner, elektricitet, telefon
  • Fast kostnad: samma under en längre tid, hyror, grundavgifter, löner, ställkostnader
  • Total kostnad = Rörliga kostnader + Fasta kostnader
  • Olika typer av rörliga kostnader: Proportionella – Degressiv – Progressiv
  • Olika typer av fasta kostnader: Helt fast – Halvfast – Driftbetingad
  • Kostnadsslag: Kostnader av likartad typ
  • Kostnadsställe: en organisatorisk enhet med ett kostnads ansvar
  • Kostnadsbärare/Kalkylobjekt: slutobjektet i kalkyleringen, det som ska bära/belastas med kostnaden
  • Direkt kostnad: direkta kostnadsslag mäts och registreras direkt på en kostnadsbärare
  • Indirekt kostnad/Omkostnad: delas mellan många, fördelade kostnader
  • Självkostnadsmetod/kalkyl: fördelning av alla kostnader på kostnadsbäraren, fullständig kostnadsfördelning
  • Särkostnad: speciellt för en sak
  • Samkostnader/gemensamma kostnader: finns alltid med
  • Täckningsbidrag = Särintäkter – Särkostnader
  • Täckningsbidrag ska bidra till att täcka samkostnader och ge vinst, Bidragsmetod
  • Kalkyler är förenklade modeller
  • Kalkyldata kommer ifrån budget, redovisning, speciella mätningar
  • Kausalitetsprincip: Bära sina kostnader
  • Väsentlighet: obetydliga saker behandlas schablonmässigt
  • Hanterbarhetsprincipen: göra vissa förenklingar
  • Hitta lämplig balans mellan exakthet och enkelhet
  • Situationsberoendeprincipen: anpassa efter situation
  • Kapacitetsbevarandeprincipen: resursförbrukningen ska värderas till nupris
  • Matchning av kostnader och intäkter

/Sofi

Rapporter och uppsatser kap 3

Kapitel 3 heter ” Rapportens innehåll och disposition” och det tar upp följande:

  • Vad kännetecknar ett vetenskapligt dokument?:
    • Precision i kommunikationen.
    • Logisk precision.
    • Komprimering i framställningen.
  • Rapportens huvud sektioner (skelett):
    • Problem – ”Det här är mitt problem”
    • Metod – ”Så här gjorde jag”
    • Resultat – ”Detta är mitt svar”
  • Rapportens delar:
    • Titelsida: titel, författare, universitet, institution, tidpunkt för publicering, handledarens namn. Titeln ska vara adekvat och informera om rapportens innehåll. Titeln bör vara max 10-12 ord.
    • Abstract: sammanfattning/sammandrag, självständig enhet i rapporten, sak sammanfatta hela rapporten, högst 1000 tecken inklusive mellanslag, sitter först i rapporten, åtföljs av 4-6 st nyckel/sökord.
    • Introduktion: rubriklöst, introducera läsaren i problemområdet och ge en bakgrund, innehåller referenser till tidigare arbeten inom området.
    • Metod: kan ha underrubriker, här beskriv i detalj tillvägagångssättet vid material insamlingen. Detta avsnitt är viktigt för dels replikation och dels evaluering. Underrubrikerna kan vara:
      • Försökspersonerna
      • Material
      • Procedur
      • Databehandling
    • Resultat: Här presenteras data i sammanfattad form och som är relevant för frågan. Man kan använda sig av figurer och tabeller, neutral, objektiv och rak beskrivning.
    • Diskussion: här drar man slutsatser, tolkar och värderar resultaten. Resonemangen kopplas till frågan.
    • Referenser: ligger sist, allt man hänvisat till ska finnas med, det finns en mängd olika typer av källor.
    • Bilaga/Appendix: varje bilaga ska ha en titel och numreras löpande från 1.
  • Man bedömer källorna efter:
    • Relevans
    • Auktoritet
    • Giltighet
    • Omfång
  • Var även konsekvent när det kommer till rubriksättning.

/Sofi

Lektion 2: Organisations och vetenskapsteori

Här kommer mina lektionsanteckningar från andra föreläsningen. Jag har läst så långt som jag ska i boken men jag har inte haft tid att sammanfatta den ännu.

KAP 3: Struktur i organisationer 

När man satt – Mål och strategi – blir nästa steg att konstruera en fungerande organisation för att få ordning och reda. MEN en struktur rymmer både hinder och möjligheter.

När man tittar på organisationer kan man göra det via olika perspektiv (med olika glasögon):

  • Organisationer som struktur: rationella, specialiserade, arbetsfördelning, effektivitet
  • Organisationer som beteendemönster: sociala
  • Organisationer som kulturer

Ett organisationsschema kan se väldigt olika ut och det kan beskriva:

  • Specialisering: ansvarsfördelning
  • Koordinering: samordning
  • Centralisering: makt
  • Nivåer/hierarkier: ledning och underorgan

Struktur kan påverka beteende. Det kan:

  • Skapar fokus
  • Är koordinerande: samordna
  • Ger stabilitet: rutiner

Att balansera – se strukturen som ett instrument

Exempel grundläggande organisationsstrukturer och dess för-och nackdelar

A) En funktionsbaserad organisation: Kan även kallas Linjeorganisation, den består av ledning, underavdelningar ex inköp, ekonomi, personal, tillverkning, försäljning, under dem finns ytterligare avdelningar tex i form av olika fabriker. Fördelarna är att specialist kunskapen hålls samlad, att man sitter ihop efter ämne vilket leder till effektivitet. Till det negativa hör tex att infospridningen tar långtid, det kan även leda till avdelnings egosim.

B) Marknadsbaserad organisation: organisationen organiseras efter geografi/kundsegment. Tex Ledning och under dem kommer tex olika region kontor eller avdelningar som är inriktade på en specifik verksamhet. Fördelen är att man är nära kunden och lätt kan skräddarsy olika lösningar. Till det negativa hör att kunskapen i organisationen är utspridd.

C) Linje-stabsorganisation: Ledningen är överst och vid sidan om dem finns en stab som inte direkt är med i underavdelningarna utan i staben sitter tex jurister, ekonomi och it. Stabens uppgift är att ta fram underlag till ledningen. Under ledningen finns tillverkning, inköp försäljning mm. Det negativa med en sådan organisation är att staben kan komma långt från verksamheten och att man måste få fungerande kommunikation mellan alla delarna.

D) Matrisorganisation: fungerar som ett internt nätverk där man arbetar i projektgrupper. Till det negativa hör att det krävs mycket tid och möjlighet till möten för att det ska fungera samt att det kan medföra lojalitets konflikter. Till det positiva är att alla har tillgång till specialist kompetens.

E) En kundbaserad organisation: Den omvända pyramiden, överst i den vända pyramiden finns kunden, därefter kommer försäljnings- och säljstödspersonal, därefter avdelningschefer, sen Marknadsenheter/Butiksenheter/Inköpsenheter, längst ner kommer ledningen

Struktur möjliggör olika grad av:

  • Koordinering och kontroll
  • horisontell/vertikal differentiering
  • standardisering av resultat, kunskap, normer
  • centralisering

organisationer kan se väldigt olika ut och beroende på utseendet så fungerar de olika

Henry Mintzbergs har skapat en modell där han utgår ifrån att ett företag består av fem delar som sen dock kan kombineras på olika sätt modellen heter ”Organigram /Structures in five” (1979) och modellens grundelement är:

  1. Strategisk ledning
  2. Mellanchefer
  3. Operativ kärna
  4. Teknostruktur: jurister/it
  5. Servicestruktur: reception/matsal/städ/vaktmästare

De olika modellerna ser ut som Barbapapa.

  • Den enkla strukturen/entreprenörsstrukturen: familjeföretaget, litet, ledning + operativkärna, flexibel
  • Maskinbyråkratin: hierarki, pyramid, Weber, centraliserad makt, flera nivåer, regler, stora volymer, myndigheter/stora företag, stabila men tröga.
  • Den professionella byråkratin: hög utbildning, hög beslutsmakt, dubbla hierarkier en för administrationen och en för yrket, ex sjukhus, stora organisationer
  • Den divisionaliserade organisationen: Dela upp stora organisationer, komplext, svårt se helheten, koncerner
  • Adhocratin/den innovativa eller organiska organisationen: för tillfället/tillfällig lösning, decentraliserad, kreativ, reklambyrå, forskning, flexibel, ej förutsägbar, inga rutiner.

Organisationens struktur påverkar/påverkas av:

  • Vald strategi
  • Organisationens uppgift
  • Teknik
  • Storlek
  • Omvärlden

Offentliga organisationer:

  • Skattefinansiering: skatt + avgift, tävlar ej på en marknad
  • Politisk målformulering: målen ges av politiker
  • Beslutsprocesser med tjänstemän och politiker
  • Öppenhet för insyn – offentlighetsprincipen
  • Byråkratiska arbetsformer +/-

Kap 4: Kultur i organisationer

ORGANISATIONERS INFORMELLA DRAG dvs deras själ, personlighet, unika drag, nu har vi på oss de kulturella glasögonen och funderar på – Hur upplevs organisationen? Vad händer när organisationen växer, får en ny chef eller omorganiseras?  Sanningen ser olika ut för olika individer.

Olika perspektiv på organisation och organisering

  • Vad är organisationskultur?
  • Varför studera organisationskultur?
  • Kulturens för-och nackdelar

Några grundläggande antagande för det kulturella perspektivet enligt Bolman & Deal, 1997:

  • Det som är viktigast med en händelse är inte vad som skett utan vilken betydelse detta har.
  • Händelser kan betyda många olika saker eftersom olika människor tolkar dem på olika sätt.
  • Det mesta i livet är mångtydigt och osäkert: vad som hänt, varför det hände, vad som kommer att hända.
  • En hög grad av osäkerhet underminerar rationell analys och beslutsfattande.
  • Vi skapar symboler för att skapa ordning och öka förutsägbarheten
  • Myter, ritualer och ceremonier hjälper oss att hitta mening och syfte med livet.

Olika perspektiv:

  • Strukturell – hur styrs organisationen?
  • Kulturellt – hur upplevs organisationen?

Det finns tre spår kring varför man studerar kulturer i organisationer:

  • 1970-talet: då undersökte man hur egenskaper, struktur och strategi påverkade
  • 1980-talet: studerade man kring att organisationer är en kultur med egna språk och ritualer som vi vill förstå.
  • Idag: studerar vi om/hur kulturen speglar omvärlden.

Ordet kultur kommer från ordet Colere som är latin för att bruka jorden, när man studerar organisations kultur studerar man “…sättet att leva, tänka, handla och vara “ Bruzelius-Skärvad, 2001 Hur saker bör göras…

Varför studera kultur i organisationer?

  • Företagskultur organisationen HAR en kultur
  • Organisationen som en kultur/ ÄR
  • Kulturella studier av organisering och globala processer

Definition: ”Ett mönster av grundläggande antaganden – skapat, upptäckt eller utvecklat av en given grupp, efterhand som den lär sig bemästra sina problem med extern anpassning och intern integration – som har fungerat tillräckligt bra för att betraktas som riktigt och för att kunna läras ut till nya medlemmar som det rätta sättet att uppfatta, tänka och känna på i förhållande till föreliggande problem” (Schein 1985)

Kulturens nivåer (Schein): De olika nivåerna är olika synliga i organisationen men påverkar varandra. Vilka signaler får man? Jmf med isberg

  • Artefakter och produkter: Synliga och möjliga att förändra, symboler och fasaden på kulturen
  • Normer och värderingar: regler och riktlinjer – skrivna och oskrivna.
  • Grundläggande antaganden: det vi tar för givet, osynliga och svåra att förändra

Organisationskulturens olika lager:

  • Artefakter: , design, logo, byggnader, klädsel, färger, föremål, fysiska, layout, verbala manifestationer som anekdoter, benämningar, jargong, myter, hjältar och skurkar, metaforer
  • Beteendemönster: ceremonier, kommunikationsmönster, traditioner och vanor, belöningar och straff.
  • Normer: hur reagerar man? Lagar och regler men även oskrivna, oskrivna regler vad man förväntas/inte förväntas göra, vad är normalt/onormalt
  • Värderingar: hur reagerar man? Lagar och regler men även oskrivna, sociala principer, mål och standarder, vad uppskattas/vad anses som viktigt/vad är rätt och fel
  • Grundläggande antaganden: Hur uppfattar man? Vad vi uppfattar som sanning påverkar hur vi uppfattar världen, hur vi ser på tid, sanning, omvärlden mm

Vad påverkar kulturen?

  • Nationellkultur: kulturen i det land vi verkar
  • Ledarskap: hur mycket kan ledaren påverka kulturen och hur mycket påverkar kulturen ledaren
  • Marknaden
  • Sub-kulturer = underkulturer
  • Etik
  • ? – fler aspekter

Frågor att fundera på kopplat till ämnet:

  • Hur uppstår kultur?
  • Hur sprids/bibehålls/utvecklas den?
  • Subkulturer  – för- och nackdelar med dessa?
  • Hitta egna exempel som visar betydelsen av symboler, historier och ritualer.
  • Är förändring av kultur möjlig? Hur?
  • Kulturens dysfunktionella sidor? Vad gör att det inte fungerar

/Sofi

Seminarieboken kap 3

Tredje kapitlet i Seminarieboken heter ”Uppsatsens olika delar” och där beskrivs varje del i uppsatsen för sig. Författarna menar att uppsatsen består av tre huvuddelar: Inledande del, huvuddel och en avslutande del. Den inledande delen består dels av inledande formalia samt inledningskapitel. Huvuddelen består av metod, teori, empiri och analys. Den avslutande delen består av slutsatser och avslutande formalia. Man får skriva delarna till sin uppsats i vilken ordning man vill men arbetet brukar delas in i följande faser: planeringsfas, genomförandefas och resultatfas. Ju bättre planering man har gjort desto lättare blir det att genomföra projektet.

Nedan listas vad varje dela av uppsaten innebär från titelsida till bilagor:

  • Titelsidan = framsidan. Där ska följande info finnas (det kan dock skilja lite mellan olika skolor och böcker):
    • Titel (huvudrubrik och eventuell underrubrik)
    • Författarens namn, studieinriktning och år
    • Handledarens namn
    • Examinatorns namn
    • Universitetet, Avdelning/Institutionens namn
    • Villen kurs det är
    • Datum och ort
    • Eventuell bild
  • Förord: kort mer personlig beskrivning av varför man valde ämnet och eventuella tack.
  • Sammanfattning: kort presentation av uppsatsens innehåll och resultat så en läsare inte behöver läsa hela texten. Här ska inte finnas någon ny fakta eller källhänvisningar.
  • Abstract: Kort sammanfattning på engelska samt en lista på nyckelord.
  • Innehållsförteckning: Här står uppsatsens samtliga rubriker i rätt ordning med sidhänvisning.
  • Bakgrund: syftet är att sätta in sitt valda ämne i en kontext. Vad behöver man veta om ämnet i stort för att förstå min uppsats.
  • Problematisering: vad/vilket problem finns det kopplat till ämnet som man vill lösa med sin uppsats samt motivera varför det är viktigt att lösa.
  • Syfte eller eventuellt Syfte och mål: Vad syftar uppsatsen till att lösa. Ska skrivas kort, koncist och tydligt.
  • Avgränsningar och ramar: här förklarar man var gränserna får uppsatsens ämne går. Vad tar man inte upp och varför? Vilka ramar har man att hålla dig inom?
  • Bland de inledande kapitlen kan det även behövas avsnitt om uppsatsens målgrupp, en beskrivning av studieobjektet eller en förklaring av uppsatsens upplägg eller läsanvisningar. Det beror på vilket ämne du valt.
  • Metod: här ska du beskriva vilken metod du valt dvs hur du ska arbeta för att nå det resultat du vill och varför du valt den metod som du valt. Man kan använda sig av fler än en metod och då ska samtliga presenteras och motiveras.
  • Teori: här presenteras vilka teorier och data som är viktiga inom området du ska undersöka. Här kan man även definiera centrala begrepp för området. I slutet av kapitlet motiverar du vilka teorier du ska använda dig av.
  • Empiri: Här presenteras den egna undersökningens material. Till exempel information från enkäter, intervjuer, observationer, experiment och undersökningar. Materialet ska vara detaljerat och neutralt presenterat.
  • Analys: Med hjälp av det du har kommit fram till i din undersökning och det som du skrivit i din empiri del analyserar du nu ditt material och svarar på de frågorna som du ställt i de inledande kapitlen.
  • Slutsatser: Här sammanfattar du uppsatsens resultat som du kommit fram till i din analys. Detta ska återkopplas till uppsatsens syfte och problemformulering. Detta avsnitt ska skrivas koncist och ingen ny fakta får presenteras.
  • Förslag på fortsatt forskning: Finns det andra saker som du tycker behöver undersökas kring detta området. Ge förslag på dessa.
  • Källförteckning: Här ska allt material som använts presenteras, alla böcker, hemsidor, artiklar, uppsatser, muntliga källor mm ska finnas med. Formalian är strikt så se till att du gör rätt. Detta är en service till läsaren som kanske vill titta närmare på det material du använt.
  • Bilagor: Bilagor är sådant som är relevant för texten men som inte bör ligga mitt i texten. Man hänvisar till bilagan i texten också får läsaren bläddra bak. Det kan tex var bilder, statistik, längre utdrag från intervjuer mm.
  • Ordlista och definitioner: Behöver du kan du lägga en ordlista och en förklaring på svåra begrepp längst bak.

/Sofi