kap 4

Kap 4: Beräkna kostnader

Anteckningar från kapitel fyra i boken Ekonomistyrning av Göran Andersson.

  • En produktkalkyl är en sammanställning och/eller beräkning av ett besluts positiva och negativa konsekvenser.
  • För att upprätta en produktkalkyl krävs:
    • Logik
    • Rationalitet
    • Objektivitet
  • Förkalkylering: beslutsunderlag, beräkna kostnader
    • Definiera beslutssituationen
    • Identifiera kalkylunderlag
    • Värdera kalkylmässig kostnad.
    • Välj och/eller utveckla en kalkylmodell
    • Beräkna kalkylresultat och sammanväg det med övrigt beslutsunderlag
    • Fatta beslut
  • Kalkylobjekt kan vara en produkt, komponent, metod, order, projekt, avdelning, kund mm
  • Påverkbarhet: det vi kan påverka
  • Restriktioner: det vi inte kan påverka
  • Konkurrensutsatt verksamhet
  • Anslagsfinansierad verksamhet
  • Olika grader av säkerhet:
    • Säkerhet
    • Risk
    • Osäkerhet
    • Genuin osäkerhet
  • Skatter tas inte med i kalkylen
  • Moms tas inte med i kalkylen
  • Inflation och inkomstskatt kan påverka beslut.
  • Vilken data ska ingå i kalkylen?
    • Kvantitativ: statistik, siffror
    • Kvalitativ: svår mätt, ex nöjdhet
    • Finansiell: värderas i monetära termer
    • Icke-finansiell: volym, vikt, decibel
  • Beslutskriterium
  • Olika förutsättningar vid serieproduktion och styckproduktion – olika svårt att få fram data till förkalkyl-
  • Kalkylrutiner: där data för kalkylerna sparas
  • Datafångst: insamling av data
  • Standarskvantitet
  • Standardpris: nupris
  • Kalkylsystem: hela kedjan för att få fram en kalkyl
  • Svårt att få rätt kapitalkostnader för tex maskiner och byggnader
  • Använd sunt förnuft och omdöme
  • ”Fånga elefanterna men strunta i myggen”
  • Produktkalkylering:
    • Beräkna konstander
    • Urval
    • Värdering
    • Periodisering
    • (Likviditet)
  • Även ta hänsyn till Tidsperspektivet och Följdverkningar
  • Bokföringsmässig kostnad
  • Kalkylmässig kostnad
  • Kapacitetsbevarande principen: nupris – standardpriser
  • Alternativkostnad: det näst bästa alternativet
  • Avskrivning: de kostnader som svarar mot värdeminskningen på en anläggningstillgång
  • Bokföringsmässigavskrivning
  • Linjäravskrivning: lika stor varje år, med kortare livslängd Liljeblads avskrivningsmetod
  • Degressiv avskrivning: värdeminskningen störst i början
  • Kalkylmässig avskrivning: beräknas genom den ekonomiska livslängden
  • Kan vara skillnad mellan ekonomisk livslängd och teknisk livslängd.
  • Maskinprisindex
  • Kalkylmässig räntekostnad
  • Kapitalbindning i projektet
  • Bruksvärdet
  • Nominell och real ränta
  • Kalkylmässig avskrivning + Kalkylmässig räntekostnad = Kalkylmässig kapitalkostnad + Driftskostnad = Maskinkostnad
  • Driftskostnad: det maskinen kostar att driva
  • Kalkyler är förenklade modeller
  • Ett modellbygge är en balansgång mellan Exakthet och Enkelhet eller en balansgång mellan Kausalitetsprincipen och väsentlighets- och hanterbarhetsprincipen.
  • Standardmodell
  • Situationsanpassning
  • Förkalkyl: för att fatta beslut
  • Efterkalkyl: för att utvärdera
  • Även ha koll på Marknadssituationen och Konkurrenter
  • Rationellt beslut – Optimal lösning – Beslutsprocess:
    • Definiera problemet och klargör målsättningen
    • Identifiera alla tänkbara handlingsalternativ
    • Fastställ konsekvenserna för dessa handlingsalternativ
    • Värdera konsekvenserna relativt målsättningen
    • Välj det alternativ som ger högst måluppfyllelse
  • Begränsad rationalitet – Satisfierande lösning
  • Soptunnemodell
  • Flera beslutsfattare och beslut genom förhandling (MBL)
  • Kalkyler är ofullständiga
  • Kalkyler kan vara en del av ett maktspel
  • Kalkyler kan ge legitimitet
  • Fejkad kalkyl

/Sofi

  • Fejkad kalkyl

Rapporter och uppsatser kap 4

Kapitel 4 heter ”Det kvalitativa perspektivet” och det tar upp:

  • Traditionellt perspektiv: Individen är separerad från omvärlden. Objektivt. Deduktiv.
  • Kvalitativt perspektiv: Omvärlden och individen är sammansatta. Subjektivt. Induktiv. Börjar i empirin.
  • I det kvalitativa perspektivet ser man verkligheten som en individuell, social och kulturell konstruktion.
  • Man är intresserad av hur människan uppfattar och tolkar den omgivande verkligheten.
  • Fallstudier: studera verkligheten genom att delta i den.
  • Den kvalitativa forskningsprocessen:
    • Fråga: det man undrar över/det man vill undersöka
    • Litteraturgranskning: vad finns sen tidigare om ämnet.
    • Analysenhet: vad är det man ska observera/undersöka – vilket är ens fall?
    • Problem/Fråga: Specificera frågan
    • Observation: studie av det som ska undersökas
      • Instrument/Metod: intervjuer, deltagande, dokument
      • Försökspersoner
      • Behandling/manipulation
      • Design
    • Hypotes
    • Analys: gå igenom materialet man samlat in
    • Tolkning: här vill man ge mening och innebörd åt observationerna.
    • Rapportering/Dokumentation

/Sofi

Lektion 2: Organisations och vetenskapsteori

Här kommer mina lektionsanteckningar från andra föreläsningen. Jag har läst så långt som jag ska i boken men jag har inte haft tid att sammanfatta den ännu.

KAP 3: Struktur i organisationer 

När man satt – Mål och strategi – blir nästa steg att konstruera en fungerande organisation för att få ordning och reda. MEN en struktur rymmer både hinder och möjligheter.

När man tittar på organisationer kan man göra det via olika perspektiv (med olika glasögon):

  • Organisationer som struktur: rationella, specialiserade, arbetsfördelning, effektivitet
  • Organisationer som beteendemönster: sociala
  • Organisationer som kulturer

Ett organisationsschema kan se väldigt olika ut och det kan beskriva:

  • Specialisering: ansvarsfördelning
  • Koordinering: samordning
  • Centralisering: makt
  • Nivåer/hierarkier: ledning och underorgan

Struktur kan påverka beteende. Det kan:

  • Skapar fokus
  • Är koordinerande: samordna
  • Ger stabilitet: rutiner

Att balansera – se strukturen som ett instrument

Exempel grundläggande organisationsstrukturer och dess för-och nackdelar

A) En funktionsbaserad organisation: Kan även kallas Linjeorganisation, den består av ledning, underavdelningar ex inköp, ekonomi, personal, tillverkning, försäljning, under dem finns ytterligare avdelningar tex i form av olika fabriker. Fördelarna är att specialist kunskapen hålls samlad, att man sitter ihop efter ämne vilket leder till effektivitet. Till det negativa hör tex att infospridningen tar långtid, det kan även leda till avdelnings egosim.

B) Marknadsbaserad organisation: organisationen organiseras efter geografi/kundsegment. Tex Ledning och under dem kommer tex olika region kontor eller avdelningar som är inriktade på en specifik verksamhet. Fördelen är att man är nära kunden och lätt kan skräddarsy olika lösningar. Till det negativa hör att kunskapen i organisationen är utspridd.

C) Linje-stabsorganisation: Ledningen är överst och vid sidan om dem finns en stab som inte direkt är med i underavdelningarna utan i staben sitter tex jurister, ekonomi och it. Stabens uppgift är att ta fram underlag till ledningen. Under ledningen finns tillverkning, inköp försäljning mm. Det negativa med en sådan organisation är att staben kan komma långt från verksamheten och att man måste få fungerande kommunikation mellan alla delarna.

D) Matrisorganisation: fungerar som ett internt nätverk där man arbetar i projektgrupper. Till det negativa hör att det krävs mycket tid och möjlighet till möten för att det ska fungera samt att det kan medföra lojalitets konflikter. Till det positiva är att alla har tillgång till specialist kompetens.

E) En kundbaserad organisation: Den omvända pyramiden, överst i den vända pyramiden finns kunden, därefter kommer försäljnings- och säljstödspersonal, därefter avdelningschefer, sen Marknadsenheter/Butiksenheter/Inköpsenheter, längst ner kommer ledningen

Struktur möjliggör olika grad av:

  • Koordinering och kontroll
  • horisontell/vertikal differentiering
  • standardisering av resultat, kunskap, normer
  • centralisering

organisationer kan se väldigt olika ut och beroende på utseendet så fungerar de olika

Henry Mintzbergs har skapat en modell där han utgår ifrån att ett företag består av fem delar som sen dock kan kombineras på olika sätt modellen heter ”Organigram /Structures in five” (1979) och modellens grundelement är:

  1. Strategisk ledning
  2. Mellanchefer
  3. Operativ kärna
  4. Teknostruktur: jurister/it
  5. Servicestruktur: reception/matsal/städ/vaktmästare

De olika modellerna ser ut som Barbapapa.

  • Den enkla strukturen/entreprenörsstrukturen: familjeföretaget, litet, ledning + operativkärna, flexibel
  • Maskinbyråkratin: hierarki, pyramid, Weber, centraliserad makt, flera nivåer, regler, stora volymer, myndigheter/stora företag, stabila men tröga.
  • Den professionella byråkratin: hög utbildning, hög beslutsmakt, dubbla hierarkier en för administrationen och en för yrket, ex sjukhus, stora organisationer
  • Den divisionaliserade organisationen: Dela upp stora organisationer, komplext, svårt se helheten, koncerner
  • Adhocratin/den innovativa eller organiska organisationen: för tillfället/tillfällig lösning, decentraliserad, kreativ, reklambyrå, forskning, flexibel, ej förutsägbar, inga rutiner.

Organisationens struktur påverkar/påverkas av:

  • Vald strategi
  • Organisationens uppgift
  • Teknik
  • Storlek
  • Omvärlden

Offentliga organisationer:

  • Skattefinansiering: skatt + avgift, tävlar ej på en marknad
  • Politisk målformulering: målen ges av politiker
  • Beslutsprocesser med tjänstemän och politiker
  • Öppenhet för insyn – offentlighetsprincipen
  • Byråkratiska arbetsformer +/-

Kap 4: Kultur i organisationer

ORGANISATIONERS INFORMELLA DRAG dvs deras själ, personlighet, unika drag, nu har vi på oss de kulturella glasögonen och funderar på – Hur upplevs organisationen? Vad händer när organisationen växer, får en ny chef eller omorganiseras?  Sanningen ser olika ut för olika individer.

Olika perspektiv på organisation och organisering

  • Vad är organisationskultur?
  • Varför studera organisationskultur?
  • Kulturens för-och nackdelar

Några grundläggande antagande för det kulturella perspektivet enligt Bolman & Deal, 1997:

  • Det som är viktigast med en händelse är inte vad som skett utan vilken betydelse detta har.
  • Händelser kan betyda många olika saker eftersom olika människor tolkar dem på olika sätt.
  • Det mesta i livet är mångtydigt och osäkert: vad som hänt, varför det hände, vad som kommer att hända.
  • En hög grad av osäkerhet underminerar rationell analys och beslutsfattande.
  • Vi skapar symboler för att skapa ordning och öka förutsägbarheten
  • Myter, ritualer och ceremonier hjälper oss att hitta mening och syfte med livet.

Olika perspektiv:

  • Strukturell – hur styrs organisationen?
  • Kulturellt – hur upplevs organisationen?

Det finns tre spår kring varför man studerar kulturer i organisationer:

  • 1970-talet: då undersökte man hur egenskaper, struktur och strategi påverkade
  • 1980-talet: studerade man kring att organisationer är en kultur med egna språk och ritualer som vi vill förstå.
  • Idag: studerar vi om/hur kulturen speglar omvärlden.

Ordet kultur kommer från ordet Colere som är latin för att bruka jorden, när man studerar organisations kultur studerar man “…sättet att leva, tänka, handla och vara “ Bruzelius-Skärvad, 2001 Hur saker bör göras…

Varför studera kultur i organisationer?

  • Företagskultur organisationen HAR en kultur
  • Organisationen som en kultur/ ÄR
  • Kulturella studier av organisering och globala processer

Definition: ”Ett mönster av grundläggande antaganden – skapat, upptäckt eller utvecklat av en given grupp, efterhand som den lär sig bemästra sina problem med extern anpassning och intern integration – som har fungerat tillräckligt bra för att betraktas som riktigt och för att kunna läras ut till nya medlemmar som det rätta sättet att uppfatta, tänka och känna på i förhållande till föreliggande problem” (Schein 1985)

Kulturens nivåer (Schein): De olika nivåerna är olika synliga i organisationen men påverkar varandra. Vilka signaler får man? Jmf med isberg

  • Artefakter och produkter: Synliga och möjliga att förändra, symboler och fasaden på kulturen
  • Normer och värderingar: regler och riktlinjer – skrivna och oskrivna.
  • Grundläggande antaganden: det vi tar för givet, osynliga och svåra att förändra

Organisationskulturens olika lager:

  • Artefakter: , design, logo, byggnader, klädsel, färger, föremål, fysiska, layout, verbala manifestationer som anekdoter, benämningar, jargong, myter, hjältar och skurkar, metaforer
  • Beteendemönster: ceremonier, kommunikationsmönster, traditioner och vanor, belöningar och straff.
  • Normer: hur reagerar man? Lagar och regler men även oskrivna, oskrivna regler vad man förväntas/inte förväntas göra, vad är normalt/onormalt
  • Värderingar: hur reagerar man? Lagar och regler men även oskrivna, sociala principer, mål och standarder, vad uppskattas/vad anses som viktigt/vad är rätt och fel
  • Grundläggande antaganden: Hur uppfattar man? Vad vi uppfattar som sanning påverkar hur vi uppfattar världen, hur vi ser på tid, sanning, omvärlden mm

Vad påverkar kulturen?

  • Nationellkultur: kulturen i det land vi verkar
  • Ledarskap: hur mycket kan ledaren påverka kulturen och hur mycket påverkar kulturen ledaren
  • Marknaden
  • Sub-kulturer = underkulturer
  • Etik
  • ? – fler aspekter

Frågor att fundera på kopplat till ämnet:

  • Hur uppstår kultur?
  • Hur sprids/bibehålls/utvecklas den?
  • Subkulturer  – för- och nackdelar med dessa?
  • Hitta egna exempel som visar betydelsen av symboler, historier och ritualer.
  • Är förändring av kultur möjlig? Hur?
  • Kulturens dysfunktionella sidor? Vad gör att det inte fungerar

/Sofi

Seminarieboken kap 4

Seminariebokens fjärde kapitel heter ”Metodmedvetenhet”. Där diskuteras valet av metod mer ingående. Som student är det viktigt att du visar metodmedvetenhet både utifrån vilken metod du väljer att använda och vad du väljer att inte använda. Du visar metodmedvetenhet om du kan motivera varför du väljer som du väljer och kan motivera varför ditt val ger bäst utfall utifrån det du ska undersöka. Du ska både kunna förklara hur dina metoder fungerar i teorin och praktiskt kunna tillämpa dem på ett korrekt sätt. Det kan även vara så att du under arbetets gång behöver använda dig av flera olika metoder.

Några viktiga begrepp som tas upp i kapitlet är:

  • Explorativa studier: undersökande studier, används när det finns lite forskning kring ämnet.
  • Deskriptiva studier: beskrivande studier, när det finns grundläggande kunskap om ett område som man vill samla ihop.
  • Explanativa studier: förklarande studier, används när man vill söka djupare kunskaper och skapa förståelse.
  • Normativa studier: används när man vill ge vägledning och föreslå åtgärder.
  • Analytiskt synsätt: forskaren vill förklara sanningen så objektivt och helt som möjligt. Verkligheten ses som en helhet där summan av alla delarna är lika med helheten.
  • Systemsynsätt: forskaren vill förklara sanningen så objektivt som möjlig men tar mer hänsyn till synergieffekterna mellan helhetens olika delar.
  • Aktörsynsätt: verkligheten ses som en social konstruktion som påverkas av människorna som deltar.
  • Validitet: mäter studien det man avser att mäta?
  • Reliabilitet: graden av tillförlitlighet – får jag samma resultat om jag gör om samma sak igen?
  • Objektivitet: påverkar värderingar studien eller ej? har jag kontrollerat så det inte finns några sak fel.
  • Induktion: Man börjar med att studera verkligheten och försöker att hitta mönster som man sen sammanfattar i teorier och modeller. Man börjar med empirin och sen fyller man på med teorin.
  • Deduktion: Man börjar i teorin och sen fortsätter man med sina empiriska studier.
  • Abduktion: Man går mellan de olika abstraktions nivåerna i sitt arbete så en blandning av induktion och dedukation.
  • Kvalitativa studier: en stor mängd data samlas in och mäts eller värderas numeriskt ex via enkäter.
  • Kvantitativa studier: används för att skapa djupare förståelse ex via observationer eller intervjuer.
  • Världsyn – Ontologi: Updelad i:
    • Nominalisten
    • Realisten
  • Kunskapssyn – Epistemologi:
    • Positivist
    • Icke-positivist

Det finns flera olika metoder man kan använda sig av. När man väljer metod bör man fundera igenom respektive metods styrkor och svagheter utifrån det man ska studera. Några metoder är:

  • Beskrivningsmodell: används för att strukturera upp vilken metod man bör använda till vad och vilket material man bör samla in för att få svar på sina frågor.
  • Litteraturstudier: genomgång av redan skrivit material för att få svar på mina frågor.
  • Lyssna på föreläsningar och konferenser: att höra på vad andra säger om mitt ämne för att få material till mitt arbete.
  • Intervjuer: ställa frågor antingen via direktkontakt eller via telefon. Intervjuerna kan genomföras både enskilt och i grupp. Det är viktigt att undvika ledande frågor och att man har en plan för hur intervjun ska dokumenteras. Intervjuer kan vara:
    • Strukturerade: Intervjuaren har ett färdigt frågebatteri.
    • Semi-strukturerade: Intervjuaren har både färdiga frågor men ställer även följdfrågor utifrån de svar den får.
    • Ostrukturerade: Intervjun genomförs som ett samtal.
  • Enkäter: standardiserade frågor med olika svarsalternativ.
  • Observationer: att studera något i praktiken.
  • Expriment
  • Analysmodeller: för att värdera och strukturera det material man fått in kan man använda sig av en analysmodell. Man kan göra en egen eller använda sig av ”7 Whys” eller ”SWOT”

/Sofi