”Lusten att förstå” med undertiteln ”Om lärande på människans villkor” är en bok skriven av Peter Gädenfors som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Boken är en av de böckerna som jag ska läsa inom min kurs i entreprenöriellt lärande.
Boken handlar om hur vi ska lära oss att förstå den kunskap som presenteras för oss d v s vi ska inte bara lära oss på ytan utan på djupet om man förenklar resonomanget. För att uppnå förståelse krävs det även att vi är motiverade så förståelse och motivation är två av huvudbegreppen i boken.
Boken är mycket kritisk till dagens skola och till att de metoder som används inom skolan idag inte är förankrade i forskning kring hur vi lär oss som bäst. Bokens författare menar att mycket av det som idag ryms inom ämnet pedagogik inte vilar på någon vetenskaplig grund eller är anpassat efter det som vi vet kring hur hjärnan fungera.
Boken lotsar läsaren igenom skillnaderna mellan informellt och formellt lärande, vad syftet med lärande är, hur hjärnan och minnet fungerar, motivation att lära, olika sätt att lära, lekens roll för lärande, hur man kan använda sig av IT med mera. Boken sammanfattas slutligen av en mängd konkreta tips som man kan ta med sig för att utveckla sin egen undervisning.
I början av boken tar författaren upp några intressanta frågor kopplade till skolan. Huvudfrågan är:
”Hur skulle vi göra om vi på nytt fick utforma ett utbildningssystem från början?”
Vad skulle vi ha kvar och vad skulle vi ändra? Det är väldigt tänkvärt. Författaren tar också upp att det grundläggande målet med utbildning bör vara att eleven ska förstå och se sammanhang i det den lär sig. För att kunna lära sig måste även eleven vara aktiv annars faller det. Lärarens uppgift är att avgöra vilka de viktigaste rotkunskaperna inom ett ämne är för att sedan förmedla dem vidare så eleven kan få förståelse inom området. Författaren menar enkelt uttryckt att information (fakta) ger en yta, kunskap ger djup och förståelse ger överblick inom ett område. Vill en lärare ge sina elever förståelse så måste läraren själv kunna sitt ämne väl, veta i vilken ordning materialet måste presenteras samt ha goda insikter i det som kan vara svårt och ge eleverna strategier för att ändå klara det.
Bokens sammanfattande tips för att öka motivationen och därmed också förståelsen är:
- Utgå ifrån elevens intressen och känslor i undervisningen.
- Börja med att arbete med ett problem innan teorin presenteras.
- Skapa lärsituationer där eleverna känner att de har kontroll över sitt lärande.
- Låt eleverna utföra olika uppdrag.
- Låt eleverna använda kroppen och flera sinnen när de arbetar.
- Utvärdera fortlöpande.
- Använd berättelser för att presentera mer abstrakta saker.
- Visualisera mera – tex centrala mönster.
- Förankra sådant som är mer abstrakt i elevens egna erfarenheter.
Jag är lite kluven till boken. Den är mycket välskriven och jag har lärt mig oerhört mycket av att läsa den och den är även mycket tänkvärd men det är nog det som är problemet. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad jag hänger upp mig på men man brukar ju säga att om något upplevs som för bra för att vara sant så är det förmodligen inte sant och lite så är det nog med den här boken. Författaren känns väldigt bestämd i det han skriver och jag kan hålla med om mycket av det som är problemen i det han tar upp men jag är inte helt säker på om jag håller med om alla lösningarna.
Men men – en bok som utmanar en tankemässigt är ju alltid bra!
”Att vara bildad är att ha förstått.” om man ska citera boken 🙂
/Sofi
Sofi Holmgren 