sammanfattning

Lopp – 1 mil

Bloggen strular endel vilket är irriterande och jag orkar inte att ta tag i det nu när det är så mycket på jobb.

Idag sprang jag Borstahusloppet. Det är en mil och det var galet varmt. Jag klarade det dock på 1,04,40 vilket är nästan 5 min bättre än förra året. Kul! Heja mig!

I övrigt har vi haft en lugn helg och slutet av jobb veckan gick bra. Tågen går igen och det är så skönt. Min nya etta känns bra och teknikprogrammets uppstart har gått toppen.

/Sofi

Tradigt

Vissa dagar är bara så tråkiga! Idag har prinsen och jag först burit ut allt som skulle slängas och skänkas bort som vi rotat fram i helgen så vårt hem går att leva i igen. Vi satte in en bokhylla i soprummet som vi fyllde med böcker som grannarna kan låna. Jag vet inte om man får göra så men jag tycker att återvinning och återanvändning ska uppmuntras :).

Sen har jag pluggat, pluggat och pluggat. Jag har en tenta på onsdag. I denna kursen har vi engelska som arbetsspråk och en av mina uppgifter var att skriva en sammanfattning av en av föreläsningarna till min grupp och det är gjort nu. Men skoja att det satt långt inne. Allt tar så mycket längre tid när man arbetar på ett annat språk men jag misstänker att det är nyttigt. Håll tummarna för att jag ska klara tentan. Man har typ 30 min på sig att svara på multipel chooise frågor och den görs online. Känns jobbigt!

Nu tar jag kväll!

/Sofi

Vetenskapsteori för nybörjare

Boken ”Vetenskapsteori för nybörjare” är skriven av Torsten Thurén och det är den andra boken jag har gett mig i kast med under min första delkurs som nybliven student. Till att börja med måste jag säga att jag verkligen gillar den här boken och att jag tycker att den är mycket läsvärd. Dock vet jag inte om jag hade tyckt likadant om detta verkligen var den första boken jag läste om just vetenskapsteori. Ska jag vara ärlig så tycker jag, liksom många andra, att vetenskapsteori är ganska svårt och när något är svårt vill jag gärna att det bara ska vara förklarat rakt upp och ner. Varje svårt begrepp vill jag ha beskrivit för sig med en förklaring vad det innebär. Så är inte denna boken uppbyggd. Utan varje kapitel är en diskussion kring olika problem man ställs inför när man arbetar vetenskapligt. Varje diskussion är väldigt intressant men hade inte jag läst vetenskapsteori tidigare så tror jag att jag hade haft lite svårt för att ta till mig bokens ”hårda fakta” som är väl inbäddad i alla spännande resonemang. Hur som helst – jag gillar den här boken och här kommer en kort presentation av de vetenskapliga diskussionerna som boken tar upp:

  • Hur länge är dagens vetenskap sann? Vetenskapen utvecklas alltid och vetenskapsmanens mål är att söka sanningen. Idag vet vi att mycket av det som var sanningar inom vetenskapen förr är helt förkastade tex rasbiologi. Vad av det vi tror är sant idag kommer att förkastas av framtiden?
  • Vikten av att definiera! När man arbetar vetenskapligt är det viktigt att man tydligt definierar vad man menar och vad man lägger för betydelse i olika begrepp så att vi inte ska diskutera förbi varandra. Tex hur definierar begreppet arbetslöshet – vilka grupper räknas in? Vad innebär hälsa?
  • De två vetenskapliga huvudinriktningarna:
    • Positivismen: ursprung i naturvetenskapen, söker efter ”säker fakta/kunskap”, sträng faktakontroll och logik
    • Hermeneutik: ursprung hos de humanistiska ämnena, tolkingslära, vill förstå
  • När man arbetar vetenskapligt är det viktigt att skilja mellan fakta och värdeomdömen dvs vad vet jag och vad tycker jag.
  • När man undersöker något är det viktigt att ta hänsyn till ens egna/andras förförståelse. Vår förförståelse påverkar hur vi ser på verkligheten och hur vi tolkar det vi ser.
  • Finns det någon lagbundenhet i ett samhälle/i människans beteende eller styrs allt av slumpen?
  • Rationellt: Vad är rationellt handlande? Boken definierar rationalitet så här ”Att vara rationell är att utifrån de kunskaper man har välja de medel som säkrast leder till det mål man vill uppnå” (s. 83) Det innebär att jag utifrån det jag vet tycker att något är rationellt medan någon annan kan tycka annorlunda.
  • Tolkningar: två människor kan titta på samma material och komma fram till två olika tolkningar av det som skett. Vem har rätt och vem har fel?
  • Vad krävs för att kunna ta ställning? För att kunna ta ställning till ett problem tex dödshjälp ger boken oss följande modell att använda.
    • Definiera – vad menar man med tex olika begrepp?
    • Värdera – vilka principer är viktiga utifrån ämnet?
    • Argument – vilka argument finns kopplat till ämnet och hur ställer jag mig till dem?
    • Sakfrågor – vilka sakfrågor måste jag ta ställning till för att komma fram till mitt svar?
  • Verifiera – ta reda på om något är sant
  • Falsifiera – ta reda på om något är falskt, vissa menar att det är lättare att ta reda på vad som är falskt än vad som är sant.
  • Paradigm & paradigmskifte: det finns många definitioner av vad ett paradigm är men övergripligt kan man säga att det är den rådande världsbilden dvs det vi tror på mest just nu. Tex förr trodde man att jorden var platt, när man insåg att jorden var rund skedde ett paradigmskifte.
  • Konstruktionalism: man måste tänka på att många begrepp vi använder är sociala konstruktioner dvs att de inte finns i verkligheten utan bara i våra tankar/språk tex invandrare, nationalitet, i-länder mfl. Detta gör att deras innehåll/betydelse kan ändras över tid.
  • Är det kunskapen som styr makten eller är det makten som styr kunskapen? Fundera på det du 🙂 !
  • Hur mycket påverkar den ekonomiska situationen kunskapen?
  • Hur mycket påverkar religion, skolan, media mfl våra tankar?

Jag önskar att det var jag som hade skrivit denna boken – jag vill vara lika smart och välformulerad som Torsten Thurén 🙂 !

/Sofi

Seminarieboken kap 9 & 10

Kapitel nio i Seminarieboken heter ”Bedömning av ett akademiskt arbete” och det tar upp hur bedömningen går till och vad som är fusk. Kapitlet inleds med att konstatera att all bedömning är subjektiv och för att det ska bli bra och objektivt så krävs tydliga bedömningsmallar och kriterier för vad som bedöms och hur det värderas.

Det som bedöms är:

  • Ämnets relevans.
  • Att uppgiften är tydligt definierad.
  • Hur undersökningen är upplagd.
  • Hur väl man behärskar de metoder man använt.
  • Hur väl man behärskar den teori man använt.
  • Att empirin är relevant och tillförlitlig. Samt att den är väl strukturerad.
  • Att analysen backas upp av empirin och teorin samt att den är väl strukturerad och tydlig.
  • Att resultat och slutsatser är tydliga och kopplade till syftet och frågeställningen.
  • Att uppsatsen ger ämnet ett kunskapsbidrag.
  • Att uppsatsen har en tydlig rödtråd och utgör en fungerande helhet.
  • Även formalia, språket och layouten bedöms.
  • Oftast vägs även presentationen av uppsatsen in i betyget samt att man opponerar på en annan uppsats.

Vad det gäller fusk så tar författarna upp att det är skolan som måste upplysa studenten om vad som gäller. Det man inte får lova att göra är att kopiera andras material rakt av. Material som används måste man tydligt och korrekt källhänvisa till. Misstänker handledaren fusk så kommer det att rapporteras till disciplinnämnden.

Kapitel 10 heter ”Att skriva, presentera och opponera” och innehåller i stort sett bara några avslutande uppmuntrande ord på vägen.

/Sofi

Seminarieboken kap 7 & 8

Kapitel 7 i Seminarieboken handlar om ”Att presentera sin uppsats” och kapitel 8 heter ”Att opponera på ett annat arbete”.

Det finns olika sätt att presentera en uppsats på. Boken presenterar tre:

  • Den traditionella modellen: den går ut på att du presenterar ditt arbete från början till slut. En risk med denna modell är att det viktigaste kommer på slutet och kanske försvinner bort om du får tidsbrist.
  • Löpsedelsmodellen: Du börjar med det viktigaste för att fånga åhörarnas intresse. Sen det näst viktigaste osv. En risk med denna modell är att budskapet blir för sönderhackat.
  • Konsultmodellen: de viktigaste poängerna lyfts fram flera gånger. Då blir inte heller tidsbrist ett problem.

När du förbereder dig ska du tänka på följande:

  • Anpassa presentationen efter åhörarna.
  • Hur ska du skapa intresse för din uppsats/ditt ämne?
  • Hur ska du undvika att presentationen blir tråkig?
  • Skriv manus. Ha manuskort.
  • Anpassa presentationen efter tiden.
  • Vilken utrustning behöver du och hur ser lokalen ut?
  • Använd dig av visuella hjälpmedel.
  • Ha en bra avslutning.
  • Öva, öva, öva!

När det kommer till att opponera på ett annat arbete gäller det att både lyfta fram arbetets starka och svaga sidor. Detta gör man i dialog med författarna och övriga åhörare. En opposition ska vara konstruktiv och den kan vara både muntlig och skriftlig. Som opponent ska du ställa kritiska frågor till uppsatsen som du går igenom. Som opponent bör du fundera över:

  • Vad du tyckte var extra intressant.
  • De delar du tyckte var bäst genomförda.
  • Kontrollera om författarna kan ämnet.
  • Håller uppsatsens resonemang.
  • Är syftet tydligt presenterat och är resultat och analys tydligt kopplade till syftet och frågeställningen. Är svaren väl underbyggda.
  • Är de val som författarna gjort relevanta.
  • Är det tydligt var materialet kommer ifrån.
  • Finns det delar som är dåligt underbyggda eller oklara.

/Sofi

Seminarieboken kap 6

Kapitel 6 heter ”Då det finns en uppdragsgivare” och det tar upp vad du som författare bör tänka på om någon har beställt ett arbete av dig. Att ha en uppdragsgivare kan innebära både för- och nackdelar. Har du en uppdragsgivare så är det den som har bestämt ditt undersökningsområde och gett dig det problem du ska undersöka. Beroende på vad området är så kan du behöva anpassa din text så att den dels motsvarar det som uppdragsgivaren vill ha och dels så att du kan få dina akademiska poäng. En uppdragsgivare är förmodligen mer intresserade av lösningen på problemet än av metod och teori diskussioner.

När du har en uppdragsgivare så är det viktigt att från början komma överens om:

  • Hur mycket/lite får uppdragsgivaren engagera sig i arbetet?
  • Ska det förekomma någon finansieringshjälp?
  • Vad gäller kring sekretess?
  • Vilka tidsramar gäller?

/Sofi

Seminarieboken kap 5

Seminariebokens femte kapitel heter ”Krav på uppsatsens utformning” och det tar upp frågor kring uppsatsens layout och språk. Både layouten och språket är viktigt för uppsatsens slutresultat. Är inte en uppsats snyggt layoutad och med ett korrekt språk så tappar man mycket av helhetsintrycket. Det är också viktigt att språket flyter och att man inte använder sig av ord som upplevs som för svåra och för tunga för texten. Använd genomgående samma typsnitt i texten. Dock kan man ha ett eget typsnitt för rubriker. Huvudrubriker bör även vara större än den löpande texten. Det är även viktigt att rubrikerna speglar textens innehåll. Det är ok att ha punktlister/nummerlister i texten men använd dem sparsamt. Fundera igenom var/hur du sätter in figurer, tabeller och bilder. Dessa ska bidra med något samt förklaras i texten. De bör även har en undertext. Det är även viktigt att man är konsekvent med det notsystem som man väljer att använda och att det används korrekt. Förkortningar är ok att använda och då ska man använda samma genomgående i texten. Citat är också ok att använda och det är viktigt att man citerar korrekt. Att tänka på språklig korrekthet och vanliga skrivregler är A och O.

/Sofi

Seminarieboken kap 4

Seminariebokens fjärde kapitel heter ”Metodmedvetenhet”. Där diskuteras valet av metod mer ingående. Som student är det viktigt att du visar metodmedvetenhet både utifrån vilken metod du väljer att använda och vad du väljer att inte använda. Du visar metodmedvetenhet om du kan motivera varför du väljer som du väljer och kan motivera varför ditt val ger bäst utfall utifrån det du ska undersöka. Du ska både kunna förklara hur dina metoder fungerar i teorin och praktiskt kunna tillämpa dem på ett korrekt sätt. Det kan även vara så att du under arbetets gång behöver använda dig av flera olika metoder.

Några viktiga begrepp som tas upp i kapitlet är:

  • Explorativa studier: undersökande studier, används när det finns lite forskning kring ämnet.
  • Deskriptiva studier: beskrivande studier, när det finns grundläggande kunskap om ett område som man vill samla ihop.
  • Explanativa studier: förklarande studier, används när man vill söka djupare kunskaper och skapa förståelse.
  • Normativa studier: används när man vill ge vägledning och föreslå åtgärder.
  • Analytiskt synsätt: forskaren vill förklara sanningen så objektivt och helt som möjligt. Verkligheten ses som en helhet där summan av alla delarna är lika med helheten.
  • Systemsynsätt: forskaren vill förklara sanningen så objektivt som möjlig men tar mer hänsyn till synergieffekterna mellan helhetens olika delar.
  • Aktörsynsätt: verkligheten ses som en social konstruktion som påverkas av människorna som deltar.
  • Validitet: mäter studien det man avser att mäta?
  • Reliabilitet: graden av tillförlitlighet – får jag samma resultat om jag gör om samma sak igen?
  • Objektivitet: påverkar värderingar studien eller ej? har jag kontrollerat så det inte finns några sak fel.
  • Induktion: Man börjar med att studera verkligheten och försöker att hitta mönster som man sen sammanfattar i teorier och modeller. Man börjar med empirin och sen fyller man på med teorin.
  • Deduktion: Man börjar i teorin och sen fortsätter man med sina empiriska studier.
  • Abduktion: Man går mellan de olika abstraktions nivåerna i sitt arbete så en blandning av induktion och dedukation.
  • Kvalitativa studier: en stor mängd data samlas in och mäts eller värderas numeriskt ex via enkäter.
  • Kvantitativa studier: används för att skapa djupare förståelse ex via observationer eller intervjuer.
  • Världsyn – Ontologi: Updelad i:
    • Nominalisten
    • Realisten
  • Kunskapssyn – Epistemologi:
    • Positivist
    • Icke-positivist

Det finns flera olika metoder man kan använda sig av. När man väljer metod bör man fundera igenom respektive metods styrkor och svagheter utifrån det man ska studera. Några metoder är:

  • Beskrivningsmodell: används för att strukturera upp vilken metod man bör använda till vad och vilket material man bör samla in för att få svar på sina frågor.
  • Litteraturstudier: genomgång av redan skrivit material för att få svar på mina frågor.
  • Lyssna på föreläsningar och konferenser: att höra på vad andra säger om mitt ämne för att få material till mitt arbete.
  • Intervjuer: ställa frågor antingen via direktkontakt eller via telefon. Intervjuerna kan genomföras både enskilt och i grupp. Det är viktigt att undvika ledande frågor och att man har en plan för hur intervjun ska dokumenteras. Intervjuer kan vara:
    • Strukturerade: Intervjuaren har ett färdigt frågebatteri.
    • Semi-strukturerade: Intervjuaren har både färdiga frågor men ställer även följdfrågor utifrån de svar den får.
    • Ostrukturerade: Intervjun genomförs som ett samtal.
  • Enkäter: standardiserade frågor med olika svarsalternativ.
  • Observationer: att studera något i praktiken.
  • Expriment
  • Analysmodeller: för att värdera och strukturera det material man fått in kan man använda sig av en analysmodell. Man kan göra en egen eller använda sig av ”7 Whys” eller ”SWOT”

/Sofi

Seminarieboken kap 3

Tredje kapitlet i Seminarieboken heter ”Uppsatsens olika delar” och där beskrivs varje del i uppsatsen för sig. Författarna menar att uppsatsen består av tre huvuddelar: Inledande del, huvuddel och en avslutande del. Den inledande delen består dels av inledande formalia samt inledningskapitel. Huvuddelen består av metod, teori, empiri och analys. Den avslutande delen består av slutsatser och avslutande formalia. Man får skriva delarna till sin uppsats i vilken ordning man vill men arbetet brukar delas in i följande faser: planeringsfas, genomförandefas och resultatfas. Ju bättre planering man har gjort desto lättare blir det att genomföra projektet.

Nedan listas vad varje dela av uppsaten innebär från titelsida till bilagor:

  • Titelsidan = framsidan. Där ska följande info finnas (det kan dock skilja lite mellan olika skolor och böcker):
    • Titel (huvudrubrik och eventuell underrubrik)
    • Författarens namn, studieinriktning och år
    • Handledarens namn
    • Examinatorns namn
    • Universitetet, Avdelning/Institutionens namn
    • Villen kurs det är
    • Datum och ort
    • Eventuell bild
  • Förord: kort mer personlig beskrivning av varför man valde ämnet och eventuella tack.
  • Sammanfattning: kort presentation av uppsatsens innehåll och resultat så en läsare inte behöver läsa hela texten. Här ska inte finnas någon ny fakta eller källhänvisningar.
  • Abstract: Kort sammanfattning på engelska samt en lista på nyckelord.
  • Innehållsförteckning: Här står uppsatsens samtliga rubriker i rätt ordning med sidhänvisning.
  • Bakgrund: syftet är att sätta in sitt valda ämne i en kontext. Vad behöver man veta om ämnet i stort för att förstå min uppsats.
  • Problematisering: vad/vilket problem finns det kopplat till ämnet som man vill lösa med sin uppsats samt motivera varför det är viktigt att lösa.
  • Syfte eller eventuellt Syfte och mål: Vad syftar uppsatsen till att lösa. Ska skrivas kort, koncist och tydligt.
  • Avgränsningar och ramar: här förklarar man var gränserna får uppsatsens ämne går. Vad tar man inte upp och varför? Vilka ramar har man att hålla dig inom?
  • Bland de inledande kapitlen kan det även behövas avsnitt om uppsatsens målgrupp, en beskrivning av studieobjektet eller en förklaring av uppsatsens upplägg eller läsanvisningar. Det beror på vilket ämne du valt.
  • Metod: här ska du beskriva vilken metod du valt dvs hur du ska arbeta för att nå det resultat du vill och varför du valt den metod som du valt. Man kan använda sig av fler än en metod och då ska samtliga presenteras och motiveras.
  • Teori: här presenteras vilka teorier och data som är viktiga inom området du ska undersöka. Här kan man även definiera centrala begrepp för området. I slutet av kapitlet motiverar du vilka teorier du ska använda dig av.
  • Empiri: Här presenteras den egna undersökningens material. Till exempel information från enkäter, intervjuer, observationer, experiment och undersökningar. Materialet ska vara detaljerat och neutralt presenterat.
  • Analys: Med hjälp av det du har kommit fram till i din undersökning och det som du skrivit i din empiri del analyserar du nu ditt material och svarar på de frågorna som du ställt i de inledande kapitlen.
  • Slutsatser: Här sammanfattar du uppsatsens resultat som du kommit fram till i din analys. Detta ska återkopplas till uppsatsens syfte och problemformulering. Detta avsnitt ska skrivas koncist och ingen ny fakta får presenteras.
  • Förslag på fortsatt forskning: Finns det andra saker som du tycker behöver undersökas kring detta området. Ge förslag på dessa.
  • Källförteckning: Här ska allt material som använts presenteras, alla böcker, hemsidor, artiklar, uppsatser, muntliga källor mm ska finnas med. Formalian är strikt så se till att du gör rätt. Detta är en service till läsaren som kanske vill titta närmare på det material du använt.
  • Bilagor: Bilagor är sådant som är relevant för texten men som inte bör ligga mitt i texten. Man hänvisar till bilagan i texten också får läsaren bläddra bak. Det kan tex var bilder, statistik, längre utdrag från intervjuer mm.
  • Ordlista och definitioner: Behöver du kan du lägga en ordlista och en förklaring på svåra begrepp längst bak.

/Sofi

Seminarieboken kap 1

Seminarieboken är en bok skriven av Maria Björklund och Ulf Paulsson och den handlar om att skriva, presentera och opponera. Första kapitlet i boken heter ”Kännetecken på ett akademiskt arbete” och det handlar om vad som krävs för att ett arbete ska klassas som just ett akademiskt arbete. I kapitlet tas följande upp:

  • Ett akademiskt arbete görs av någon som studerar/arbetar på ett universitet/högskola.
  • Syftet med det akademiska arbetet är att det ska skapa ny akademisk kunskap.
  • Arbetet ska bygga på en vetenskaplig grund och skapas genom en vetenskaplig undersökning.
  • Kraven på en akademisk uppsats är att den:
    • Visar att författaren känner till existerande teorier.
    • Att studien utgår ifrån/tar hänsyn till existerande teorier, modeller och data.
    • Att studiens resultat förankras i redan existerande teorier, modeller och data.
  • Ny forskning ska leda fram till nya kunskapsbidarag tex:
    • Ny data som stödjer/förkastar tidigare teorier.
    • Ny/förbättrad metod för att lösa ett problem.
    • Ny/förbättrad analys av ett problem tex genom ny data.
    • Ny teori/modell som förklarar ett fenomen bättre än tidigare.
  • Ett akademiskt arbete ska behandla frågor av allmänt intresse men även ha en teoretisk dimension.
  • Ett akademiskt arbete ska vara kontrollerbart, individoberoende och möjligt att upprepa.
  • Den färdiga uppsatsen måste utgöra en fungerande helhet dvs ha en tydlig röd tråd och vara logisk. Titel, syfte, metod, teori, emperi, analys och resultatet måste hänga ihop.
  • Ändrar du något i någon del av texten måste du följa upp vilka följd konsekvenser det får för arbetet.
  • I uppsatsen ska en noggrann och fullständig redogörelse för arbetet finnas så någon annan kan bedöma dess relevans.
  • Det ska tydligt framgå via källor/noter vad som är andras tankar. Finns ingen källhänvisning räknas det som står som författarens åsikt.
  • De vanligaste källhänvisningssystemen är Harvard och Oxford. Välj det ena eller andra och var konsekvent.
  • I ett akademiskt arbete ska du kunna vandra mellan olika abstraktionsnivåer. Från det generella/allmänna till det konkreta/enskilda.

Hittills har boken inte direkt imponerat. Har du läst flera metod- och teorikurser tidigare eller om du skrivit en akademisk uppsats redan så är boken inget för dig. Författarna till boken säger i förordet att detta ska vara en basbok för nybörjarstudenter men frågan är om den inte är lite för mycket bas.

/Sofi